Syftet med min undersökning är att undersöka hur lärare i Sydafrika tänker kring läs- och skrivsvårigheter och dyslexi, vad de har för kunskaper och hur de arbetar med dessa elever. Ytterligare ett syfte är att undersöka hur dessa sydafrikanska lärare underlättar samt arbetar i klassrummet med de elever som har läs- och skrivsvårigheter och dyslexi. För att komma fram till mitt resultat gjorde jag fyra kvalitativa intervjuer med lärare som arbetar i en skola som ligger på den sydafrikanska landsbygden.Under mina intervjuer framkom det att dessa lärare inte var bekanta med ordet dyslexi, detta ledde då till att jag valde att enbart använda ordet läs- och skrivsvårigheter tillsammans med dem. I min undersökning har det visat sig att dessa lärare anser att läs- och skrivsvårigheter är något de har problem med på skolan. Lärarna har bett specialläraren om hjälp men hittills har hjälpen uteblivit.

Ett känsligt ämne som diskuteras inom det svenska samhället, sjukvården och världen runt. Många attityder, upplevelser, kulturer och religioner ligger inom ämnet. Syftet med denna studie är att belysa etiska och moraliska överväganden, attityder och upplevelser hos sjuksköterskor inom sjukvården. Metoden är litteraturstudie. Resultatet som framkommer i min studie bygger på sju vetenskapliga artiklar.

I denna uppsats analyserar jag kristen mission i Indien utifrån postkolonial teori. Denna undersökning är en analys av intervjuer som är genomförda med två informanter. Båda dessa har varit verksamma som kristna missionärer i Indien. Jag har även använt mig av forskning om mission som material. För att tillgodogöra mig intervjuerna har jag använt mig av muntlig historisk metod. I denna uppsats är jag intresserad av mina informanters föreställningar av Indien och deras identitet som missionärer.

Studien genomfördes som en laboration i biologi i tre åttondeklasser med totalt 42 elever. Elevernas skriftliga svar på frågor i anslutning till laborationen utvärderades med en utvecklad SOLO-taxonomi. Under laborationen observerades sex elever och anteckningar av deras samtal utvärderades också i den utvecklade SOLO-taxonomin. Efter laborationen intervjuades 17 elever. Resultatet av analysen av elevernas skriftliga svar visar att flickorna har tilldelats högre nivåer på sina svar och att de använt fler ord i svaren.

Man har många tankar inför aspirantperioden, och oroande frågor dyker upp. Det är många som känner oro inför detta. Emelie Lagervall, ombudsman för studerandefrågor på Polisförbundet, har diskuterat aktuella aspirantfrågor i Polistidningen. Hennes tankar stämmer överens med våra. Vi undrar t.ex.

Syftet med mitt arbete var att öka min förståelse för hur barn tänker kring kunskapsbegreppet generellt samt specifikt inom historia och religion.Jag läste litteratur i ämnet för att ge en bakgrund till hur forskningen sett och ser på kunskap och inlärning. Martons m.fl. "Inlärning och omvärldsuppfattning" samt Pramlings "Barn och inlärning" har varit till stor hjälp. En viktig del i arbetet har även Pramlings metodbok för barnintervjuer haft. Jag har intervjuat åtta barn i en årskurs fyra om vad de uppfattat att de lärt sig generellt och specifikt på lågstadiet och jag har via enkät bett fyra lågstadielärare svara på frågor om vad de tar upp inom ämnena historia och religion samt vilka mål de har med sin undervisning däri.Med detta material som grund fann jag att det i denna grupp fanns en tydlig tendens att det som barnen i första hand uppfattar som kunskap var det som vi betecknar som grundläggande färdigheter inom matematik och svenska.

För att tydliggöra och urskilja de förändringar som skett i hur författarna gestaltar sina vampyrer undersöks Dracula (Stoker, 1897), En vampyrs bekännelse (Rice, 1976) och Om jag kunde drömma (Meyer, 2005). Även de samhälleliga förändrigar som möjliggjort dessa förändringar, den förändring från folktron till den tidiga vampyrlitteraturen som skett och förändringen från monster till humanvampyrer undersöks. Detta görs genom närläsning och en deduktiv undersökning samt att narratologi och relevant faktalitteratur har använts som hjälp i vår analys.Resultatet av undersökningen är att vampyrerna i den tidigaste romanen är monster, men i Rices roman börjar vampyrgestaltningen humaniseras. Den största skillnaden i de kvinnliga vampyrernas förändring är att den sensuella gestaltningen anses som något negativt i Dracula, är jämställd mellan könen i Rices roman och inte finns alls i Om jag kunde drömma. De samhälleliga förändringar som skett och som påverkat vampyrgestaltningen är sekulariseringen och tillvägagånssättet att bli vampyr skiljer sig mellan folktron och vampyrlitteraturen.

Rabies sprids vanligen genom ett bett av ett infekterat djur men det förekommer även andra spridningsvägar. Två av dessa är genom inandning av rabiesvirus, det vill säga aerosol spridning och via organtransplantation då donatorn är infekterad med rabies. Då det inte finns någon vedertagen behandlingsmetod för sjukdomen när symptom väl uppträtt måste sjukdomen förhindras innan detta sker. Rabies kan förhindras med vaccinering, både hos djur och människor. För att stoppa spridningen bör man fokusera på de viktigaste smittspridarna, bland annat fladdermöss och hundar.

