Att insjukna i sepsis kan vara livshotande och leda till sjuklighet och nedsatt livskvalité samt långa vårdtider och dyra vårdkostnader för sjukvården. Forskning visar att dödligheten ökar ju längre tid det tar innan behandling sätts in. Trots detta finns det ett behov av att förbättra identifieringen av sepsis. Det finns en mängd studier om sepsis, men det finns få som belyser patienters upplevelse av att insjukna i sepsis. Ambitionen med denna studie är att bidra till att minska denna kunskapslucka.Studiens syfte är att undersöka patienters upplevelser av att insjukna i sepsis.

En person med andningsvårigheter kan befinna sig i ett livshotande tillstånd där ambulanssjuksköterskan måste handla snabbt och adekvat. Syftet med detta examensarbete var att beskriva ambulanssjuksköterskors erfarenheter av att vårda personer med andningssvårigheter. I studien deltog åtta ambulanssjuksköterskor vilka intervjuades med semistrukturerade intervjuer. Dataanalys genomfördes med kvalitativ tematisk innehållsanalys vilket resulterade i ett tema: att vilja vårda holistiskt och samtidigt prioritera andningen och fem kategorier: att ha kunskaper och vara förberedd gav trygghet, att självständigt och att med stöd bedöma och behandla, att bli påverkad av närstående och låta de vara delaktiga, att vilja men inte kunna göra allt för personen med andningssvårigheter samt att reflektera över given vård. Resultatet visade att vid vård av personer med andningssvårigheter var det var viktigt för ambulanssjuksköterskor att mentalt förberedda sig före mötet för att då kunna utföra ett optimalt omhändertagande.

I Sverige drabbas årligen mellan 6 000 till 10 000 personer av ett hjärtstopp. Majoriteten av personerna som drabbas av ett hjärtstopp får det utanför sjukhuset. Ambulanspersonal är de som larmas först ut till platsen för att påbörja det akuta omhändertagandet av en person med hjärtstopp. Effektiv behandling av hjärtstopp prehospitalt innefattar bland annat hjärt- och lungräddning (HLR). Ett hjärtstopp är en krävande uppgift för ambulanssjuksköterskan då det gäller att snabbt bedöma och påbörja behandlingen.

Syfte: Undersöka sjuksköterskor inom ambulanssjukvårdens erfarenheter och upplevelser av hot och våld i arbetslivet. Metod: Empirisk studie med kvalitativ ansats. Sex semi-strukturerade intervjuer genomfördes. Materialet analyserades med en innehållsanalys. Resultat:  Hot om våld och patienter med ett hotfullt beteende är en del av arbetet i ambulansen enligt informanterna.

Inledning: Forskning visar att smärta vid stora trauman är underbehandlat, vilket kan ge ett förlängt sjukdomsförlopp och leda till komplikationer för patienten. Smärtbedömning är en viktig del i smärtbehandlingen och kan göras med hjälp av observationer av fysisk status och smärtskattningsinstrument. Eftersom ett stort trauma även innebär en psykologisk påfrestning för patienten är det viktigt att lindra både smärtan och det psykiska lidandet.Syfte: Att beskriva ambulanssjuksköterskors uppfattningar om traumapatienters upplevelser av smärta samt beskriva ambulanssjuksköterskors erfarenheter av smärtbehandling och omvårdnadsåtgärder som lindrar lidande hos dessa patienter.Metod: En intervjustudie med elva ambulanssjuksköterskor. Intervjuerna analyserades med kvalitativ innehållsanalys.Resultat: Ambulanssjuksköterskans arbete vid smärtlindring vid stort trauma präglades av avvägningar och prioriteringar. Dessa gjordes utifrån ambulanssjuksköterskans egna bedömningar samt de riktlinjer som fanns inom ambulanssjukvården.

Abstract Background Todays guidelines for advanced CPR emphasize chest compressions with good quality and early defibrillation. Prehospital CPR performed by ambulance crew, an automated external defibrillator (AED) is used. The AED analyzes the heart rhythm and the performer is following the advice to chock the heart or not, given by the AED. During on-going CPR there are sequences when no chest compression is performed known as hands-off time. Hands-off time includes the time for the AED to analyze the heart rhythm and the time when advice is given to the crew.

Att drabbas av stroke kan innebära en stor förändring i människors liv. Att som patient få träffa kompetent personal som kan erbjuda allt ifrån snabbt och korrekt omhändertagande och dessutom god omvårdnad kan ses som självklart. Eftersom stroke är en av de vanligaste sjukdomar i Sverige som orsakar livslångt lidande, invaliditet och död och kräver mest vårddagar inom somatisk sjukvård, är sannolikheten stor att som sjuksköterska få möta dessa patienter oavsett vårdkontext. Det har skett en stor utveckling i strokesjukvården, speciellt under 2000-talet där vård och behandling påbörjas redan prehospitalt av sjuksköterskor. Att känna igen strokesymtom och erbjuda en snabb behandling är avgörande för sjukdomens utveckling och dess konsekvenser.

