Sökresultat:
215 Uppsatser om Preoperativ patientinformation - Sida 14 av 15
Svenska Rädslor. En nutidsanalys kopplad till den svenska historien
Inom vården eftersträvas hela tiden kortare vårdtider, detta gäller även inom anestesi. Det blir mer och mer operationer som utförs elektivt. Inom dagkirurgin förväntas patienten gå hem några timmar efter anestesin. En förutsättning för detta är att patienten inte upplever för stort obehag, dels från själva ingreppet men även från luftvägarna. Det finns olika sätt att skapa en fri luftväg, ett av dem är laryngsmask, vilket i undersökningar har visat sig vara ett skonsammare alternativ till trakealtuben.
Alla människor är jämlika men är somliga mer jämlika än andra? ? Ett experiment om normavvikelse/normtillhörande och förtroende
Inom vården eftersträvas hela tiden kortare vårdtider, detta gäller även inom anestesi. Det blir mer och mer operationer som utförs elektivt. Inom dagkirurgin förväntas patienten gå hem några timmar efter anestesin. En förutsättning för detta är att patienten inte upplever för stort obehag, dels från själva ingreppet men även från luftvägarna. Det finns olika sätt att skapa en fri luftväg, ett av dem är laryngsmask, vilket i undersökningar har visat sig vara ett skonsammare alternativ till trakealtuben.
Får patienten den information de behöver om sövningen inför en operation?
Studiens syfte var att undersöka om patienter upplever att de fått tillräckligt med information inför sövning vid operation. Information är en viktig del i omvårdnaden, för att skapa en trygghet hos patienten. Många patienter upplever oro inför sövningen, vilket kan minska om patienterna är välinformerade. Studien bedrevs med en kvantitativ ansats som en enkätstudie på sju avdelningar på Karolinska sjukhuset, Huddinge. Frågeformuläret konstruerades av författarna inför studien och testades i en pilotstudie.
Distriktssköterskors och sjuksköterskors erfarenheter om och reflektioner av arbetsmiljön i kommunaliserad hemsjukvård - En intervjustudie
Sammanfattning (MB och AA)Distriktssköterskor och sjuksköterskor arbetar med varierande arbetsuppgifter och inom olika verksamheter bland annat med hemsjukvård. Patientens hem blir en arbetsplats, som på olika sätt kan påverka arbetsmiljön. Syftet med studien var att beskriva erfarenheter om och upplevelser av arbetsmiljön i kommunaliserad hemsjukvård hos distriktssköterskor/sjuksköterskor med kort respektive lång yrkeserfarenhet. En empirisk studie med deskriptiv design och kvalitativ ansats gjordes. Fem deltagare med kort yrkeserfarenhet intervjuades samt sex deltagare med lång yrkeserfarenhet.
Asylpolitiska skiljelinjer i europeiseringens spår. En deskriptiv studie av de svenska riksdagspartiernas inställning till en gemensam europeisk asylpolitik
Inom vården eftersträvas hela tiden kortare vårdtider, detta gäller även inom anestesi. Det blir mer och mer operationer som utförs elektivt. Inom dagkirurgin förväntas patienten gå hem några timmar efter anestesin. En förutsättning för detta är att patienten inte upplever för stort obehag, dels från själva ingreppet men även från luftvägarna. Det finns olika sätt att skapa en fri luftväg, ett av dem är laryngsmask, vilket i undersökningar har visat sig vara ett skonsammare alternativ till trakealtuben.
Påverkan av EMLA-behandling hos barn vid etablering av perifer venkateter ínför operation
SAMMANFATTNINGSyfte: Syftet med föreliggande pilotstudie var att studera rutinerna för preoperativ Emlabehandling på barn. Pilotstudien inriktar sig specifikt på att undersöka om tiden mellan borttagande av EMLA-behandling och venpunktionen påverkar antalet försök som krävs för att etablera perifer venkateter på barn inför operation.Metod: Patienterna kvasirandomiserades till två grupper. Totalt 73 barn deltog i studien. Åtta barn exkluderades då de inte utsattes för några försök för att etablera perifer venkateter. Således inkluderades 65 barn i pilotstudien.
