Varje år genomför cirka 1100 personer i Sverige ett suicid. Varje suicid föregås av i genomsnitt 10 suicidförsök. Detta orsakar förutom kostnader i form av oerhörda summor pengar för samhället också otroligt mycket lidande för anhöriga. Ambulanssjuksköterskan är många gånger den första resursen i vårdkedjan som den suicidnära kommer i kontakt med. Detta ställer stora krav på bemötandet av patienten men också krav på kunskap om medicinska åtgärder för att rädda personen till livet.

SAMMANFATTNINGBuksmärtor är en av de vanligaste orsakerna till att människor söker sjukvård. Historiskt sett har smärtlindring till patienter med buksmärta varit restriktiv. Otillräcklig smärtlindring kan bero på rädsla för att smärtlindrande läkemedel ska dölja viktiga kliniska tecken som kan leda till diagnostiska svårigheter.Syfte: Att undersöka i vilken omfattning ambulanssjuksköterskan smärtlindrar patienter med buksmärta, i vilken utsträckning patienter smärtskattas samt om det föreligger någon skillnad mellan män och kvinnor när det gäller administrering av smärtlindrande läkemedel och omfattning av smärtskattning prehospitalt.Metod: En retrospektiv jämförande deskriptiv journalgranskning med kvantitativ ansats. Ett konsekutivt urval gjordes och sammanlagt granskades 200 journaler, varav 100 omfattade kvinnor och 100 omfattade män.Resultat: 21 % (n=42) av patienterna smärtlindrades. Det fanns ingen statistisk signifikans som visade att kvinnor och män smärtlindrades i olika omfattning.

The aim of this study was to investigate the leaving care services provided to youth leaving residential care in Sweden. Through the use of qualitative research interviews residential care workers perception of what practical and emotional needs youth leaving care have, and whether current aftercare services meet these needs, were examined. The study further sought to compare the swedish and english leaving care services. The main findings of the study were that the residential care workers interviewed expressed that they had a good working relationship with the local social services and that they through the residential care services were able to provide some degree of aftercare. They further identified loneliness as the most prominent emotional need of youth had after leaving care.

Introduktion: Patienter som av någon anledning blir inneliggande på sjukhus får oftast problem med sin sömn. Detta kan leda till försämrad hälsa. Syfte: Att beskriva vad som påverkar patientens sömn på sjukhus. Metod: Denna studies datainsamlingsmetod är en litteraturstudie som består av redan befintlig vetenskaplig litteratur. Sökningarna skedde i CINAHL och PubMed och resulterade i 12 artiklar till studiens resultat.

The study aimed to evaluate picture communication during clinical as-sessment and intervention procedures in paediatric care. As part of the project KomHIT (Augmentative communication in paediatric health care settings) care professionals at different care units were provided with education and designed pictorial supports. These consisted of appointment letters with pictorial support, visual schedules and communication boards with both general and specific vocabulary. Care professionals and parents to children with and without communication disabilities participated. Survey data from care professionals and parents at five care units was supplemented with qualitative data from an interview with a multiprofessional group at one of the care units.

The purpose of this study was to look into the work of care organizers for elderly care, in three municipalities in southern Sweden, and how they use the law and local guidelines to evaluate the need for home care. The intention was to determine if presence of relatives makes a difference in the needs assessment and if the care organizers practice harmonize with the guidelines. To do this, we did a qualitative study alongside with analyzing each of the local guidelines. By interviewing five care organizers, we were able to see their side of elderly care and how they combine the law and local guidelines in their daily work with elderly care. Our main themes are, in short, the law and local guidelines, the view of care organizing and needs and also closeness to relatives.

Patienter med smärta är det vanligaste problemet sjukvårdspersonalen möter inom akutsjukvården.  Att bemöta patientens smärta är en grundläggande arbetsuppgift för sjuksköterskan inom den prehospitala vården. Vårdaren behöver utföra en professionell bedömning av patientens smärta för att utifrån smärtanalysen göra sitt bästa för att lindra eller förhindra lidande och möjliggöra en upplevelse av förändrad hälsa och välbefinnande. Syftet var att sammanställa tidigare forskning om prehospital smärtbedömning och beslut om smärtomhändertagande. Metoden som användes var litteraturöversikt. Ur resultatet framkom två teman och åtta undertema. Huvudteman var; att bedöma patientens smärta och att värdera patientens smärta inför beslut om smärtomhändertagande. Utifrån patientens beskrivning och smärtbedömningen som består av smärtskattning, fysiologiska och fysiska förändringar, värderas patientens smärta i relation till vårdarens egen erfarenhet, patientens beteende, kulturella skillnader och samspelet med patienten.

