ABSTRAKT I vårt dagliga arbete som anestesisjuksköterskor möter vi barn som ska opereras och deras föräldrar. Studier visar att föräldrar vill delta vid anestesins början och till dess barnet sover, d v s anestesiinduktionen. Föräldrar och barn är som ?kommunicerande kärl? och att tillåta föräldrar delta i induktionsprocessen minskar rädsla och oro associerat med anestesi. Oron är ändå viktig då den hjälper föräldrar att engagera och förbereda sig inför vad som ska hända och visar barnet att de älskar det.

ABSTRAKT I vårt dagliga arbete som anestesisjuksköterskor möter vi barn som ska opereras och deras föräldrar. Studier visar att föräldrar vill delta vid anestesins början och till dess barnet sover, d v s anestesiinduktionen. Föräldrar och barn är som ?kommunicerande kärl? och att tillåta föräldrar delta i induktionsprocessen minskar rädsla och oro associerat med anestesi. Oron är ändå viktig då den hjälper föräldrar att engagera och förbereda sig inför vad som ska hända och visar barnet att de älskar det.

Syfte: Att beskriva patienters upplevelser och behov av information i den preoperativa fasen samt att beskriva patienters upplevelser av preoperativa livsstilsförändringar. Metod: I denna litteraturstudie ingick arton vetenskapliga artiklar, elva kvalitativa och sju kvantitativa. Dessa har sökts på databaserna CINAHL och PubMed och granskats med granskningsmallar. Resultatet strukturerades sedan upp under olika teman som framkom vid analysen. Resultat: Patienter upplevde oro både inför den operation som låg framför och allt runtomkring.

Operationssjuksköterskan träffar dagligen patientersom ska genomgå någon form av kirurgi. Många patienter upplever rädsla och oroi den perioperativa perioden där operationssjuksköterskan har som uppgift attskapa en tillitsfull relation och vara ett stöd för patienten. Humor har visatsig ha en positiv inverkan på interaktionen mellan patient och vårdare. Syfte: Att sammanställa kunskap om hur patientenoch sjuksköterskan kan uppleva humor i omvårdnaden och hur humor kan användassom ett kommunikationsredskap. Metod: Metodenvar litteraturstudie.

Bakgrund: : Vårdrelaterade infektioner är kostsamma för vården och orsakar lidande förpatienten. Operationspersonal har en viktig uppgift att förebygga smittspridning och följahygienrutiner. Dessa är bland andra att använda rätt arbetskläder, arbeta aseptiskt och enligtbasala hygienrutiner samt att bibehålla steriliteten. Syfte: Syftet med studien var att observeraföljsamheten till aseptik och basala hygienrutiner på operationssal vid allmänkirurgiskt ingreppvid två sjukhus i Mellansverige. Metod: Studien var en observationsstudie med kvantitativansats.

Följande examensjobbs rapport bygger på examensjobbskursen i CAD-teknikerprogrammet årskurs två. Arbetet som rapporten bygger på är utfört i samarbete med Hafa badrum i Halmstad. Arbetet innefattar utvecklingen av ångmunstycke för steamrar, en slags ångdusch som är en blandning av ångbastu samt dusch. Skälet bakom utvecklingen är att passa in ångmunstycket med Hafas övriga design, samt att försöka få så lite överskottsvatten som möjligt. Det kom fram en gemensam idé att integrera ångmunstycket, under ett möte med Hafa, som sedan spann vidare och blev den första prototypen. Prototypen visade sig vara lyckad, även om skydd för ångan var tvunget att tillverkas då den kom ut för starkt i duschen, främst då lite spillvatten skapades och för att prototypen endast hade en tredjedel av materialmängden jämfört med den modell Hafa har idag. Metoden som följdes var den samme som användes av oss i princip-, primär-, och tillverkningskonstruktions kurserna..

Varje dag opereras tusentals patienter i Sverige. Många av dessa sövs ner för att deras kroppar ska klara av den påfrestning som operationen innebär. Anestesisjuksköterskan är med från det att patienten anländer till operationssalen tills patienten lämnas på uppvakningsavdelningen. Inför anestesin sker ett preoperativt samtal som är ett informationsutbyte mellan anestesisjuksköterskan och patienten. Det är ett kort möte där anestesisjuksköterskan måste inhämta nödvändig information om patienten och samtidigt göra sitt bästa för att patienten ska vara väl förberedd inför anestesin och kunna somna utan frågor och funderingar.

SAMMANFATTNING Bakgrund En vanlig komplikation i samband med anestesi är att patientens temperatur sjunker under 36°C, vilket orsakar en svår påfrestning för patienten och det är därför av största vikt att anestesisjuksköterskan har kunskap om hypotermi och hur det kan förebyggas. Syfte Syftet med denna litteraturstudie var att jämföra olika metoder för att förebygga oavsiktlig hypotermi hos vuxna i samband med anestesi. Metod Studien genomfördes som en systematisk litteraturstudie utan metaanalys. Resultat Ett flertal metoder för att förebygga hypotermi framkom. Både preoperativ uppvärmning och uppvärmda infusions- och spolvätskor hade i stort en förebyggande effekt gällande intraoperativ hypotermi.

Ett stort antal barn opereras årligen i Sverige och cirka hälften av dem upplever oro i samband med operation. Barn som är oroliga preoperativt har större risk att få besvär postoperativt i form av sömnproblem, ökad smärta, svårt att få i sig mat och ökad oro. Oroliga barn samarbetar också mindre vid preoperativa förberedelser och vid anestesiinduktion. En minskad oro hos barnet leder till bättre samarbete och en mera följsam perioperativ process. Anestesisjuksköterskan har vanligtvis bara en kort stund på sig att minska barnets oro innan operationsstart och måste därför snabbt etablera en kontakt som bygger på förtroende.

