Syftet med arbetet var att genom en litteraturstudie belysa den Preoperativa informationens betydelse för patientens postoperativa välbefinnande. Studier har visat att Preoperativ information kan ha betydelse då patienten visat mindre ångest, oro och smärta i det postoperativa skedet. Arbetet utgick ifrån en reviewartikel som belyste området. Resultatet visade studier från åren 1998 och framåt. I dessa studier framkom effekter såsom att information kunde förmedla kunskap till patienten som bidrog till att öka patientens välbefinnande genom att han/hon fick ökad kunskap om vårdförloppet.

Bakgrund: Ett kirurgiskt ingrepp kan upplevas som en stressfylld situation av patienten och kan orsaka känslor av oro och ångest. Preoperativ oro kan påverka patienten fysiskt genom att bland annat ge förhöjd hjärtrytm och ökad smärta i det postoperativa skedet. Syfte: Syftet var att beskriva vuxna patienters upplevelser av Preoperativ omvårdnad inför elektiv kirurgi på sjukhus. Metod: En allmän litteraturstudie valdes som metod och sökning av vetenskapliga artiklar genomfördes. Sökningen resulterade i elva relevanta artiklar, vilka granskades och analyserades.

Information är en viktig del av sjuksköterskans arbete och hennes pedagogiska roll sätts här på prov. En operation är en stor händelse i en patients liv och det är välkänt att patienter ofta är missnöjda med den information de får. Syftet med denna uppsats var att få fördjupad kunskap om vilken information patienter vill ha inför en operation och hur de upplever den information de får. Detta har gjorts genom en litteraturstudie där vetenskapliga artiklar i ämnet sökts och kritiskt granskats. Därefter sammanställdes resultaten av tolv slutligen valda artiklar till ett gemensamt resultat.

Oro är en känsla av obehag inför en kommande situation. Den Preoperativa oron kan vara en del av en kris och det är viktigt att uppmärksamma de patienter som befinner sig i riskzonen. I mötet mellan patienter med oro och sjuksköterskan uppstår en interaktion som kan ha en lugnande effekt. Syftet med litteraturstudien var att belysa omvårdnadsåtgärder som kan lindra en patients Preoperativa oro. Resultatet bygger på artiklar som sökts genom elektroniska sökmotorer.

Att kolhydratuppladda är att fylla kroppens muskler med energi, vilken används för att patienten ska klara av kroppens stressrespons i samband med fasta och operation. Kliniskt får patienten dricka näringsdryck innan operation för att kolhydratuppladda. Inför ett kirurgiskt ingrepp genomgår patienten en förändring i vardagen, lämnar hemmet och kommer till en ovan miljö. Att patienten genomgår fasta och upplever en ny situation påverkar patientens välbefinnande negativt, med både hunger, törst och oro och så vidare. I denna litteraturstudie kommer tio artiklar att granskas för att undersöka, effekterna få en Preoperativ kolhydratuppladdning fokus i studien ligger på omvårdnad och välbefinnande men den tar även upp effekter som inte är direkt relaterade till omvårdnadsämnet men knyter an till vården.

Andréasson, M, Preoperativa förutsättningar och postoperativ smärta efter hysterektomi. Examensarbete i omvårdnad 15 högskolepoäng, avancerad nivå (105-120 hp). Malmö högskola: Hälsa och samhälle, Utbildningsområde omvårdnad, 2008. Syftet med studien var att undersöka hur 50 patienter bedömer den Preoperativa fasen inför en planerad hysterektomi och att beskriva eventuella samband mellan dessa aspekter och upplevd postoperativ smärta. I studien användes ett frågeformulär med strukturerade frågor och ordinalskalor samt VAS verbala smärtskala för att värdera den pre- och postoperativa omvårdnaden. Studien visar att 18 (36 %) patienter hade postoperativt ingen till måttlig smärta och 32 (64 %) patienter hade medelsvår till outhärdlig smärta. Trots detta tyckte 36 (72 %) patienter att den postoperativa smärtlindringen var tillräcklig medan 13 (26 %) tyckte den var otillräcklig.

Hur informeras en person inför ett elektivt kirurgiskt ingrepp på bästa sätt? Syftet med denna uppsats var att undersöka hur patienter som ska genomgå elektiv kirurgi uppfattar den information de fått hemskickad tre till fyra veckor innan operation. Datainsamlingen genomfördes på en vårdavdelning på ett sjukhus i södra Sverige och 19 patienter intervjuades. Metod för datainsamling var semistrukturerade intervjuer vilka genomfördes med stöd av en intervjuguide och analyserades sedan med hjälp av innehållsanalys. Resultatet av studien visar att behov av information är individuellt och styrs av faktorer såsom tidigare vårderfarenhet, hur patienten tolkar information samt vilka känslor patienten upplever i samband med förestående ingrepp.

Bakgrund: Studier har visat på ett samband mellan otillräcklig information Preoperativt och upplevelser av höga nivåer postoperativ smärta hos kirurgpatienter. Även oro Preoperativt har visats påverka postoperativ smärta i negativ riktning.Syfte: Syftet med denna studie var att undersöka hur patientgruppen skattade oro, smärta, information och smärtlindring vid kirurgi. Samt undersöka om det fanns samband mellan Preoperativ information, oro och upplevelsen av smärta efter operation för patienter som genomgår laparotomisk bukkirurgi.Metod: En tvärsnittsstudie med kvantitativ ansats baserad på ett konsekutivt urval. Data samlades in genom enkäter, deltagarna var kirurgiska patienter som genomgått laparotomisk bukkirurgi. Tjugo patienter deltog i studien i åldrarna 22-75 år, hälften kvinnor och hälften män.