SammanfattningSyftet var att beskriva skillnader i triagebeslut som förekommer bland olika personalkategorier samt att beskriva olika vitalparametrars betydelser för triage. En ökad belastning finns idag på den prehospitala akutsjukvården. För att fördela resurserna på bästa sätt, att ge vård inom rimlig tid som är nödvändig för patientens tillstånd, har triage införts. Triage innebär att bedöma och prioritera hur snabbt patienten behöver vård. Litteraturstudien hade en deskriptiv design.

Bakgrund: Grundläggande för välfungerande sjukvård är möjligheten att efter bedömning av patienten vårdbehov kunna prioritera och hänvisa till lämplig vårdnivå på ett snabbt och säkert sätt. Det är viktigt att det sker på gemensamma grunder oavsett hur den initiala kontakten sker. När patienten anländer till sjukhus via ambulans, är han/hon redan bedömd via triage av en specialistutbildad sjuksköterska. Syfte: Syftet med studien är att belysa vilka faktorer som är av betydelse för sjuksköterskans triagebedömning prehospitalt. Metod: Uppsatsen genomfördes som en kvalitativ litteraturstudie.

SUMMARY The purpose of this study was to explore how nurses in the emergency department experience and cope with stress in their workplace. The study had a qualitative, descriptive approach and was based on nine individual, semi-structured interviews. They were then processed using content analysis. The content analysis of interviews resulted in two categories, "the nurse's experience of stress," "the nurses coping with stress." Together, the categories highlighted how nurses experienced stress during and after their shifts. The study showed clearly that all nurses experienced and coped with stress in their daily work activities..The authors noticed that stressful time for the nurses were repeated at each session and were similar in character.

Background:The adult inpatient psychiatric care is regulated by law and allows certain amount of coercion, most commonly restraint, forced medication and seclusion. To be treated according to this law you need to suffer from a serious mental disorder, oppose to the care and have an indispensable need of care. Many studies describe patients experiences to be treated with coercion but few about health care workers experiences.Aim:To describe health care workers experiences of performing coercion in psychiatric compulsory care.Method:A literature review was made and eight articles is the basis for the result.Results:From the articles used inthis study four themes were created. These are coercions impact on relations, health care workers feelings during coercion, coercion as a necessary evil and health care workers need for reflection. The themes are presented as headlines in the result.Conclusion:To use coercive measures brings out many different feelings among health care workers.

The prehospital management of patients with acute myocardial infarction (AMI)now includes 12-lead electrocardiogram transmission directly from the ambulance to hospital.If the ECG shows ST-elevated myocardial infarction the patient should be transported directlyto a hospital with capability for percutaneous coronary intervention (PCI).                                               Aim: The aim of this study was to describe how ambulance nurses experienced the prehospital management of patients with AMI who are transported by ambulance directly to hospital for PCI.                                                Method: Semi structured interviews were conducted with eight ambulance nurses. Data were analysed using qualitative content analysis. The categories that emerged were: Use ofcompetence, Responsibility and Insufficiency. Result: The result showed that the ambulance nurses felt secure when they cared for patients transported directly to PCI. The nurses assessed the patient and decided how he or she should be cared for.

Palliative care is founded on a holistic attitude, with the goal to alleviate suffering when a cure is no longer possible. Palliative care affirms life and regards dying as a normal process, providing possibilities of a quality time for the patient and family. Studies show that an increasing number of people choose to live the final phase of their life in their own home. A requirement for end of life care is an effective team work, where the nurse is responsible for more advanced care, and the caregiver?s provides the immediate care.

The aim of this study was to describe peripheral vascular patients´experiences of quality of care in connection whith ambulatory care, and to identify if ambulatory treatment responded to patients´expectations..

In Sweden approximately a half per cent of the population have diabetes mellitus type 1. Self-care responsibility is a part of the treatment. Orem?s self-care theory has been used as theoretical framework. The purpose was to describe what it means to be young and have diabetes mellitus type 1.