I Sverige erbjuds barn med hörselnedsättning cochleaimplantat (CI) eller hörapparat (HA) beroende på typ och grad av hörselskada. Med CI möjliggörs utveckling av talat språk för barn som fötts döva eller gravt hörselskadade. Den tekniska utvecklingen jämte pedagogiska insatser har lett till en allt bättre språklig och kognitiv utveckling hos barn med hörselnedsättning och ett minskande glapp till jämnåriga normalhörande barn. Syftet med denna studie var att undersöka olika aspekter av arbetsminne och läsförmåga hos nio barn med CI och sju barn med hörapparat. Femtifem barn med normal hörsel utgjorde referensgrupp.

Detta arbete handlar om synskadade barn i förskolan. Syftet med arbetet är att undersöka vilken kunskap en grupp pedagoger har samt vilka kunskaper de saknar om synskadade barn. Vi vill även undersöka vilka möjligheter och problem synskadade barn har i förskolan. Avsikten är at undersöka vilka möjligheter och problem synskadade barn har i förskolan. Vår undersökning är genomförd som observation på två förskolor och i en förskoleklass.

Vårt problemområde berör TV/filmens inflytande på barn. Anledningen till vårt val av problemområde beror på att både vuxna och barn ägnar mycket tid av sin vardag åt TV/film. I vår framtida roll som lärare är det av stor vikt att vi ser till barns upplevelser och erfarenheter. Vuxna är viktiga för att hjälpa barn att sortera, ifrågasätta och reflektera kring saker som har hänt. Vårt syfte med undersökningen är att förstå hur TV/film inspirerar barn. Vår huvudfråga är; På vilket sätt kan vi se att TV/film är en inspirationskälla för barn? Hur yttrar det sig? Underfrågor till denna är; På vilket sätt kan vi se att de inspireras av TV/film i leken?, Hur yttrar sig barnens bearbetning av det de sett på TV/film, i leken?, Hur bemöts de barn som inte har sett samma TV/film som de andra barnen i gruppen? För att få fram resultat i studien har vi använt oss av metodtriangulering.

Psykosomatiska symtom hos barn är mycket utbredda globalt. I olika studier varierar förekomsten av psykosomatiska symtom, delvis på grund av användning av olika datainsamlingsmetoder. En intressant fråga är betydelsen av respondenten. I denna kvantitativa studie jämfördes utvalda psykosomatiska symtom hos barn rapporterade av barnen själva samt rapporterade av deras vårdnadshavare. Studien bygger på data om 4548 barn i årskurs 4 och 7 som insamlades för elevhälsodatabasen ELSA i Värmland.Analysen visade ett svagt samband i rapporteringen av symtom, en stor variation i rapporteringsmönstret främst med avseende på konkret symtom.

Syftet med min undersökning är att studera sydafrikanska pedagogers perspektiv på barn i behov av särskilt stöd i förskolan och förskoleklassen. I syftet ingår också att undersöka pedagogers syn på vilka resurser som finns för dessa barn. Jag har använt mig av metoden kvalitativa intervjuer för att få öppna och detaljerade beskrivningar från pedagogerna. Pedagogerna menade att barn i behov av särskilt stöd är barn som avviker från kamraterna i kunskaps- och mognadsnivå samt barn med funktionsnedsättningar, sjukdomar eller sociala problem. De sydafrikanska pedagogerna hade två perspektiv på barn i behov av särskilt stöd.

Persson Diana & Pireci Jessica. (2011). ?Autismdiagnostiserade barn i specialförskolan - om pedagogernas roll i det pedagogiska arbetet med barnen.? Syftet med vår undersökning var att ta reda på hur lärare i en specialförskola ser på arbetet med autismdiagnostiserade barn och hur dessa bemöts utifrån sina egna förutsättningar. Genom intervjuer med en förskollärare och en specialpedagog, verksamma på en specialförskola, fick vi svar på våra frågeställningar som lyder: ? Hur ser pedagoger på en specialförskola på arbetet med autismdiagnostiserade barn för främjandet av utveckling och lärande? ? Vilka möjligheter och problem ser pedagogerna på specialförskolan i arbetet med autismdiagnostiserade barn? Den tidigare forskningen säger att 4-11 av 10000 barn har autism, vilket innebär svårigheter med kommunikation, språkförståelse, gestaltförståelse, symbolförståelse och verbalt språk. Symtom ska ha funnits redan vid 2,5 års ålder.

Varje år drabbas mellan 200-300 barn av cancer. Föräldrarna till dessa barn ställs inför en ny verklighet där hela tillvaron vänds upp och ner. Syftet med studien var att belysa föräldrars upplevelser när ett barn drabbas av cancer. Studien baserades på tre självbiografiska böcker som analyserades enligt Dahlbergs (1997) innehållsanalys för kvalitativa studier. Analysen resulterade i sju kategorier som omfattar föräldrarnas upplevelser i samband med att deras barn drabbades av cancer.

Syftet med denna studie var att ta reda på vad yrkesverksamma inom förskolan anser om integrering av autistiska barn. Vidare syftar studien till att undersöka om de anser att autistiska barn kan ha det bra i en ?vanlig? förskola med tanke på alla rutiner och resurser dessa barn är beroende av. För att undersöka detta valde vi att göra kvalitativa intervjuer med personal som har arbetat eller arbetar med integrering av autistiska barn. Inledningsvis läste vi in oss på området och litteraturen har vi sedan använt vid analyser av vår empiri.

