Introduktion:A?ngest info?r operation a?r vanligt och kan bero pa? ra?dsla fo?r operationen, sma?rta, att vakna upp under anestesin och do?den. A?ngesten a?r pa?frestande fo?r patienten och kan leda till olika postoperativa komplikationer. Fo?r att lindra preoperativ a?ngest anva?nds oftast lugnande la?kemedel och information till patienten.Syfte:Syftet med denna litteraturstudie a?r att underso?ka om det finns omva?rdnadsa?tga?rder som har god effekt vid preoperativ a?ngest, vilket skulle kunna ge mo?jligheter att individanpassa va?rden.Metod:En litteraturstudie da?r vetenskapliga artiklar so?ktes i databaserna PubMed och CINAHL.

Bakgrund: Hjärtoperationer förekommer över hela världen. Förutom den genetiska faktorn så ökar antalet insjuknanden delvis på grund av välfärdssamhället. Studier har visat att personer med hjärtsjukdom upplever ökad oro vid vardagliga aktiviteter. På grund av oron är informationen som ges till patienter mycket viktig. Syfte: Belysa patienters upplevelser av information inför planerad hjärtoperation.

Patienter ska fasta inför elektiv kirurgi på grund av risken för kräkning och aspiration av ventrikelinnehållet till lungorna, oberoende av anestesimetod. Under de senaste decennierna har forskning gjorts angående preoperativ fasta och därigenom har riktlinjerna förändrats mot en mer liberal riktning. I den kliniska verksamheten är det idag mer regel än undantag att fasta från midnatt för patienter som ska genomgå elektiv kirurgi på förmiddagen och tidig eftermiddag, vilket dock inte styrks av evidens utan baseras mer på erfarenheter. Det finns stark evidens som stödjer att preoperativ fasta borde vara två timmar för vätska och sex timmar för fast föda. Sjuksköterskan är den som är ansvarig för patienternas omvårdnad i den kliniska verksamheten.

Postoperativa infektioner är ett utbrett problem inte bara i Sverige utan även runt om i världen och skapar lidande för patienten och stora kostnader för landets landsting och kommuner. Idag klassas postoperativa infektioner i Sverige som den tredje största gruppen av vårdrelaterade infektioner. Hälso- och sjukvårdspersonalens insatser är av stor vikt när vi idag har fått en ökad medvetenhet om att postoperativa sårinfektioner kan förebyggas och på så sätt uppnå kraven på en god vård.Syftet med denna studie var att identifiera vilka riskfaktorer som finns vid postoperativa sårinfektioner. Examensarbetet är en litteraturstudie och genom analysering och kvalitetsgranskning av 23 vetenskapliga artiklar framkom i resultatet fyra huvudområden och nio underområden. De fyra huvudområdena beskriver riskfaktorer vid pre- per- och postoperativ vård samt bristen på följsamhet till riktlinjer som riskfaktor.

Bakgrund: ERAS (Enhanced Recovery After Surgery) är ett standardiserat multimodalt vårdprogram vid elektiv kolorektalkirurgi, som syftar till snabbare återhämtning och kortare vårdtider genom ett tvärprofessionellt samarbete.  En vecka innan planerad operation träffar sjuksköterskan patienten för ett samtal om vårdförloppet. Syfte: Att identifiera och beskriva patientens upplevelse av sjuksköterskans ERAS- samtal och dess betydelse för patientens delaktighet i sin vård.   Metod: Datainsamlingen skedde genom kvalitativa intervjuer. Tolv patienter, nio män och tre kvinnor har intervjuats. De ljudinspelade samtalen har transkriberats ordagrant och analyserats med hjälp av tolkande fenomenologisk analys (Interpretative Phenomenological Analysis). Resultat: Analysarbetet resulterade i fem olika teman; bli sedd, trygghet, tillit, ansvar samt delaktighet. Alla teman relaterar till varandra och illustrerar en positiv och en negativ sida av den upplevda erfarenheten. Tillsammans bildar en helhet av upplevelsen; ERAS- samtalet och dess betydelse för patientens delaktighet. Konklusion: Resultatet visar att patienterna känner sig sedda under informationssamtalet.

Syftet med denna systematiska litteraturstudie var att beskriva barnets emotionella omvårdnadsbehov i den förberedande fasen inför operation. Vidare var syftet att beskriva sjuksköterskans metoder vid förberedelse av barnet för att skapa trygghet.Artikelsökningarna genomfördes på databaserna Elin@dalarna och Cinahl med sökorden operation, preoperative, children, preparation, information, nursing, care och nurse. Sökorden fanns i artiklarnas abstract. Artiklarna var vetenskapliga, skrivna på engelska och publicerade år 1997 till 2007. Endast primärartiklar söktes och deras relevans bedömdes efter titel och abstract.

Varje dag opereras tusentals patienter i Sverige. Många av dessa sövs ner för att deras kroppar ska klara av den påfrestning som operationen innebär. Anestesisjuksköterskan är med från det att patienten anländer till operationssalen tills patienten lämnas på uppvakningsavdelningen. Inför anestesin sker ett preoperativt samtal som är ett informationsutbyte mellan anestesisjuksköterskan och patienten. Det är ett kort möte där anestesisjuksköterskan måste inhämta nödvändig information om patienten och samtidigt göra sitt bästa för att patienten ska vara väl förberedd inför anestesin och kunna somna utan frågor och funderingar.