Delaktighet - mer än ett samtal - hur sjuksköterskan möjliggör delaktighet genom det preoperativa samtalet
Patient delaktighet har fått större uppmärksamhet och författningar har reviderats för att stärka patientens ställning i vården under de senaste decennierna. Sjuksköterskan som först möter patienten i ett ankomstsamtal inför ett operativt ingrepp, har ett betydelsefullt ansvar att möjliggöra patienten delaktig i omvårdnaden. I bakgrunden presenteras begrepp och omvårdnadsteorier vilka har betydelse för studien såsom delaktighet, kommunikation, trygghet och tillit. Tidigare studier visar att sjuksköterskan ser delaktighet som en dynamisk interaktion mellan patienten och sjuksköterskan. Delaktighet främjades genom att sjuksköterskan kommunicerade på ett individualiserat sätt efter patientens behov.
Postoperativ smärta och illamående vid behandling med Dolcontin/Depolan/Morfin och Oxycontin/Oxynorm : En jämförande studie
Syfte: Syftet med denna studie var att jämföra graden av smärta och illamående hos två patientgrupper inom ortopedi som smärtlindrades med tablett Dolcontin/Depolan/Morfin eller tablett Oxycontin/Oxynorm postoperativt dag 0, 1 och 2. Syftet var även att undersöka vilka riskfaktorer enligt Apfel Risk Score som kan påverka grad av illamående samt att undersöka om en korrelation fanns mellan preoperativ information och incidensen av postoperativt illamående och kräkning (PONV).Metod: En komparativ studie med kvantitativ ansats. Data samlades in genom två olika enkäter, varav en enkät fylldes i av patienterna och en enkät av sjuksköterskorna. 48 patienter inkluderades i studien, 24 per substans. Både kvinnor och män som genomgått elektiva knä- eller höftarteroplastikoperationer deltog i studien och de var mellan 31-77 år.
Förebyggande och/eller lindrande omvårdnadsåtgärder vid postoperativt illamående och kräkningar
Postoperativt illamående och kräkning (Postoperative nausea and vomiting, PONV) är en vanligt förekommande komplikation som drabbar 20 -30 % av patienterna, vilket kan leda till starkt obehag, aspirationspneumoni, sårruptur och förlängd vårdtid. Risken att drabbas av PONV orsakas av flertal faktorer såsom bl.a. kön, ålder, fetma, preoperativ oro, långvarig fasta, användning av opioider och operationsställe. Anestesisjuksköterskans icke-farmakologiska åtgärder i samband med detta tillstånd är av stor betydelse för att kunna tillgodose patientens fysiska och psykiska behov, men är inte evidensbaserade i samma utsträckning som vid farmakologisk behandling. Syftet med denna litteraturstudie, med analys av kvalitativ och kvantitativ forskning, är att studera vilka omvårdnadsåtgärder som kan förebygga/ lindra PONV, och vilka omvårdnadsåtgärder som sjuksköterskan utför, samt belysa patienters upplevelser och möjligheter till egenvård vid detta tillstånd.
Alkoholproblem före & efter bariatrisk kirurgi
Inledning: Andelen personer som lider av obesitas ökar markant i hela världen och för att återfå sin hälsa är så kallad fetmabehandlande, även kallad bariatrisk kirurgi, den sista utvägen för många. En operation som visar betydligt bättre resultat än medicinsk behandling även på lång sikt vad gäller vikt, effekt på diabetes typ 2, hypertoni mm. Men flera studier tyder på ökad risk för alkoholmissbruk, i alla fall efter Gastric Bypass (1, 2). Årligen opereras mellan 7000 och 8000 personer bara i Sverige och kunskapen kring kort- och långtidseffekterna av kirurgin ökar allt mer (3). För att resultatet av operationen ska förbli långsiktigt positivt krävs att patienterna varaktigt förändrar sin livsstil men tydligen bör de även uppmärksammas på att till exempel alkoholupptaget förändras och därmed kan öka risken för missbruk.
Patienters upplevelse av vaken kraniotomi vid hj?rntum?r
Bakgrund: Att f? ett cancerbesked kan v?cka k?nslor s?som oro, ?ngest och r?dsla. M?nga
hamnar i en chock. Hj?rntum?r ?r en av de cancertyper som ger h?gst emotionell p?frestning.
