Studiens syfte var att undersöka hur kön och sysselsättning påverkarpatienters psykiska mående samt förbättring efter genomförd kognitivbeteendeterapeutisk eller psykodynamisk behandling. N = 1620 deltog iundersökningen (369 män och 1251 kvinnor). Patienternas mående mättmed skalorna Clinical Outcomes in Routine Evaluation ? OutcomeMeasure (CORE-OM) och Symptom Checklist-90 (SCL-90) analyseradesföre och efter behandling. Sysselsättning hade en liten påverkan påmåendet innan behandling.

The purpose of this essay is to closely study different studies and texts within the subjects ofanimals and nature in order to, from different themes, analyze and determine whether or not animalsis a useful tool to apply in school as well as preschool. Above all else, this study serves to answerwhat animals and nature can bring children, and when you as an educationalist can benefit from it inyour classes within school and preschool. This study also serves to point out what you should keepin mind when using animals as a tool in your classes, since there are a few obstacles to consider.The method used to analyze the different themes is discourse analysis, which is a sort of textanalysis.About one hundred years ago when our society was industrialized, different theories and theimportance of preserving and to sojourn into nature began to grow among some theorists, biologistsand educators. The value of spending time outdoors was realized, which we today have a greatunderstanding of. Our interest for the impact of animals on us is also starting to grow, and there is alot of research that is of the opinion that animals are good for children in many different ways, andfor many different reasons.

Syftet med denna studie är att undersöka förskollärares erfarenheter av och tankar om implementeringen av barns inflytande i förskolan. För att på bästa sätt kunna besvara studiens syfte har semistrukturerade intervjuer använts som metod. Fem förskollärare intervjuades enskilt av mig och en intervjuguide användes under intervjun. Resultatet visar att barns inflytande är något som förskollärarna arbetar med i förskoleverksamheten men att barns inflytande tar sig uttryck i förskolan på olika sätt. Det finns både likheter och olikheter i hur de ser på barns inflytande.

The purpose of this paper is to see how differences are handled in preschools, with a focus on children with homo- or bisexual parents. By doing this we wanted to see how the conditions for a child with homo- or bisexual parents looks like, in order to have their family conditions mirrored, confirmed and visualised in the preschool.The foundation for the discussion is a questionaire which has been answered by 229 preschool workers from 24 different preschools in the City of Stockholm. The result of the questionaire has been handled in a statistics program. Our analysis is based on the statistical numbers and the written replies to the open questions in the questionaire.As a theoretical starting point we have used Iris Marion Young?s ideas about how our society is coloured by an ideal of similarity that defines liberation as the transcendence of group difference, where the dominant group cannot see how their perspective is just one of several perspectives.

Barn födda för tidigt (gestationsålder, GA < 37) löper ökad risk för kognitiva nedsättningar, emotionella problem och beteendeproblem. För att undersöka möjliga skillnader och samband beträffande kognitiv nivå och beteendeproblem jämfördes testresultat från Wechsler Intelligence Scale for Children (WISC-IV) och Child Behavior Checklist (CBCL) mellan för tidigt födda barn (PT) (n= 51, GA 22-34) och barn födda efter fullgången graviditet (FT) (n=57, GA 40 +/-2), i åldern 7-8 år. Alla barn var normalfungerande utan känd utvecklingsavvikelse och/eller hjärnskada. Resultaten visar att barn födda i GA 22-34 presterade signifikant sämre på verbalt (VFI) och perceptuellt funktionsindex (PFI) och erhöll en lägre helskaleintelligenskvot (HIK) jämfört med barn födda FT. En signifikant positiv korrelation uppvisades mellan GA och HIK men inte mellan GA och totala beteendeproblem.

The purpose of this study was to find out how young children are allowed to influence and affect their daily lives in preschools, as well as teachers? views on the latter. My interest in this topic is born out of my experience of working with both younger and older preschool children. My view is that democratic work with older children is largely based on direct verbal communication while with toddlers it is based on an adult?s interpretation of a child?s often non-verbal expressions.

The purpose of my study was to explore how preschool educators in Kenya look at children's influence on teaching. Researchers have argued that the formal educational system in Kenya today is a remnant of its days as a colony when people were expected to blindly follow rules without questioning them. I have used qualitative interviews as a method in order get the most concrete understanding of educators? views on the influence from children. The educators I interviewed were based at a school I visited in Kenya.

Mobil förskola är ett fenomen som har börjat ta plats och växer snabbt som ett komplement till den ordinarie pedagogiska förskoleverksamheten. Den har uppkommit som ett resultat av att samhället förändras och det ställer andra och nya krav på förskolan och skolan att möta barn och elever i ett lärande. Det finns många åsikter om vad som är bra eller mindre bra för barns lärande och utveckling men det saknas en övergripande forskning om mobil förskola som stöd för nya antaganden, tankar och idéer. För att förstå lärandet har jag valt att lyfta fram teoretiska funderingar ur ett sociokulturellt perspektiv som har kopplats ihop med forskning både från förskola och från skola. Resultatet visar att pedagogerna ser den mobila förskolan som ett verktyg som underlättar för dem att genomföra sitt uppdrag om lärande och utveckling.

