Bakgrund:Psykisk ohälsa är ett ökande folkhälsoproblem. Genom att stärka patienters självkänsla läggs en grund för möte och behandling. Syfte: var att ur patientperspektiv belysa hälso- och sjukvårdens bemötande av patienter med psykisk ohälsa. Metod: Artiklar söktes i PubMed och PsycInfo. En textnära kvalitativ innehållsanalys gjordes.

Syfte:Syftet var att undersöka hur sjuksköterskor på fyra vårdavdelningar (två ortopediska avdelningar och två kirurgiska avdelningar) upplever Preoperativt omvårdnadsarbete och jämföra sjuksköterskornas upplevelser från de två olika verksamhetsområdena med varandra.Metod:Detta är en jämförande, deskriptiv enkätstudie av kvantitativ design. Enkäten innehöll slutna frågor rörande Preoperativa förberedelser, faste- och duschrutiner, Preoperativ medicinering och antibiotika samt medicinteknisk utrustning, kirurgmarkering och laboratoriesvar. Därtill innehöll enkäten bakgrundsfrågor samt öppna frågor. 69 sjuksköterskor mottog enkäten. Dataanalys genomfördes med icke-parametrisk statistikmetod.Resultat:De ortopediska sjuksköterskorna uttryckte att organisationen kring de Preoperativa förberedelserna fungerade sämre i jämförelse med de kirurgiska sjuksköterskorna.

Inom operationssjukvård förebyggs postoperativa infektioner genom att operationspersonalen utför Preoperativ handdesinfektion. Det finns två handdesinfektionsmetoder som rekommenderas att använda, Metod 1 för alkoholbaserad handdesinfektion (Sterillium) och Metod 2 för antiseptisk handdesinfektion (Hibiscrub). Syftet med studien var att studera och jämföra olika Preoperativa handdesinfektionsmetoder inom operationssjukvård. Metoden var en litteraturstudie som baserades på 11 vetenskapliga studier. Systematiska sökningar gjordes i databaserna CINAHL och Medline samt via manuella sökningar.

AbstraktBakgrund: Länge har man varit medveten om vikten av god hygien och dess inverkan påsmittspridning. Det mest effektiva sättet att minska postoperativa sårinfektioner (SSI) är att arbetaförebyggande och att ha en god hygien. Frekvensen av SSI ökar, och som en del av den förebyggandevården ingår den Preoperativa förberedelsen. Att inte ha kunskap och stöd till att utföra en sådanåtgärd korrekt är en stor brist och kan leda till att patienter drabbas av SSI och därmed ett ökatpostoperativt lidande.Syfte: Studiens syfte var att beskriva vårdpersonalens syn på betydelsen av hygienisk Preoperativförberedelse hos ortopedpatienter.Metod: Studien genomfördes på ett länssjukhus i mellersta norrland under våren 2008, där allaortopedavdelningar på sjukhuset deltog. En kvalitativ intervjumetod användes med manifestinnehållsanalys av materialet.Resultat: All personal som ingått i studien anser att den hygieniska Preoperativa förberedelsen är avstor vikt.

Information till patienter är en viktig del av anestesisjuksköterskans arbete och betydelsen av patientinformation som omvårdnadsåtgärd har ökat kraftigt de senaste åren på grund av kortare vårdtider, ökat ålderspann, förändringar i livsstil och samhällsstruktur. En god information kan öka patientens trygghet och förmåga att hantera olika aspekter av en planerad anestesi. Preoperativ oro är ett vanligt förekommande känslotillstånd hos patienter och kan öka förekomsten av postoperativt illamående och postoperativ smärta. En god patientinformation kan mätas i en minskad oro och ängslan inför anestesi. Studiens syfte var att undersöka patienters behov av Preoperativ information samt upplevelsen av oro inför anestesi vid elektiv kirurgi.

Patienter som väntade på en operation kände ofta oro och ångest och studier visade att förutom att skapa obehag för patienten, försämrades återhämtningen postoperativt. Tidigare studier har visat att musik har god effekt som oro och ångest dämpare. Syftet med denna studie var att genom en evidensbaserad systematisk litteraturöversikt ge svar på om musik kan lindra oro och ångest dygnet innan operation. Studien grundades på tre frågeställningar: kan musik minska den upplevda oron och ångesten dygnet innan operation, kan musik minska fysiologiska symtom skapade av oro och ångest dygnet innan operation, om möjligheten att välja musik påverkar effekten av interventionen? Nio studier granskades utifrån frågeställningarna.

I bakgrunden beskrivs hur hygien har sett ut genom tiderna och olika typer av smittvä-gar. Vidare beskrivs handhygien, Preoperativ handdesinfektion, användningen av hand-skar samt operationspersonalens klädsel. För att minska smittspridning och infektioner är det av stor vikt att operationssjuksköterskorna har goda kunskaper om hygienrutin-erna. Syftet med studien är att studera vilka kunskaper operationssjuksköterskor har om hygienrutiner. Fyra operationssjuksköterskor på ett sjukhus i Västra Götalandsregionen har intervjuats med öppna intervjuer.

