Sök:

Sökresultat:

950 Uppsatser om Prestation och sömn - Sida 48 av 64

Effekten av en fettrik kost pÄ uthÄllighetsförmÄgan

Kolhydrater anses idag vara den viktigaste komponenten i kosten hos idrottare som vill prestera optimalt inom uthÄllighets- och högintensiv idrott. En fettrik kost dÀr kolhydratintaget minimeras har dock visat pÄ en rad fördelar, som alla leder till glykogenbesparing genom att kroppen genomgÄr en metabolisk adaption, som bÄde vid vila och under trÀning leder till en ökad fettoxidation. Dessa glykogenbesparingar bör kunna leda till en bÀttre uthÄllighetsförmÄga dÀr atleten orkar utöva idrotten under en lÀngre tid. Syftet med denna studie Àr dÀrför att ta reda pÄ hur en fettrik kost pÄverkar uthÄllighetsförmÄgan vid jÀmförelse med en kolhydratrik kost, genom att undersöka tidigare gjorda studier inom omrÄdet.Forskare Àr idag oense om hur lÄng tid det tar för kroppen att adapteras till en ny kost. En studie anser att det tar 3 till 4 veckor, medan en annan anser att det tar 7 dagar.

Svenska miljöfonders utveckling - med beaktande av risk, avkastning och miljöomtanke

VÄrt syfte Àr att studera och jÀmföra den riskjusterade avkastningen för miljöfonder. Detta för att undersöka om miljöfonder ger en bÀttre eller sÀmre avkastning Àn marknadsindex. Vi beaktar Àven om det förekommer skillnader mellan olika miljöfonders avkastning och risk med hÀnsyn till fondernas placeringsinriktningar. MetodmÀssigt bygger vÄrt arbete pÄ en kvantitativ metod, dÀr den riskjusterade avkastningen nÀmligen Sharpe, Treynor och Jensens avkastningsmÄtt studeras för respektive miljöfond, utifrÄn de totalt sÀtt 11 stycken miljöfonderna, som finns pÄ den svenska fondmarknaden. Som jÀmförelseindex anvÀnds för övrigt SIX Avkastningsindex.

En fÀngslande kultur : En kvalitativ studie om hur Clas Ohlsons medarbetare tillÄter sig engageras och styras av företagskulturen

SAMMANFATTNINGDet finns flera exempel pÄ företag som Àr framgÄngsrika och som karaktÀriseras av att de har en stark företagskultur. En god företagskultur framhÄlls vara betydelsefull för ett företags anseende och framgÄng sÄvÀl som för medarbetares förbindelse till företaget. Forskning om Àmnet företagskultur har gjorts och presenterats inom ramarna för akademin sÄvÀl som för företagsledningar. SynsÀttet pÄ företagskultur som ett effektivt men subtilt styrverktyg utgör ett gemensamt drag i mycket av den tidigare forskningen. Syftet med uppsatsen Àr att kartlÀgga hur företag arbetar med att skapa och upprÀtthÄlla en företagskultur samt hur medarbetare förhÄller sig den.

Elevers perspektiv pÄ bedömning, motivation och nÀrvaro i Àmnet idrott och hÀlsa

Abstract Syftet med studien var att ta reda pÄ om eleverna tror att det var deras fysiska prestation, utan hÀnsyn till varje individs specifika förutsÀttningar, som bedöms och betygssÀtts i idrott och hÀlsa. Syftet var Àven att se vilka samband det fanns mellan elevernas motivation, nÀrvaro och med hur de tror att de blir bedömda i Àmnet. Studien hade sin utgÄngspunkt i Vallerands hierarkiska motivationsmodell (Vallerand & Rousseau, 2001) samt Nicholls (1989) Achievement Goal Theory. Metoden var kvantitativ med enkÀter och totalt deltog 99 elever i undersökningen. Resultatet visade att 80 % av eleverna hade enligt min definition en felaktig uppfattning om bedömningen i idrott och hÀlsa.

Sharpekvoten utvÀrderad medelst stokastisk dominans

Syfte: Att utröna om det kan förkastas att Sharpekvoten ger en utvÀrdering av fonders prestation som stÀmmer överens med investerares förmodade uppfattning om nytta, dels för vanliga fonder, dels för hedgefonder. Teoretiska perspektiv: Sharpekvoten bygger pÄ antagandet att investerare bedömer investeringar utifrÄn förvÀntad avkastning och varians. För att sÄ ska vara fallet krÀvs att nÄgon av följande förutsÀttningar Àr uppfyllda: att investeraren har en kvadratisk nyttofunktion eller att investeringars avkastning Àr normalfördelade. Det finns fog att ifrÄgasÀtta huruvida nÄgon av dessa förutsÀttningar Àr uppfyllda (frÀmst för hegdefonder) vilket innebÀr att fog Àven finnes för att ifrÄgasÀtta Sharpekvotens tillförlitlighet. Stokastisk dominans Àr en metod som tar hÀnsyn till hela avkastningens fördelning, och bygger pÄ mycket rimliga antaganden om investerares nyttofunktioner.