Sammanfattningvis visar resultaten på att barn och ungdomar är och upplevs mer stressade idag. Det finns många orsaker till barns stress och och den tar sig i olika uttryck. Skolans inre och yttre miljö är en stor stressfaktor som påverkar både yngre och äldre barn. För att kunna förebygga och motverka stress är det viktigt att identifiera stressen tidigt i livet..

Syftet med studien var att studera hur barn med ADHD ser på sin omgivning och då blev valet att utgå från följande frågeställningar. Hur upplever ett barn med ADHD sin vardag i skolan? Hur stämmer barnets beskrivningar överens med våra observationer? I litteraturgenomgången var fokus på tidigare forskning kring omgivande miljö, balans i skolmiljö och påverkan av likartat bemötande av dessa barn. Valet föll på att observera och intervjua sex barn i tio- till femtonårsåldern. Barnen har även tagit bilder på det de tyckte om och det de inte tyckte om i skolan.

Syftet är att undersöka om lärare i skolan har kunskap om samt redskap att bemöta elever med föräldrar som har alkoholproblem. Våra frågeställningar är:- Hur kan lärare upptäcka barn till föräldrar med alkoholproblem i skolan?- Hur kan lärare stödja barn till föräldrar med alkoholproblem?För att få svar på dessa frågor har vi intervjuat sex lärare med olika inriktningar på tre grundskolor och två förskolor.Vi fann att lärarna hade kunskaper om hur dessa barn kan upptäckas i skolan. Däremot var det ingen av lärarna som upptäckt något barn med alkoholproblem i hemmet. De ansåg att man bör uppmärksamma beteendet hos barnen.

Syftet med föreliggande uppsats är att undersöka samband mellan frekvensav umgänge, värdering av umgängeskontakten och graden av våldsutsatthet ien grupp våldsutsatta barn aktuella inom barn- och ungdomspsykiatrin. Dataär hämtad från forskningsprojektet ?Kartläggning och behandling inom BUPav barn som upplevt våld i sin familj?. Svar från barn i åldern 7 till 17 år på90 risk-/skyddsintervjuer har analyserats för att svara på frågeställningarkring hur ofta barnet träffar umgängesföräldern, vad barnet tycker omkontakten och samband mellan kön, ålder, vårdnad och våldsutsatthet.Resultatet visar att de flesta barnen är nöjda med lite eller ingen kontakt medumgängesföräldern. Få barn vill ha mer kontakt.

Barncancer drabbar 300 barn i Sverige varje år. Bland dessa barn är många väldigt små och har inte på samma självklara sätt som äldre barn och ungdomar lika lätt att ta till sig information om sin sjukdom eller om sin behandling.Detta arbete behandlar utformandet av en pekbok för barn mellan 0-3 år med fokus på förberedande information inför cytostatikabehandling (cellgiftsbehandling).Pekboken har tagits fram i samarbete med Barncancerfonden och Lunds Universitetssjukhus där både observationer av barn under behandling samt utprovning av pekboksmaterialet har gjorts.Arbetet belyser barns kognitiva utveckling, det tidiga mötet med barnlitteratur och beskriver de kommunikativa ställningstaganden som har tagits i utformandet av boken..

Barn som växt upp med en psykiskt sjuk förälder har i dag, efter åratal av osynlighet, fått alltmer utrymme och uppmärksamhet i massmedia. I detta examensarbete undersöktes, genom en litteraturstudie, hur barn till psykiskt sjuka föräldrar har påverkats med avseende på sårbarhet, friskfaktorer samt samhällets del i processen för en sund utveckling hos dessa barn. Löper dessa barn större risk att själva drabbas av en psykisk sjukdom och i sådant fall är den biologiskt eller socialt betingad? Det talas om ?maskrosbarn?, det vill säga barn som överlever en traumatisk barndom och klarar sig över förväntan bra. Hur kommer det sig att inte alla dessa barn drabbas av psykiska men? Hur gör samhället för att skydda dessa barn? Vilka teoretiska förklaringar ges för att beskriva de effekter som de psykiskt sjuka föräldrarna har på sina barn? Resultaten visade att den viktigaste faktorn var huruvida barnet har haft, eller har, ett bra socialt kontaktnät och att det sociala arvet har större betydelse än det biologiska..

I etniska konflikter utsätts ofta barn för våld. Våld mot civila, som främst inkluderar kvinnor och barn, kan diskuteras utifrån skapandet av "vi och dem" känslor. I dessa krig har gränsen mellan civil och militär suddats ut vilket leder till att hela "det andra" kollektivet upplevs som en fiende vilket åtföljs av att barn tillhörande etniska minoriteter blir mer utsatta.Eftersom det saknas teorier om våld mot barn i konflikter har vi valt att utgå ifrån feministiska teorier som behandlar förståelsen för nationsbyggande. Med utgångspunkt i dessa försöker vi analysera hur man teoretiskt kan förstå det våld barn utsätts för i konflikten i Darfur. Denna diskussion är viktig då våld mot barn i konflikter tidigare inte varit föremål för vetenskaplig forskning.