Bakgrund: Oro och ångest är ett återkommande fenomen som kan visa sig hos patienter inför små och stora behandlingar, som operation. Ångest beskrivs som en stark känsla av oro och fruktan med fysiska och psykiska yttringar. Oron och ångesten patienter upplever före operation kan påverka patientens tillstånd och finnas kvar efter operation och ge en försämrad återhämtning. Syftet: Syftet med litteraturöversikten var att beskriva vilka metoder i omvårdnadsarbetet sjuksköterskan utför, som visat sig ha lindrande effekt för patienters Preoperativa oro och ångest. Metod: Litteraturöversikten baserades på 15 kvantitativa artiklar som bearbetades genom manifest innehållsanalys.

ABSTRAKT I vårt dagliga arbete som anestesisjuksköterskor möter vi barn som ska opereras och deras föräldrar. Studier visar att föräldrar vill delta vid anestesins början och till dess barnet sover, d v s anestesiinduktionen. Föräldrar och barn är som ?kommunicerande kärl? och att tillåta föräldrar delta i induktionsprocessen minskar rädsla och oro associerat med anestesi. Oron är ändå viktig då den hjälper föräldrar att engagera och förbereda sig inför vad som ska hända och visar barnet att de älskar det.

ABSTRAKT I vårt dagliga arbete som anestesisjuksköterskor möter vi barn som ska opereras och deras föräldrar. Studier visar att föräldrar vill delta vid anestesins början och till dess barnet sover, d v s anestesiinduktionen. Föräldrar och barn är som ?kommunicerande kärl? och att tillåta föräldrar delta i induktionsprocessen minskar rädsla och oro associerat med anestesi. Oron är ändå viktig då den hjälper föräldrar att engagera och förbereda sig inför vad som ska hända och visar barnet att de älskar det.

Syfte: Att beskriva patienters upplevelser och behov av information i den Preoperativa fasen samt att beskriva patienters upplevelser av Preoperativa livsstilsförändringar. Metod: I denna litteraturstudie ingick arton vetenskapliga artiklar, elva kvalitativa och sju kvantitativa. Dessa har sökts på databaserna CINAHL och PubMed och granskats med granskningsmallar. Resultatet strukturerades sedan upp under olika teman som framkom vid analysen. Resultat: Patienter upplevde oro både inför den operation som låg framför och allt runtomkring.

Operationssjuksköterskan träffar dagligen patientersom ska genomgå någon form av kirurgi. Många patienter upplever rädsla och oroi den perioperativa perioden där operationssjuksköterskan har som uppgift attskapa en tillitsfull relation och vara ett stöd för patienten. Humor har visatsig ha en positiv inverkan på interaktionen mellan patient och vårdare. Syfte: Att sammanställa kunskap om hur patientenoch sjuksköterskan kan uppleva humor i omvårdnaden och hur humor kan användassom ett kommunikationsredskap. Metod: Metodenvar litteraturstudie.

Bakgrund: : Vårdrelaterade infektioner är kostsamma för vården och orsakar lidande förpatienten. Operationspersonal har en viktig uppgift att förebygga smittspridning och följahygienrutiner. Dessa är bland andra att använda rätt arbetskläder, arbeta aseptiskt och enligtbasala hygienrutiner samt att bibehålla steriliteten. Syfte: Syftet med studien var att observeraföljsamheten till aseptik och basala hygienrutiner på operationssal vid allmänkirurgiskt ingreppvid två sjukhus i Mellansverige. Metod: Studien var en observationsstudie med kvantitativansats.

Postoperativa infektioner är ett utbrett problem inte bara i Sverige utan även runt om i världen och skapar lidande för patienten och stora kostnader för landets landsting och kommuner. Idag klassas postoperativa infektioner i Sverige som den tredje största gruppen av vårdrelaterade infektioner. Hälso- och sjukvårdspersonalens insatser är av stor vikt när vi idag har fått en ökad medvetenhet om att postoperativa sårinfektioner kan förebyggas och på så sätt uppnå kraven på en god vård.Syftet med denna studie var att identifiera vilka riskfaktorer som finns vid postoperativa sårinfektioner. Examensarbetet är en litteraturstudie och genom analysering och kvalitetsgranskning av 23 vetenskapliga artiklar framkom i resultatet fyra huvudområden och nio underområden. De fyra huvudområdena beskriver riskfaktorer vid pre- per- och postoperativ vård samt bristen på följsamhet till riktlinjer som riskfaktor.

Varje dag opereras tusentals patienter i Sverige. Många av dessa sövs ner för att deras kroppar ska klara av den påfrestning som operationen innebär. Anestesisjuksköterskan är med från det att patienten anländer till operationssalen tills patienten lämnas på uppvakningsavdelningen. Inför anestesin sker ett Preoperativt samtal som är ett informationsutbyte mellan anestesisjuksköterskan och patienten. Det är ett kort möte där anestesisjuksköterskan måste inhämta nödvändig information om patienten och samtidigt göra sitt bästa för att patienten ska vara väl förberedd inför anestesin och kunna somna utan frågor och funderingar.