Bakgrund: Enligt Socialstyrelsen (2009) insjuknar cirka 300 barn i cancer varje år i Sverige, och 20 procent av alla dödsfall hos barn orsakas av cancer. Barn som blir sjuka i cancer kan komma att kräva palliativa omvårdnadsåtgärder, då kurativ behandling inte kan ges. Målet med den pediatriska palliativa vården är att uppnå mesta möjliga livskvalitet hos barn såväl som hos deras föräldrar. Syftet var att belysa psykosociala behov hos barn med cancer och hos deras föräldrar under den palliativa fasen på sjukhuset. Metod: En kvalitativ litteraturstudie gjordes utifrån åtta vetenskapliga artiklar som granskades med hjälp av två bedömningsprotokoll och analyserades enligt ett kvalitativt förfarande.

Bakgrund: Varje år insjuknar ca 300 barn i cancer och cancern ger upphov till tjugo procent av alla dödsfall bland barn. Orsaken till cancer hos barn och ungdomar är okänd. För föräldrarna blir det ett hot om att mista sitt barn när de blir varse informationen. Föräldrarna upplever en genomgripande förändring i sina liv, med förlust av kontroll och allt blir kaos. Syfte: Att belysa föräldrars upplevelser och copingstrategier i samband med att deras barn har drabbats av cancer.

Syftet med studien är att ta reda på pedagogers perspektiv och förståelse för hur barn blir bemötta enligt riktlinjer om normer och värden i den reviderade läroplanen för förskolan, Lpfö 98 (Skolverket 2010). Forskningsfrågor i studie är: Hur tolkar pedagoger läroplanens riktlinjer om normer och värden? Vilket förhållningssätt utifrån normer och värden använder pedagoger sig av i förhållande till barn i verksamheten? Hur kan pedagogers perspektiv av normer och värden uttrycka sig i praktiken?Undersökningen i studie grundar sig på en kvalitativ forskningsstrategi. Skriftlig intervju och observationer med nio respondenter och sju ostrukturerade observationer på flera förskolor. Av resultatet från de skriftliga intervjuerna ser vi att diskussion om normer och värden på förskolorna är viktiga för att få en förståelse för riktlinjer i läroplanen, Lpfö 98 (2010).

Syftet med denna studie var att dels jämföra barn, 3?6 år, och föräldrars preferenser av barnboksillustrationer, dels att undersöka hur föräldrar resonerar kring val av bilderbok och illustrationens roll i samband med detta.Genom enskilda semistrukturerade intervjuer och tillhörande observationer med 22 barn (3?6 år) och 10 föräldrar undersöktes vilken av fem typer av bokillustrationer som föredrogs. Föräldrarna fick därefter även välja vilken av fem bilderböcker, från vilka illustrationerna var hämtade, som de skulle vilja läsa för sina barn och motivera sitt val.Resultatet från undersökningen tyder på att illustrationerna är en aspekt för både barn och föräldrar vid val av bilderbok samt att det finns faktorer som föredras i illustrationerna.Barnen i undersökningen verkade föredra naivistiska illustrationer med stort antal fokuspunkter. Föräldrar föredrog realistiska illustrationer med inslag de kan koppla till verkliga livet.Föräldrarna ansåg att illustrationer, handling, moral och lärdom var viktiga aspekter vid valet av bilderbok till deras barn. Flertalet föräldrar ville ha möjlighet att berätta egna historier kring illustrationerna i bilderboken..

I vårt examensarbete har det övergripande syftet varit att öka kunskaperna kring hur man som lärare kan bemöta elever i sorg. Vi vill med examensarbetet få en förståelse för hur några vuxna tänker kring hur barn, i förskola och skola, reagerar i och hanterar sorg samt hur man som lärare kan bemöta dessa elever i klassrummet. Genom att ha studerat litteraturen inom detta område samt intervjuat två BRIS-ombud och hållit ett fokusgruppsamtal med tre lärare har vi samlat in vårt material. I arbetet har vi ett sociokulturellt perspektiv på lärande samt ett psykologiskt perspektiv, anknytningsteori, på reaktioner och hanterande av sorg. I resultatet fick vi fram lärarnas syn på hur de tänker om sin kompetens kring bemötandet av barn i sorg samt BRIS-ombudens tankar kring bemötandet av barn i sorg.

Syftet med denna undersökning var att undersöka på vilka sätt estetiskt lärande kan inverka på dyslexiproblematik hos barn. Studien hade också till syfte att ta reda på vilka olika sätt pedagoger arbetar med barn med dyslexi och vilka olika arbetsätt inom estetiskt lärande det finns för att utveckla barn med dyslexi.Jag var intresserad av att se om estetiskt lärande påverkade barnen med dyslexi i skolan. Jag har nyttjat tidigare forskning, litteratur och intervjuer med tre pedagoger ute på fältet för att får en större uppfattning och kunskap om ämnet. Jag följde mina forskningsfrågor genom studien för att få fram ett tydligt resultat som möjligt..

Syftet med föreliggande studie är att vinna kunskap om vilka möjligheter till lärande barn erbjuds kring ett naturvetenskapligt lärandeobjekt i en liten och i en stor undervisningsgrupp, där antal barn per lärare varierar.Studiens teoretiska ansats är utvecklingspedagogiken som har sina rötter i fenomenografin. Centralt i utvecklingspedagogiken är lärandets objekt, som är förmågor eller kunnanden som barnen ska utveckla och lärandets akt, som handlar om hur lärandet går till. Läraren har en viktig roll för att skapa möjligheter till lärande för barn genom att rikta barns uppmärksamhet mot lärandeobjektet, synliggöra olika aspekter av lärandeobjektet och av barns erfarenheter samt att utmana barns förståelse för lärandeobjektet. Två undervisningssituationer i en förskola, en med 3 barn och en med 7 barn, med samma lärare har observerats med hjälp av videoinspelning.Resultatet i studien visar att antalet barn per lärare påverkar kommunikationsmönstren kring lärandeobjektet. Barn i den lilla gruppen erbjuds många fler möjligheter till lärande än barn i den stora gruppen.