Trauma tillhör en av de vanligaste dödsorsakerna i västvärlden och patientgruppen är relativt ung. Både prehospitalt och hospitalt har det skett en genomgående utveckling i omhändertagandet av traumapatienter. Det har utvecklats olika konceptutbildningar med syfte att snabbt och korrekt kunna bedöma patientens fysiska status, avgöra om patienten är allvarligt skadad och utifrån det avgöra hur snabbt patienten ska transporteras till sjukhus.Trauma mot ryggkotpelaren med akut ryggmärgsskada som följd är förödande mot den enskilde individen. Det är viktigt att i ett tidigt skede misstänka en spinal skada för att så korrekt som möjligt behandla patienten utan att förvärra tillståndet. En av de viktigaste behandlingsstrategierna är att med immobilisering förhindra överrörlighet i kotpelaren och därmed motverka ytterligare trauma mot ryggmärgen.

Prehospital akutsjukvård är den vård och behandling som utförs i ambulansen eller på skadeplats, det vill säga innan patienten kommer till sjukhuset. Det ställs höga krav på ambulanspersonalen då miljön i det prehospitala mötet kan vara varierade och ske i stort sett var som helst. Patienter med hjärtinfarkt är en stor patientgrupp inom den prehospitala akutsjukvården och drabbar kvinnor och män i lika stor utsträckning. Under senare år har forskningen visat att kvinnors kranskärlssjukdomar skiljer sig från mäns, både när det gäller symtom och hur man ställer diagnos. Men forskningen visar också att många kvinnor har svårt att relatera sina symtom till en eventuell hjärtinfarkt.

Samarbete i team inom hälso- och sjukvård omfattar interaktion, ansvar för patientens vård, ömsesidigt beroende och närhet mellan medarbetarna. Teamet uppfattas som den viktigaste formen inom vilken samverkande, patientfokuserad vård utövas. Syftet med examensarbetet var att beskriva ambulanssjuksköterskors erfarenheter av teamets betydelse för patientsäkerheten. I examensarbetet deltog åtta ambulanssjuksköterskor från fyra olika stationer i norra delen av Sverige. Data samlades in via semistrukturerade intervjuer och analyserades med tematisk innehållsanalys.

Bakgrund: Diabetes mellitus typ II är en ökande folkhälsosjukdom där cirka fyra procent av Sveriges befolkning beräknas ha sjukdomen. Diabetes mellitus typ II är en kronisk sjukdom som kan leda till svåra komplikationer. Därmed är det viktigt att personer med sjukdomen får god information om egenvård för att själva kunna minska riskerna för att utveckla komplikationer. Inom diabetesegenvården är det viktigt med fysisk aktivitet, en god glukoskontroll, god fotvård samt en bra kost. En persons upplevelse är aldrig densamma som någon annan person i samma sist.

Att växa upp i en miljö där två eller flera språk talas blir allt vanligare. Dock finns det begränsade kunskaper om hur språket hos flerspråkiga barn med misstänkt språkstörning bör bedömas. Denna studie utforskade den narrativa förmågan hos en grupp flerspråkiga barn i Sverige med typisk språkutveckling. Detta skedde inom ramen för projektet COST IS0804. Tjugo barn mellan 5:9 och 7:6 år som talade svenska och engelska fick berätta sagor till två bildserier samt besvara ett antal förståelsefrågor om bilderna.

Hjärt-kärlsjukdomar är den vanligaste dödsorsaken i Sverige. 41 % av kvinnorna och 39% av männen avled till följd av hjärt-kärlsjukdomar år 2011. Då ambulanspersonalen ofta har begränsad tid på sig att etablera kontakt och skapa sig en helhetsbild över patientens tillstånd, vilket är viktigt för att säkerställa en god behandling, kan kravet på effektivitet bli en stressfaktor. För att minska stressen kan det vara bra att utgå från en strukturerad bedömning av patientens tillstånd och där en god anamnes är ett viktigt redskap. Det finns utarbetade instrument för detta,däribland anamnestagande enligt Advanced Medical Life Support®-konceptet(AMLS).

Aim Developmental Coordination Disorder Questionnaire 2007 (DCDQ'07) is an international survey tool based on parents' estimation of their child's motor coordination skills. The purpose of this study was to investigate the validity of a Swedish version of DCDQ'07 by finding out how the classification of Developmental Coordination Disorder (DCD) via DCDQ'07 is consistent with the classification of DCD via the motor impairment test, Movement ABC.MethodIn the context of a larger study, a Swedish translated version of the parent survey DCDQ'07 were sent to 4000 randomly selected families with children aged 8 - 10 years in Stockholm County. The classifications "DCD" or "NOT DCD" with cut-off values ??of 56 (9 years) and 57 (10 years) were applied. Forty families were selected from 410 registered responses.