Menstruationscykelns och p-pillers pÄverkan pÄ den fysiska prestationsförmÄgan

Effects of Menstrual Cycle and Oral Contraceptives on Sport Performance During the menstrual cycle, there is a variation of the female steriod hormones estrogen and progestogen. These hormones has mainly reproduktive functions, but do also affect other physiological systems, which may have an influence on athletic performance. The use of oral contraceptives among female athletes matches the use among the general population. There is a concern among female athletes and there coaches weather oral contraceptives can affect the performance. The purpose of this litterature review is to determine the effect of the menstrual cycle and the use of oral contraceptives on athletic performance.

Bonus och rikskuponger : Hur upplever anstÀllda nya löneformer?

Denna uppsats? syfte Àr att undersöka hur anstÀllda i privata företag upplever nya löneformersamt om nya löneformer upplevs som rÀttvisa. Ekonomisk och sociologisk forskning menar attarbetsmarknaden har förÀndrats mot en större flexibilitet som prÀglas av en större svÄrighet attkontrollera arbetstagarna. Arbetsmarknadens förÀndrade villkor har förÀndrat förutsÀttningarnaför traditionella lönesÀttningsprinciper. Detta har medfört att nya löneformer har utvecklats föratt möta denna förÀndring i arbetsvillkor.

UtvÀrdering av en kostupplysningsintervention för rÀddningstjÀnsten i en kommun i Norrland

BrandmÀn har ett krÀvande arbete, fysiskt och psykiskt. God hÀlsa och arbetsförmÄga Àr av den anledningen betydelsefull. En viktig faktor för prestation och hÀlsa Àr valet av kost. PÄ uppdrag av rÀddningstjÀnsten i ett kommun i Norrland utfördes under hösten 2002 och vÄren 2003, en kostupplysningsintervention. Studiens övergripande syfte var att utvÀrdera om interventionen haft nÄgra effekter i form av förÀndringar i de anstÀlldas kostvanor.

Studenters upplevelse av vad som pÄverkar studenters sömnvanor

Bakgrund: Den psykiska ohÀlsan Àr ett folkhÀlsoproblem som strÀcker sig genom alla Äldersgrupper. Psykisk ohÀlsa Àr som störst bland unga mellan 16-24 Är dÀr problem med sömnen Àr en del av det psykiska vÀlbefinnandet.Syfte: Syftet med studien var att undersöka studenters upplevelse av vad som pÄverkar sömnvanor vid högre studier.Metod: Det genomfördes intervjuer med sex stycken studerande i Äldrarna 20-30 Är pÄ en högskola i sydvÀstra Sverige. Intervjuerna spelades in, transkriberades ordagrant och sedan analyserades dem. Analysmetod som valdes var temaanalys dÀr tre stycken teman framkom. HÀnsyn togs till de etiska aspekterna och Àven informerat samtycke av deltagarna.

SÄ mycket mer Àn bara en klapp pÄ axeln: En kvalitativ studie om hur fysiskt aktiva individer fÄr stöd av sociala medier för att fortsÀtta vara fysiskt aktiva

Syftet med studien var att undersöka hur fysiskt aktiva individer fÄr stöd av sociala medier för att fortsÀtta vara fysiskt aktiva. Inom ramen av sociala medier inkluderades Facebook, Instagram, Twitter, Youtube, bloggar, forum och hemsidor. Sammanlagt deltog 30 fysiskt aktiva individer i Äldrarna 1856 Är. Metoden som anvÀndes var enkÀter med öppna frÄgor som delades ut till frivilligt deltagande individer pÄ tre olika friskvÄrdsanlÀggningar i norra Sverige. Insamlat textmaterial analyserades med en manifest innehÄllsanalys som resulterade i fyra huvudkategorier; Framsteg ger motivation, Inspiration, BekrÀftelse som en klapp pÄ axeln och Möjligheter till förbÀttring.

VerbbenÀmning hos svenska barn i Äldern 3;6 till 5;5 Är : En studie av prestation pÄ Action Naming Test

VerbbenÀmning innebÀr förmÄgan att benÀmna en bild utifrÄn den aktivitet som bilden illustrerar. I tidigare studier har det visat sig att barn tidigt i sprÄkutvecklingen har svÄrare för verbbenÀmning Àn substantivbenÀmning (Gentner, 1982; Kauschke, Lee & Pae, 2007). Detta förklaras delvis av att verb Àr mer lingvistiskt komplexa Àn vad som Àr fallet för substantiv (Gentner & Boroditsky, 2001), samt att de Àr svÄrare att illustrera (Masterson, Druks & Gallienne, 2008). För att undersöka benÀmningsförmÄga anvÀnds oftast bildbenÀmningstest och för verb saknas ett svenskt test för barn. Föreliggande studie syftade till att undersöka verbbenÀmningsförmÄgan hos svenska barn samt att utröna om den svenska översÀttningen av Action Naming Test (ANT) Àr tillÀmplig pÄ svenska barn.

Elitorienterares kost- och vÀtskeintag inför och under en tÀvlingshelg - UppnÄr orienterarna rekommendationerna för optimal prestation?