Syfte: Att undersöka hur patienter på ett universitetssjukhus uppfattar information gällande Preoperativ dusch samt patientens genomförande av duschen på avdelningen. Introduktion: Vårdrelaterade infektioner är vanliga och kan leda till ökade kostnader, långvarig sjukhusvistelse och ökad lidande för patienter. Ett sätt att förhindra detta är att duscha med klorhexidin före operation. Det är sjuksköterskans ansvar att informera patienten om den Preoperativa duschen, kontrollera att patienten uppfattat informationen och har möjlighet och resurser att följa den. Metod: En kvalitativ deskriptiv intervjustudie med semistrukturerade frågor.

Det finns ett stort behov av att på olika sätt förmedla information inom hälso- och sjukvården. Hur patienten tar till sig den Preoperativa informationen skiljer sig åt. Syftet i denna pilotstudie var att undersöka om en informationsfilm via internetlänk, tillsammans med skriftlig standardinformation Preoperativt, ger ökad patienttillfredsställelse i jämförelse med enbart standardinformation. Med en kvantitativ ansats tillsammans med en randomiserad kontrollerad metod utfördes en enkätledd telefonintervju dagen efter besöket på dagkirurgen. Antalet deltagare var 21 stycken, 8 i interventionsgruppen och 13 i referensgruppen.

Opererade patienter riskerar att utveckla lungkomplikationer, som är en av de vanligaste komplikationerna i det postoperativa skedet. Syftet med studien var att beskriva vilka omvårdnadsinterventioner sjuksköterskan kan utföra, för att förebygga postoperativa lungkomplikationer hos den opererade. Litteratursökningen resulterade i 15 studier som motsvarade syftet. Studiernas resultat kategoriserades och formulerades i fyra påstå enden. Identifiera riskfaktorer förebygger postoperativa lungkomplikationer, detta stärktes med 10 studier.

Att uppleva oro och ångest inför en operation är vanligt och kan manifestera sig såväl psykologiskt som fysiologiskt hos patienten. Flertalet mätinstrument och omvårdnadsåtgärder existerar, med syfte att finna och lindra oro och ångest. Avsikten med denna systematiska litteraturöversikt var att beskriva omvårdnadsåtgärder för att lindra patienters Preoperativa oro och ångest. Genom litteratursökning i sex databaser, bland annat PubMed, CINAHL och Psychinfo, framkom fyra kategorier av interventioner: Att få information via video: Att få skriftlig eller muntlig information: Att lyssna på musik och: Att få känna värme eller beröring. Resultatet visade att samtliga omvårdnadsåtgärder mer eller mindre lindrade oro och ångest, där relationen mellan patient och vårdgivare, och individanpassade interventioner var viktiga, exempelvis då musiksmak hade betydelse, eller att viss information inte var nödvändig.

Syfte:Syftet var att undersöka hur sjuksköterskor på fyra vårdavdelningar (två ortopediska avdelningar och två kirurgiska avdelningar) upplever Preoperativt omvårdnadsarbete och jämföra sjuksköterskornas upplevelser från de två olika verksamhetsområdena med varandra.Metod:Detta är en jämförande, deskriptiv enkätstudie av kvantitativ design. Enkäten innehöll slutna frågor rörande Preoperativa förberedelser, faste- och duschrutiner, Preoperativ medicinering och antibiotika samt medicinteknisk utrustning, kirurgmarkering och laboratoriesvar. Därtill innehöll enkäten bakgrundsfrågor samt öppna frågor. 69 sjuksköterskor mottog enkäten. Dataanalys genomfördes med icke-parametrisk statistikmetod.Resultat:De ortopediska sjuksköterskorna uttryckte att organisationen kring de Preoperativa förberedelserna fungerade sämre i jämförelse med de kirurgiska sjuksköterskorna.

Syfte:Syftet var att undersöka hur sjuksköterskor på fyra vårdavdelningar (två ortopediska avdelningar och två kirurgiska avdelningar) upplever Preoperativt omvårdnadsarbete och jämföra sjuksköterskornas upplevelser från de två olika verksamhetsområdena med varandra.Metod:Detta är en jämförande, deskriptiv enkätstudie av kvantitativ design. Enkäten innehöll slutna frågor rörande Preoperativa förberedelser, faste- och duschrutiner, Preoperativ medicinering och antibiotika samt medicinteknisk utrustning, kirurgmarkering och laboratoriesvar. Därtill innehöll enkäten bakgrundsfrågor samt öppna frågor. 69 sjuksköterskor mottog enkäten. Dataanalys genomfördes med icke-parametrisk statistikmetod.Resultat:De ortopediska sjuksköterskorna uttryckte att organisationen kring de Preoperativa förberedelserna fungerade sämre i jämförelse med de kirurgiska sjuksköterskorna.

Bakgrund: Patienter som ska genomgå elektiva operationer kan uppleva Preoperativ oro och ångest. Preoperativ oro kan grundas i bristande information, tanken på att mista kontrollen samt vistelse i okänd miljö. Det vilar ett stort ansvar på sjuksköterskan då hon ska möjliggöra optimal delaktighet i vård och behandling för patienten samt uppmärksamma patienter som inte själva uttrycker ett omvårdnadsbehov. Syfte: Att sammanställa kunskap om vilka omvårdnadsåtgärder som kan minska patienters Preoperativa oro vid elektiva operationer. Metod: Litteraturstudie, baserad på två kvalitativa och åtta kvantitativa artiklar.