Oavsiktlig hypotermi är ett ämne som hamnat i skymundan i den hektiska intraoperativa fasen för anestesisjuksköterskan. Patientens nedkylning påbörjas redan vid de Preoperativa förberedelserna. En salstemperatur under 22?C är den vanligaste orsaken till hypotermi hos patienterna och deras kroppstemperatur bör inte understiga 36,5?C. Förebyggande åtgärder som att använda värmefiltar, salstemperatur på 22?C-23?C, varma infusioner i blodvärmare, inte exponera mer hud än nödvändigt samt postoperativt använda sig av värmetak.

Flertalet patienter som genomgår ett operativt ingrepp kan uppleva vårdlidande i form av oro, betydelsen av information och smärta. Detta är ett stort problem som kan orsaka patienten en förlängd vårdtid, negativa upplevelser av sjukvården och ökat sjukdomslidande. Anestesisjuksköterskans erfarenhet, kunskap och omvårdnadshandlingar har betydelse för att lindra patientens vårdlidande och kan därigenom bidra till ett ökat välbefinnande och stärkt självkänsla för patienten. Tidigare studier visar att det idag finns en oro för patienters välbefinnande, då hälso- och sjukvården efterlyser effektivitet och ekonomisk lönsamhet. Det har också visat sig att betydelsen av patientinformation som en omvårdnadsåtgärd, kraftigt har ökat på grund av allt kortare vårdtider.

Innan anestesisjuksköterskan intuberar en patient i samband med operation verifieras den Preoperativa bedömning, som ofta utförs av anestesiläkare. När endotrackealtuben inte placerats på rätt plats i trackea efter två till tre intubationsförsök med bästa möjliga förutsättningar, beskrivs den som svår. Anestesisjuksköterskan bör vara tydlig, respektfull och konkret i sin kommunikation, då detta främjar relationer och samarbete med kollegor i dessa situationer. Det är även viktigt att vara professionell och ta sitt personliga, etiska ansvar för att bevara sin kompetens inom anestesi. Anestesisjuksköterskan kan uppleva den svåra intubationen på olika sätt och syftet med denna studie var att belysa anestesisjuksköterskans erfarenheter vid svår intubation.

Vården ska fortlöpande utvecklas, utvärderas och kvalitetssäkras enligt lagar ochförordningar. Nyligen infördes i lag ett ökat patientinflytande. Patientens delaktighet ivården ses som ett medel för att öka patienttillfredställelsen och därmed vårdkvaliteten.Viktiga områden i upplevelsen av god vårdkvalitet är en god vårdrelation med ett gottbemötande, kommunikation, information och delaktighet. Anestesikliniken SÄS, Borås,önskade utvärdera vården på centraloperation utifrån ovanstående områden. Syftet varatt undersöka vårdkvalitet ur patientens perspektiv samt identifiera eventuella områden ibehov av kvalitetsförbättring.

Bakgrund: Naturl?kemedel har l?nge anv?nts f?r att behandla symtom och sjukdomar globalt. De kan komplettera konventionell medicin och anv?nds av en majoritet av v?rldens befolkning. Idag ?kar anv?ndningen av naturl?kemedel i Sverige.

ABSTRAKT I vårt dagliga arbete som anestesisjuksköterskor möter vi barn som ska opereras och deras föräldrar. Studier visar att föräldrar vill delta vid anestesins början och till dess barnet sover, d v s anestesiinduktionen. Föräldrar och barn är som ?kommunicerande kärl? och att tillåta föräldrar delta i induktionsprocessen minskar rädsla och oro associerat med anestesi. Oron är ändå viktig då den hjälper föräldrar att engagera och förbereda sig inför vad som ska hända och visar barnet att de älskar det.

ABSTRAKT I vårt dagliga arbete som anestesisjuksköterskor möter vi barn som ska opereras och deras föräldrar. Studier visar att föräldrar vill delta vid anestesins början och till dess barnet sover, d v s anestesiinduktionen. Föräldrar och barn är som ?kommunicerande kärl? och att tillåta föräldrar delta i induktionsprocessen minskar rädsla och oro associerat med anestesi. Oron är ändå viktig då den hjälper föräldrar att engagera och förbereda sig inför vad som ska hända och visar barnet att de älskar det.

SAMMANFATTNING Bakgrund: Preoperativ fasta har under många år varit en traditionell metod för att minska risken för aspiration medan patienten är under generell anestesi och för att eliminera risken för postoperativ illamående och kräkningar. Studier visar att trots riktlinjer och rekommendationer gällande preoperativ fasta fastar många patienter i onödan i flera dagar än nödvändigt. Detta kan orsaka skador och obehag hos patienten som till exempel: törst, huvudvärk, illamående, svaghet och trötthet.Syfte: Syfte med denna studie var att undersöka hur patienter upplever fasta mer än 12 timmar innan en akutoperation.Metod: Arbetet hade en kvalitativ ansats där 12 patienter som genomgått akut operation inkluderades. Data samlades in genom en semistrukturerad intervju, med hjälp av öppna frågor enligt en intervjuguide och analyserades med hjälp av manifest innehållsanalys enligt Graneheim och Lundman.Resultat: Analyserna resulterade i fyra kategorier: Preoperativ information, upplevelse av fasta, hantering av preoperativ fasta och upplevelse av preoperativ tid och åtta underkategorier: Bristfällig information, tillräcklig information, bristfällig kunskap trots tidigare vårderfarenhet, fysisk påverkan, psykisk påverkan, strategi, väntetid och fastetid.Slutsats: Deltagarna i studien upplevde brist på information och kunskaper om den Preoperativa fastans betydelse. Studien visade att patienterna som väntade på akut operation på akutvårdsavdelning fastade längre än nödvändigt trots riktlinjer och rekommendationer gällande preoperativ fasta från Svensk förening för Anestesi och Intensivvård (SFAI).