Introduktion: Ett av de viktigaste målen inom förlossningsvården är att kvinnor får en positiv förlossningsupplevelse. En positiv förlossningsupplevelse utvecklar en positiv inställning till moderskapet och hjälper till att underlätta övergången till att bli föräldrar. Trots att det framkommer i ett flertal studier att ett gott stöd, bemötande och trygghet främjar en positiv förlossningsupplevelse, förekommer det att avsaknad av dessa tre faktorer som orsakar negativa upplevelser för nyblivna föräldrar.Syfte: Syftet var att beskriva orsaker till att föräldrar inte är nöjda med stöd och bemötandet och/eller inte kände sig trygga i samband med vård under förlossningen, samt att beskriva vad som kan förbättras i stöd och bemötandet.Metod: En webbaserad enkät som besvarades av nyblivna föräldrar efter förlossningen under 2011 på ett sjukhus i västra Sverige. Web-enkäten innefattar föräldrarnas upplevelser under hela vårdkedjan, mödrahälsovård, förlossning samt BB. Denna magisteruppsats består av en analys baserad på tre slutna frågor samt efterföljande tre öppna frågor där en lägre grad av nöjdhet alternativt missnöjdhet (5%) gällande upplevelser av stöd, bemötande och trygghet i samband med barnafödande.

This study is about the artist Monica Sjoo?s (1938-2005) painting God giving birth (1968) that was accused of being blasphemous and obscene in the early 1970s. God giving birth could have had much in common with Niki de Saint-Phalle?s She ? a cathedral (1966), both works suggesting a mother goddess image. The main difference however can be found in the fact that Monica Sjoo?s painting had connection to the women?s movement in the 1970s.

IntroductionStatistics show a declining trend despite the many benefits of breastfeeding.AimThe aim was to investigate how new mothers experienced the care associated with childbirth, with focus on breastfeeding.MethodThe study included mothers who gave birth in a hospital in the middle region of Sweden during 2011, and who responded to an online survey (n?1000). The present study was based upon answers from the open questions concerning dissatisfaction and suggestions for improvement and have been categorized using content analysis.ResultsMothers described failure in several areas, with a negative impact on breastfeeding. Many experienced that they had not been seen and treated like an individual, and that the healthcare staff had been unpleasant, impersonal, ignorant and stressed. Mothers wanted more credit from the staff concerning their own ability and some reported that they had been controlled and ?run over?.

Syfte: Att undersöka upplevelser av hot och våld bland personal som arbetar på akutmottagningaroch inom ambulanssjukvården.Metod: En litteraturstudie där 24 artiklar ingår.Resultat: Personal som blir utsatt för hot och våld känner sig osäkra på sin arbetsplats.Psykosomatiska upplevelser i form av huvudvärk, minnesproblematik och sömnstörningar har visatsig förekomma. Många anmäler inte att de blivit utsatta för hot eller våld för att de känner att det ärmeningslöst. Majoriteten av deltagarna upplevde att de inte har tillräcklig utbildning för att hanteravåldsamma personer.Slutsats: Hot och våld förekommer i stor utsträckning inom akut- och ambulanssjukvården. Dettaär ett arbetsmiljöproblem som påverkar personalen negativt. Mer träning i att bemöta hotfullapersoner är viktigt.

Förlossningen är en stor livshändelse där sjukvårdens insatser är mycket viktiga både för mannen och kvinnan, men framför allt för förlossningsrädda kvinnor. Föreliggande undersökning syftade till att förstå förlossningsrädsla utifrån ett psykologiskt perspektiv, främst hur stödet och eftervården upplevs. Undersökningen baserades på en kvalitativ metod i form av intervjuer med åtta frivilliga intervjudeltagare. Alla respondenter upplevde stödet från stödverksamheten för förlossningsrädda som positivt. Samtliga upplevde ett behov av stöd i olika stor utsträckning.

Forskning har visat att blivande pappor, som i denna studie även benämns som män eller förstagångspappa, har svårt att känslomässigt knyta an till graviditeten innan den blir synlig. Informationen och stödet från Mödrahälsovården under graviditeten är främst riktat till kvinnan, vilket gör att män ges en känsla av utanförskap. De beskriver känslor som att bli åsidosatt av barnmorskan vilket ökar känslan av oro. I Sverige har alla föräldrar rätt till föräldrastöd och individuellt anpassat stöd. Hur upplever blivande förstagångspappor sin delaktighet och vad är delaktighet för dem? Syftet med studien är att belysa förstagångspappors upplevelse av delaktighet i alla tänkbara aspekter av graviditet.

Enligt Statistiska Centralbyrån [SCB] föddes det år 2008 109 301 barn i Sverige. Utöver dessa föddes det cirka 600 barn som dött i livmodern innan förlossning. Intrauterin fosterdöd innebär att barn föds döda efter graviditetsvecka 22. Tidigare forskning belyser vikten av att barnmorskor har ett individuellt synsätt vid mötet med par vid intrauterin fosterdöd. Forskningen åskådliggör även hur föräldrar upplevt det stöd som givits under förlossningen.