F?r att utf?ra maximal resektion av tum?ren vid k?nsliga omr?den s?som motorik, kognition
och tal, kr?vs vaken kraniotomi, d?r patienten ?r medveten och kan medverka under delar av
operationen.
Utvärdering och förbättring av patientinformation för hudläkemedel: en undersökning utförd på ACO Hud Nordic AB
Bipacksedlar kan ses som en del av totalprodukten för läkemedel och utgör en viktig del då användarna måste veta varför de tar läkemedlet, vilka försiktighetsåtgärder de bör iaktta, vilka biverkningar som kan förekomma samt vilken dosering som ska följas. Tidigare studier har visat att det finns brister hos bipacksedlar som medföljer läkemedel. Användare läser inte bipacksedlarna i den utsträckning som de borde och 40 % av dem som läser bipacksedlarna har svårigheter att förstå innehållet. Från företagsperspektiv måste bipacksedlarna nå ut till användare på rätt sätt både för att få nöjda kunder och för att leva upp till myndigheternas krav. Ur kundperspektivet är det viktigt för användaren att förstå det som står i bipacksedeln för att kunna använda läkemedlet på rätt sätt och därmed få de tänkta positiva effekterna.
Utvärdering och förbättring av patientinformation för hudläkemedel: en undersökning utförd på ACO Hud Nordic AB
Bipacksedlar kan ses som en del av totalprodukten för läkemedel och utgör
en viktig del då användarna måste veta varför de tar läkemedlet, vilka
försiktighetsåtgärder de bör iaktta, vilka biverkningar som kan förekomma
samt vilken dosering som ska följas. Tidigare studier har visat att det
finns brister hos bipacksedlar som medföljer läkemedel. Användare läser
inte bipacksedlarna i den utsträckning som de borde och 40 % av dem som
läser bipacksedlarna har svårigheter att förstå innehållet. Från
företagsperspektiv måste bipacksedlarna nå ut till användare på rätt sätt
både för att få nöjda kunder och för att leva upp till myndigheternas krav.
Ur kundperspektivet är det viktigt för användaren att förstå det som står i
bipacksedeln för att kunna använda läkemedlet på rätt sätt och därmed få de
tänkta positiva effekterna.
IT-implementeringsprojekt på sjukhus ? En rationell process?
Svensk sjukvård började rörelsen mot elektroniska patientjournalsystem någonstans under början av nittiotalet. Idag har praktiskt taget alla landsting sjukhusövergripande IT-system för hanteringen av patientinformation. Dessa (ofta stora) implementeringsprojekt har i många fall haft problem och det finns därför anledning att undersöka förutsättningarna för sådana projekt. Ur ett samhällsperspektiv finns mycket att tjäna om man kan undvika dessa införandeproblem och förbättra implementeringsprocessen i denna typ av organisationer. Givet en syn på sjukhus som en kraftigt institutionaliserad organisation finns anledning att ifrågasätta tillämpligheten av, vad som kan betecknas som, klassisk organisationsteori.
Sjuksköterskors upplevelser av att arbeta utifrån vårdprogrammet ERAS : inom gastrointestinal kirurgi
BakgrundEnhanced Recovery After Surgery, ERAS, är ett relativt nytt vårdprogram för perioperativ vård som framför allt används inom kolorektalkirurgin. Detta vårdprogram är beroende av ett multidisciplinärt samarbete där olika yrkeskategorier samverkar, och är på väg att spridas och implementeras i flera andra verksamhetsområden inom kirurgin. Programmet består av pre-, intra- och postoperativa omvårdnadsåtgärder och medicinska interventioner som syftar att minska kroppens stressvar, påskynda återhämtningen och reducera antalet komplikationer hos patienten. En stor del av ansvaret för att ERAS följs och implementeras är allmänsjuksköterskans uppgift, framför allt den preoperativa vården och inom den postoperativa omvårdnaden på avdelningen.SyfteSyftet var att undersöka sjuksköterskors upplevelser av att arbeta utifrån vårdprogrammet ERAS på gastrointestinala kirurgavdelningar.MetodFör studien har kvalitativ metod använts. Sju semistrukturerade intervjuer genomfördes med sjuksköterskor på tre olika kliniker i stockholmsområdet.