För att en elitidrottare ska prestera optimalt under trĂ€ning och tĂ€vling, Ă€r det viktigt att hon/han har en adekvat kosthĂ„llning. SĂ€rskilda nĂ€ringsrekommendationer för idrottare har framarbetats. Bland annat har Svenska Olympiska KommittĂ©n utarbetat en kostpolicy för elitidrottare, som belyser vikten av nĂ€ringsintag före, under och efter fysisk aktivitet, samt hur dessa intag bör vara sammansatta nĂ€ringsmĂ€ssigt för att idrottaren skall kunna prestera och Ă„terhĂ€mta sig optimalt.Syftet med detta arbete var att se hur kost- och vĂ€tskeintaget sĂ„g ut bland elitorienterare före, under och efter tĂ€vling, i förhĂ„llande till gĂ€llande rekommendationer. Även livsmedelsval samt deltagarnas resonemang kring kost- och vĂ€tskeintag i samband med tĂ€vling studerades.Studiens urval baserades pĂ„ 15 elitorienterare (8 mĂ€n och 7 kvinnor) som deltog i orienteringstĂ€vlingar i Ronneby under pĂ„skhelgen. Orienterarna fyllde i en mat- och vĂ€tskedagbok under totalt fyra dagar, tvĂ„ dagar före respektive under tĂ€vlingshelgen.

Utformning av vÄrdmiljön. FÀrgen och estetikens betydelse för vÀlbefinnandet

Sjukhus kan upplevas som generellt trÄkiga och intetsÀgande, oftast med vita vÀggar ochfÀrglös inredning. För att skapa balans i tillvaron och stÀrka vÀlbefinnandet och den fysiskahÀlsan bör mÀnniskan vara tillfreds med sin omgivning. Det Àr sjuksköterskans ansvar attskapa en trygg och harmonisk miljö i omvÄrdnaden. Syftet med studien var att undersöka omutformningen av vÄrdmiljön avseende hur fÀrg, natur och utsikt, konst och design samt estetikkan pÄverka patientens vÀlbefinnande. I studien anvÀndes Nightingale, Watson och ErikssonsomvÄrdnadsmodeller och lÀror inom antroposofin och Feng shui samt fÀrgens betydelse somteoretisk referensram.

KostlÀra i gymnasieskolan idag : Hur ser lÀrare i idrott och hÀlsa pÄ kost i skolan

Syfte och frÄgestÀllningSyftet med denna studie Àr att undersöka hur gymnasielÀrare i Àmnet idrott och hÀlsa tolkar begreppet kost i Lgy 11, hur de undervisar kring kost och lÀrarnas syn pÄ elevers förkunskaper om hÀlsa och kost. FrÄgestÀllninggarna jag har ÀrLÀrares syn pÄ kost utifrÄn Lgy 11Hur undervisar lÀrare om kost i Àmnet idrott och hÀlsa?LÀrares syn pÄ elevers kunskapsnivÄ inom hÀlsa och kostMetodJag valde att göra en kvalitativ studie, med fokus pÄ intervju av lÀrare, sÄ kallad respondentintervjuer. Anledningen till detta Àr att genom en kvalitativ studie, fÄr jag med lÀrarnas tankar och Äsikter om kostlÀra som annars inte kommit med om jag utfört en kvalitativ studie. Första steget jag tog nÀr jag började denna studie var att samla in data och aktuell forskning som diskuterade kostens betydelse för ungdomar och skolverkets undersökningar om den aktuella situationen för idrott och hÀlsa idag.

Hur kommer det sig att de verkstÀllande direktörerna har sÄ höga löner? : Ett empiriskt test av tre teorier

SammanfattningKandidatuppsats i nationalekonomi, Ekonomihögskolan vid VÀxjö universitet.Nationalekonomi, NAC 346, VÄrterminen 2006Författare: Christina Nilsson och Helena StareHandledare: HÄkan Locking och Klas SandénTitel: Hur kommer det sig att de verkstÀllande direktörerna har sÄ hög lön? ? Ett empiriskt test av tre teorierBackgrund: VerkstÀllande direktörers ersÀttning har lÀnge gett upphov till debatter runt om i vÀrlden. Detta eftersom deras lön ökar allt mer och skapar en allt större klyfta till de övriga anstÀllda. I Sverige Är 2000 tjÀnade nÀringslivets toppchefer 46,4 gÄnger mer Àn industriarbetaren.Syfte: Att kontrollera om nÄgon av de tre teorierna, neoklassiska teorin, turneringsteorin samt agentteorin, kan ge nÄgon förklaring till varför löneersÀttning Àr sÄ hög som den Àr. De vi undersökte i denna uppsats var följande hypoteser: Hypotes A: En verkstÀllande direktörs ersÀttning varierar med 1) företagets storlek, 2) företagets prestation, 3) den verkstÀllande direktörens Älder, 4) den verkstÀllande direktörens utbildning, samt 5) den verkstÀllande direktörens anstÀllningslÀngd i företaget.

<- FöregÄende sida 48 NÀsta sida ->