Felint immunosuppressivt virus (FIV) är ett retrovirus som infekterar kattdjur och ger ett kraftigt försvagat immunförsvar. Virus infekterar CD4+T-lymfocyter och ger symptom som letargi och feber i en initial fas. I senare skede av sjukdomen ses kroniska inflammationer och sekundära infektioner. Virus är spritt bland kattpopulationer över hela världen och flera subtyper har definierats. I Sverige rapporteras ett fåtal fall varje år men ett stort mörkertal kan finnas.

ABSTRAKT Briland, Elisabet & Prytz, Camilla (2009) Hur fungerar övergångarna förskola ? förskoleklass ? skola; Med fokus på barn i riskzonen för läs- och skrivsvårigheter (Routines for the transitions between preschool and school with a special focus on children at-risk for dyslexia). Skolutveckling och ledarskap, Specialpedagogik, Lärarutbildningen, Malmö högskola Vårt syfte är att fördjupa oss i hur övergångarna mellan förskola, förskoleklass och skola fungerar för de barn som ligger i riskzonen för att få läs- och skrivsvårigheter. Vi ställer oss frågan hur man kan underlätta övergångarna mellan förskola ? förskoleklass ? skola så att detta fungerar optimalt för alla barn, men särskilt för de barn som ligger i riskzon för att få problem med sin läs- och skrivutveckling. Vi har använt oss av den kvalitativa forskningsintervjun som undersökningsform och den kvantitativa metoden genom att skicka ut enkäter.

Samhall är en arbetsmarknadspolitisk åtgärd som syftar till att hjälpa individer med funktionshinder att komma ut på den reguljära arbetsmarknaden. Detta görs främst genom utbildning och arbete. Samhall använder sig av en utvecklingsplan för att på bästa sätt motivera och stärka individen för ett arbete på den reguljära arbetsmarknaden. Samhall har uttryckt svårigheter med att motivera de anställda att lämna organisationen och har därför bett om en utvärdering. Syftet med arbetet var att undersöka om Samhalls utvecklingsplan är effektiv nog för att motivera de anställda och att ge förslag på förbättringar utifrån teorier och andra problemfaktorer som eventuellt kan hittas.

Ett flertal studier visar på att en stor del elever väljer att inte äta av skollunchen. Faktorer som smak, miljö, hälsa, sociala, kön och kroppsuppfattning påverkar elevernas val att äta eller inte äta skollunch. Flera projekt med förändringar, som rör skollunchen, har gjorts i olika skolor i Sverige för att få eleverna att njuta mer av skollunchen.I en låg- och mellanstadieskola i västra Sverige har skollunchen blivit ifrågasatt av en förälder och därför har rektorn på skolan bett om hjälp att utreda om skolan har ett problem i frågan. Tillsammans med ett antal aktörer på skolan har vi bedrivit aktionsforskning för att på så sätt inventera eventuella problem kring skollunchen samt undersöka förslag till åtgärder som kan leda till förändring. Aktionsforskning kan ses som en process med den nuvarande kunskapen som utgångspunkt och vi har medverkat till att starta denna process genom definition och inventering av problemen.Resultatet blev att aktörerna inte upplevde maten eller den miljö som den serveras i som ett problem.

I denna föreliggande uppsats behandlar jag hur inlärare i sfi för akademiker upplever muntliga övningar i undervisningen. Som teoretisk förlaga har jag valt att beskriva dialogicitetens betydelse i undervisningssituationer.För att undersöka detta har jag beskrivit fyra olika övningskontexter som jag använder i min undervisning. Utifrån min beskrivning har jag bett inlärare att svara på frågor i en skriftlig intervju.Hur upplever studerande akademiker den muntliga träningen i olika kontexter? Vilka lärsituationer gynnar deras talprogression bäst, tycker de? Det är frågor som jag inom ramen för denna B-uppsats har rett ut i en mycket begränsad skala.Min studie bygger på kvalitativa intervjuer via mail med kursdeltagare som deltar respektive deltagit i min undervisning. I min lektionsplanering lägger jag upp de muntliga övningarna på ett metodiskt och genomtänkt sätt där en tredjedel av lektionstiden är avsatt för muntliga övningar.Resultatet visar en stark korrelation mellan teori och verklighet.

I Sverige drabbas 1000 personer varje år av huvud- och halscancer. Rökning är den största enskilda orsaken till denna typ av cancer. Att motivera patienterna till att sluta röka är angeläget då fortsatt rökning har negativ inverkan på behandlings-resultatet samt förvärrar biverkningarna av behandlingen. Syftet med denna studie var att undersöka om patienter med huvud- och halscancer fick information om rökning och rökavvänjning inför och under strålbehandling, vad denna informa-tion innehöll samt att beskriva hur patienten upplevde informationen. Metoden var en intervjustudie som genomfördes på strålbehandlingsavdelningen, UMAS, Malmö.

Bakgrund:Berätta en saga! När vi varit på Vfu har barnen bett att man ska läsa för dem. Att det också har en stor del i förskolans vardag har vi märkt under vår utbildning till lärare i förskola/förskoleklass. Men vad är det med saga som är så speciellt och hur använder man sig av den i den pedagogiska verksamheten i förskolan? Det här vill vi med vår studie ta reda på. Syfte: Syftet med denna studie är att undersöka hur pedagoger och barn talar om saga, vilken betydelse den har och hur de säger att de använder den.