Barn födda för tidigt (gestationsålder, GA < 37) löper ökad risk för kognitiva nedsättningar, emotionella problem och beteendeproblem. För att undersöka möjliga skillnader och samband beträffande kognitiv nivå och beteendeproblem jämfördes testresultat från Wechsler Intelligence Scale for Children (WISC-IV) och Child Behavior Checklist (CBCL) mellan för tidigt födda barn (PT) (n= 51, GA 22-34) och barn födda efter fullgången graviditet (FT) (n=57, GA 40 +/-2), i åldern 7-8 år. Alla barn var normalfungerande utan känd utvecklingsavvikelse och/eller hjärnskada. Resultaten visar att barn födda i GA 22-34 presterade signifikant sämre på verbalt (VFI) och perceptuellt funktionsindex (PFI) och erhöll en lägre helskaleintelligenskvot (HIK) jämfört med barn födda FT. En signifikant positiv korrelation uppvisades mellan GA och HIK men inte mellan GA och totala beteendeproblem.

AbstractThe purpose of this study is to illuminate if the preventive practices and the identification of early signals about reading and writing difficulties is different between two Norwegian and two Swedish teachers' work in preschool. Research questions focused on the differences as well as similarities between Swedish and Norwegian educators working preventively current literacy in preschool, and their efforts when they identify signals to reading and writing difficulties.The study has been conducted through interviews with four female teachers, two who work  in Norway and two in Sweden.Swedish and Norwegian teachers work preventively on reading and writing, analysis resulted in three categories; books in text and pictures, words and rhyming chants and songs. No differences between Norwegian and Swedish pedagogues? prevention methods could be identified, however Norwegian teachers put more focus on rhythm and rhythmic pat exercises than the Swedish educators.The conclusions are that the Norwegian teachers mention more preventative approaches and early intervention for children with suspected dyslexia, than the Swedish teachers in the study makes. The Norwegian teachers also seem to have access to more expertise in connection with suspected dyslexia, compared to the Swedish teachers.

Studien behandlar begreppet det kompetenta barnet och dess komplexitet. Denerfarenhet vi har genom att vara verksamma i förskolan innebär att vi uppleverbegreppet används utan någon större eftertanke eller notis av dess betydelse. Syfte medstudien är att förklara och förstå innebörden av begreppet det kompetenta barnet iförskolan. Studiens litteraturgenomgång berör aktuell forskning inom området,begreppet det kompetenta barnet och barnsyn. Datainsamlingen som ligger till grund förstudien består av åtta kvalitativa intervjuer med förskollärare och genomfördes med stödav fenomenografin.

Check: IRK (Initial Riskbedömning för Kriminalitet) är en nyutvecklad evidensbaserad checklista tänkt att användas av professionella i initiala bedömningar för att identifiera riskfaktorer för kriminalitet hos ungdomar och vuxna med risk för långvarigt kriminellt beteende. Syftet med vår studie var att i en första pilottestning ta reda på hur professionella inom polis och socialtjänst uppfattar användbarheten av Check: IRK. Via en webbenkätundersökning besvarade 21 respondenter, varav 6 män och 15 kvinnor mellan 26-47 år (M=36 år, SD=6,70) på frågor gällande innehåll, tillämpning och utbildning i Check: IRK. Studiens data analyserades med Z-test och resultaten indikerar att utifrån innehåll, tillämpning och utbildning i checklistan så uppfattar professionella inom polis och socialtjänst Check: IRK som användbar i sitt arbete..

The purpose of my study is to examine how four teachers in a pre school believe they relates to and reasons about bilingualism. To be able to realize thisstudy, i proposed three issue following:How do the teachers in kindergarten relate to bilingualism?How do teachers in preschool reason around the work of bilingual children?What do teachers think about the educational environment in relation to language development?.

I denna studie har två förskollärares syn på musik i förskolan undersökts. Kvalitativa intervjuer har ägt rum på två olika förskolor ? en utan specifik inriktning och en avdelning med musikinriktning belägen i en annan förskola. Intervjufrågorna formulerades så att förskollärarnas syn på musikens roll och användningsområden i förskolan framkom. Svaren som gavs var i stora delar liknande, bland annat när det kommer till hur förskollärarna uppfattar musikens påverkan på barns språkliga utveckling.

This master thesis is an attempt to study the joint-use solutions between the public library and the public preschool in the local district Kristineberg in the community of Borås. The two main questions are; what kind of joint-use library is the activity at Kristineberg? What kind of advantages and disadvantages do the actors experience from the joint-use activity at Kristineberg? The analysis is based upon the interviews with eight informants with different connections to the joint-use library and public preschool. I also use documental analysis and literature studies. Relevant theories, such as Andersson´s and Skot-Hansen´s analysis of the role of the public library and Bundys, Imhoff´s and Dornseif´s theories about joint-use libraries are presented and later used in the analysis.