Bakgrund: I Sverige drabbas cirka 30 000 personer av stroke varje år. Stroke är ett samlingsnamn för hjärnskador orsakade av blödning eller infarkt i hjärnan. Stroke uppenbarar sig som en plötslig förlust av kroppsfunktion som styrs av hjärnan. En genomsnittlig strokepatient förlorar nästan två miljoner neuroner, 14 miljarder synapser och 12 km myeliniserade nervfibrer varje minut som stroken är obehandlad. För dessa patienter krävs det en snabb handläggning och snabba insatser för att minimera de hjärnskador som uppstår.

Background: The prevalence of sphincter rupture during childbirth has increased in Sweden from half percent to three percent from 1973 to 1993. Women who undergo planned home birth have sphincter injuries to a smaller extent than women who undergo planned hospital births. Objective: The purpose of this study was to describe women?s experience of the last stages of delivery during planned home birth. Design: Inductive content analysis of 150 randomly selected delivery reports.

AbstraktInledning: Det är en utmaning att arbeta prehospitalt, en ännu större utmaning är att arbeta med barn i denna miljö. Vid en allvarlig händelse ställs denna svårighet på sin spets och det blir tufft för alla drabbade. Det är motiverat att göra en undersökning på hur hanteringen av barn vid större händelser sker då barn är olik den vuxna patienten och bör behandlas därefter. Prehospitala riktlinjer och triageringssystem finns för stora skadehändelser där det dock fokuseras på standardiserade vuxna patienter. Det resulterar i att barnen kan bli felprioriterade eftersom barn har andra normalvärden än vuxna.

Bakgrund: Humant Immunbrist Virus (HIV) är en infektionssjukdom som angriper kroppens immunförsvar vilket leder till att det stegvis försämras och slutligen helt avtar. Historiskt sett har patienter med HIV blivit diskriminerade i samhället och orättvist behandlade. Joyce Travelbee?s omvårdnadsteori tar avstånd från en generaliserande människosyn och förespråkar att se individens unika egenskaper, och sjukvårdspersonal ska enligt lag möta patienter med lika värde och lika vård oavsätt diagnos. Syftet är att beskriva erfarenheter som vuxna patienter med HIV har av möten med sjukvårdspersonal.Metod: En systematisk litteraturstudie.

Abstract på svenska: Bakgrund: Vid en förlossning upplever kvinnan oftast svår eller extrem smärta. På senare år har efterfrågan på alternativ till traditionella smärtlindringsmetoder ökat och akupunktur har visat sig kunna ge både smärtlindring och avslappning. Syfte: Att belysa erfarenheter och upplevelser av akupunktur vid förlossningssmärta. Metod: En litteraturstudie genomfördes genom granskning och analys av åtta vetenskapliga artiklar. Resultat: Analysen resulterade i fyra kategorier: Erfarenheter av smärtlindring, erfarenheter av avslappning, minskat behov av traditionell smärtlindring och akupunkturens inverkan vid förlossningens samtliga skeden.

I Sverige har ambulanssjukvården de senaste åren utvecklats från att vara en ren transportorganisation till att vara avancerad prehospital akutsjukvård. Kompetensen i dagens ambulanser är mycket högre än för bara några år sedan. Känner allmänheten till denna utveckling? Används ambulanssjukvården till det som den är tänkt till? Undersökningar visar att ambulanspersonal anser att ambulansen ofta utnyttjas på fel sätt. Det saknas forskning om vad allmänheten tror att ambulansen är till för.

I dagens prehospitala sjukvård är det inte bara ambulanspersonal som möter patienten. Även räddningstjänsten har viss patientkontakt och kunskap i att möta en person som är skadad, svårt sjuk eller i chock. Sedan några år tillbaka pågår ett projekt i Södra Älvsborgs Räddningstjänst förbund (SÄRF) som heter ?I Väntan På Ambulans? (IVPA). Denna personalstyrka finns på några av landbygdens deltidsstationer och skall kunna nå invånarna i kommunen vid prio ett larm (ambulanslarm med högsta prioritet) då larmad ambulans har lång framkörningstid till den drabbade.

Bakgrund: Den prehospitala akutsjukvården är för många patienter det första mötet i vårdkedjan. I akuta skeden ligger fokus ofta på den medicinska behandlingen vilket kan medföra att patienterna känner sig som ett objekt för ambulanspersonalen att arbeta med. Det är därför viktigt att belysa hur patienter upplever den prehospitala vården. Syfte: Syftet med studien är att beskriva patienters upplevelser av den prehospitala vården i en akut situation. Metod: Metoden som användes var en litteraturstudie bestående av sju vetenskapliga artiklar med kvalitativ ansats.