SAMMANFATTNINGBarns preoperativa oro kan leda till saker så som negativa beteenden, minskat samarbete vid induktion samt längre postoperativ återhämtning.SyfteAtt studera effekter av omvårdnadsåtgärder som används för att minska preoperativ oro hos barn.MetodLitteraturöversikt med artiklar sökta i databaserna Pubmed/Medline och Cinahl. De 20 studierna till översikten är publicerade mellan 1998-2012 och är RCT. Studierna är kvalitetsgranskade med hjälp av en mall från SBU.ResultatDet finns flera omvårdnadsåtgärder som kan vara till hjälp för att minska barns preoperativa oro och negativa beteenden samt förbättra deras förmåga till att samarbeta i samband med en operation. Dessa inkluderar preoperativa åtgärder, lekterapi, olika typer av distraktioner samt ändrad miljö på operationsavdelningen. Miljön ändrades till mer barnanpassade utrymmen samt minskat stimuli på operationssal.

En patient som ska genomgå en operation kan uppleva känslor som maktlöshet och utsatthet. Patientenkan även känna sig rädd för själva ingreppet och narkosen och vara orolig för hur operationen kan kommaatt påverka livet. Det är enligt kompetensbeskrivningen för legitimerad sjuksköterska och hälso- ochsjukvårdslagen sjuksköterskans ansvar att ge patienten den information hon/han behöver för att kunnautöva självbestämmande och delaktighet i omvårdnaden. Enligt Antonovskys teori om salutogenes ochkänsla av sammanhang kan en människa, trots sjukdom, uppleva hälsa och känna tilltro inför framtiden.Syftet med föreliggande litteraturöversikt var att undersöka om sjuksköterskan genom patientutbildning isamband med operation kan möjliggöra att patienten får tillgång till och kan använda sig av sina egnaresurser och den egna förmågan för att främja hälsa och välbefinnande. För att finna svar på dettastuderades forskningsartiklar inom ämnet och efterhand framträdde övergripande och underliggandeteman.

En viktig faktor för människans förmåga att arbeta är hälsa. På arbetsplatsen tillbringar människan mer än en tredje del av sina liv, vilket gör arbetsplatsen till en betydande arena i skapandet av hälsa. Kommuner har som arbetsgivare i Sverige generellt en sämre hälsa samt högre sjukfrånvaro bland sina anställda än andra arbetsgivare. De som jobbar inom vård och omsorg har generellt dåliga psykosociala arbetsförhållanden. Den psykosociala arbetsmiljön i form av höga krav, bristande kontroll och dåligt socialt stöd kan påverka hälsan negativt, vilket kan öka rörligheten på arbetsmarknaden i form av att fler tenderar att byta jobb på grund av dåliga arbetsförhållanden.Syftet är att undersöka samband mellan självskattad psykosocial arbetsmiljö, självskattad hälsa och övervägandet att byta jobb bland kommunanställda inom äldre- och handikappomsorgen i Sverige.Studien har genomförts som en deduktiv tvärsnittsstudie och är en del av en störres studie.

Färjestadstravet behöver utöka antalet boxplatser för gästande hästar med 30 stycken. Bör detta göras genom att bygga nya gästboxar? Eller bör nya boxar för permanentuppstallning byggas, och då bygga om några befintliga stall till gäststallar? Hur kan stallet utformas? Var på stallbacken bör stallet byggas? För att besvara dessa frågor har jag tittat på vilka praktiska lösningar de olika typerna av stallar behöver, samt gjort vissa ekonomiska överslagsberäkningar. Thomas Söderberg som är anläggningschef på Färjestadstravet frågade tränarna om de var intresserade av att hyra ett nybyggt stall. De flesta var positiva till detta men ingen var villig att betala högre boxhyra än de gör idag.

Genom detta examensarbete har ett webbaserat system utvecklats för hantering av ämnesinriktade diskussioner i realtid. Systemets funktioner skapades med hjälp av PHP som ett serverspråk medan JavaScript användes som ett klientspråk. HTML och CSS användes för att skapa systemet grafiska gränssnitt. Samt att datalagring uppnåddes med hjälp av en MySQL-databas. Författaren använde sig av olika verktyg för att utveckla systemet.

Syftet med studien var att ta reda på vad eleverna upplever och känner inne i ett omklädningsrum i samband med idrottslektionen.Frågeställningar- Hur upplever eleverna tiden i omklädningsrummet före och efter en idrottslektion?- Är omklädningsrummet en plats där eleverna känner sig trygga?- Vad finns det för skillnader mellan pojkars och flickors upplevelser i omklädningsrummen?MetodStudien genomfördes på en skola söder om Stockholm. En enkät delades ut till eleverna i en klass i respektive årskurs 7,8 och 9. Resultaten presenterades i form av diagram och pojkar och flickors svar jämfördes.ResultatUndersökningen visar att en stor mängd av eleverna alltid är trygga i omklädningsrummet däremot visar resultatet även att det finns elever som alltid är otrygga vilket är ett allvarligt problem som behöver belysas. I resultatet kan man även se att det finns elever som tycker att det alltid är jobbigt att vara naken i samband med duschandet i omklädningsrummet.SlutsatsJag anser att det är viktigt att forska vidare inom ämnet som jag valt för att belysa problemen som uppstår i omklädningsrummen för lärare och skolor.