En bra smärtbedömning är en förutsättning för att ge adekvat smärtbehandling till barn. Många studier visar att barns smärta ofta är underskattad och därmed blir den underbehandlad. Eftersom barnen befinner sig i olika utvecklingsstadier är det särskilt svårt att tolka deras smärtupplevelser. Syftet med studien var att belysa svårigheter och möjligheter för sjuksköterskan att avläsa smärta hos förskolebarn. Litteraturstudien bygger på åtta stycken vetenskapliga artiklar.

Bakgrund: Alla fosteravvikelser kan inte påvisas under graviditeten. Missbildningar kan vara ärftliga, men även miljöfaktorer kan vara orsaken. Fyra procent av alla barn som föds i Sverige har en missbildning. Syfte: Att belysa föräldrars upplevelse av att få ett oväntat besked under graviditeten och att få ett barn med missbildning. Metod: En litteraturstudie med tio kvalitativa och en kvantitativ artikel.

Studien syftar till att belysa hur fritidshemspersonal uppfattar sitt arbete med barn i behov av särskilt stöd på fritidshemmet.I studien har vi använt oss utav kvalitativa intervjuer med personal på fritidshem.Resultatet visar att personalen på fritidshemmet vill få en större kännedom om vilka barn som är i behov av särskilt stöd i skolan för att bättre kunna stödja dem på fritidshemmet. I studien har vi sett att det brister i dialogen mellan fritidshemmet och skolan..

Prosodi kan sammanfattas som talets rytmiska, dynamiska och melodiska aspekter. Utan prosodi skulle talet förefalla monotont och kommunikationen kunna kompliceras. Syftet med föreliggande studie var att undersöka prosodiska aspekter av nonordsproduktion hos barn med cochleaimplantat och barn med språkstörning. Tidigare studier av prosodi hos nämnda grupper har inte i detalj beskrivit vilka typer av fel som förekommer varför detta var intressant att undersöka.Föreliggande studie baseras på redan insamlat material av nonordsrepetition av sammanlagt 41 barn vilka deltagit i tidigare studier. Av dessa var 27 stycken barn med språkstörning i åldrarna 4:6-7:6 år och fjorton var barn med CI i åldrarna 3:0-13:4.

Forskare, föräldrar och förskolepersonal har sedan länge lagt märke till att inlärningen av färger och deras beteckningar skiljer sig från inlärningen av andra adjektiv och från substantiv. En undersökning har genomförts med syftet att komma närmare svaret på frågan: hur går det till när barn lär sig kopplingen mellan färg och färgterm? Ett trettiotal barn i åldern två till fyra år har deltagit i ett test med tre delmoment. Analysen har utgått från tre frågeställningar: Hur ter sig kopplingen mellan färg och färgterm i olika åldrar? Finns det någon skillnad mellan enspråkiga och tvåspråkiga barn? Följer barns inlärningsmönster den av Berlin och Kay (1969) föreslagna implikationsordningen? Undersökningsresultaten visar att redan barn som är två år kan göra en korrekt koppling mellan färg och färgterm.

Med utgångspunkt i begreppet relationskompetens har vi genomfört en kvalitativ studie som försöker belysa lärares resonemang kring det relationella arbete som sker då de möter utsatta barn. Vår empiri bestod av fem kvalitativa intervjuer med lärare som resonerade kring sin relationskompetens och hur den används, i synnerhet i mötet med barn, men även i samverkan med arbetslag, kollegor och föräldrar. Vi valde att använda ett relationellt perspektiv i vår analys, och det hjälpte oss att tolka lärarnas resonemang, samt få en bild av den relationella pedagogikens betydelse i möten med barn som far illa. Max van Manens begrepp mensenkennis (människokännedom) gav oss vidare perspektiv på en lärares relationella arbete och professionalitet. Relationskompetens är fortfarande en underskattad kompetens, trots att diskussionen kring begreppet blivit allt större.

Ett projektarbete i samarbete Hold Norge Rent, Norsk Resirk och Skiskolenes bransjeførbund i syfte att skapa enkel, intressant och lättförståelig miljöinformation för barn som är på semester i de Norskafjällen. Information bestående av en 12-sidig målarbok med miljövännerna Truls, Trude, Älgen Egiloch Haren Harald tillsammans med ett antal hjälpsamma lämmlar. Tillsammans lär de sig hur man sorterar sopor. I tillägg finns en frågesport med elva frågor om sopsortering, en samlingsplatsskylt och ett diplom. Alla illustrationer är gjorda efter samma manér, detta för att ge hela konceptet ett enhetligt intryck.

Syftet med studien var att belysa hur lärare kan upptäcka och arbeta med barn som har läs- och skrivsvårigheter. Vi har gjort en kvalitativ studie för att få vetskap om hur några lärare tänker om läs- och skrivsvårigheter. I vår undersökning har vi intervjuat två lärare i förskolan, fem lärare i skolans tidigare år och två vuxna personer som har läs- och skrivsvårigheter. Både i vår litteraturgenomgång och i våra intervjuer framkom flera kännetecken som lärare kan titta efter för att upptäcka att barn har läs- och skrivsvårigheter. Kännetecknen kan till exempel visa sig i barnets språk, motorik och hur barnet läser och skriver.