Forskning har visat att patienter som tidigare vårdats inom ambulanssjukvården har varit nöjda med ambulanspersonalens omhändertagande och kunskap. Ambulanspersonal ansåg att det var viktigt att informera utifrån patientens kunskapsnivå samt bygga upp en relation för att kunna inge en känsla av trygghet. Det är viktigt att patienten ska kunna känna sig tillfredsställd med den vård som förmedlats oberoende av resans längd in till akutmottagningen. Syftet med examensarbetet var att undersöka patientens tillfredsställelse av ambulanssjukvården vid långa respektive korta resor. En tvärsnittsstudie genomfördes genom att en modifierad form av enkäten MiniKUPP besvarades av patienter som åkt ambulans in till en akutmottagning i södra Sverige.

Ambulanssjuksköterskan ansvarar för en avancerad individanpassad omvårdnad i enoordnad prehospital miljö. Barn skall vårdas av personal som kan möta barnets fysiskaoch psykiska behov. Skadehändelser är den vanligaste orsaken till att barn vårdas påsjukhus eller avlider. I det pre operationella barnstadiet (2-7 år) är olycksfall denvanligaste orsaken till smärta. Forskning har dock påvisat brister i vården av barn medsmärta prehospitalt.

Att arbeta inom ambulanssjukvård är emellanåt mycket psykiskt påfrestande. Den verklighet man agerar i är fri från all censur och förskönande omskrivningar. Med all sannolikhet påverkar dessa händelser vårdaren, men exakt vad är det som påverkar och hur hanterar ambulanspersonalen dessa känslor?Syftet med studien är att undersöka hur ?särskilda händelser? påverkar privatlivet och det fortsatta vårdandet. Metoden för att besvara detta är kvalitativ intervju med utgångspunkt i informantens livsvärld.

Regelbunden fysisk aktivitet motverkar en rad fysiska och mentala sjukdomar. Hälsovinster av fysisk aktivitet är bland annat en högre funktionell muskulär- och kardiovaskulär kapacitet samt en högre livskvalitet. Stillasittande och inaktivitet kan leda till övervikt, kardiovaskulära sjukdomar, cancer, psykosociala problem och metaboliska sjukdomar.Mellan män och kvinnor finns fysiologiska skillnader som visar sig i kroppsstorlek och muskelmassa. Detta ger generellt sett kvinnor mer flexibel fysik medan män är fysiskt starkare.WHOs rekommendationer om daglig fysisk aktivitet är 150 min/vecka av moderat aerobisk träning eller 75 min mer ansträngande aerobisk träning. Styrketräning som involverar större muskelgrupper rekommenderas i åldrarna 18-64.

Bakgrund: Sepsis, svår sepsis och septisk chock är ett accelererande tillstånd där tid till antibiotika och vätskebehandling har stor betydelse för denna utsatta patientgrupp. Trots att nästan hälften av sepsispatienterna anländer till sjukhus med ambulans, så gör diffusa symtom att enbart en liten del identifierats eller mottagit någon form av behandling. Syfte: Att belysa svaga länkar i den tidiga vårdkedjan för patienter som i efterhand diagnostiserats med positiv blododling/sepsis. Metod: Kvantitativ registerstudie. Samtliga patienter (n=696) i Sahlgrenska Universitets sjukhus upptagningsområde som testades med positiv blododling (Sepsis) under perioden: 1 februari till 30 april 2012 analyserades.

Bakgrund: Hj?rt- och k?rlsjukdomar ?r en av den moderna tidens vanligaste sjukdomar som kostar m?nga m?nniskors liv. Vid misst?nkt akut hj?rtinfarkt ?r tiden till behandling kritisk d? d?dligheten ?kar med 7,5 % f?r varje 30 minuters f?rdr?jning tills ocklusionen ?r ?tg?rdad. D?rf?r ?r det av vikt att tidigt ta EKG (elektrokardiogram) d? det ofta via EKG-bilden g?r att se hur akut hj?rtinfarkten ?r vilket i sin tur kommer styra den fortsatta handl?ggningen av patienten.

Att vårda sjuka barn i ambulansen innebär ofta en stressad situation för ambulanssjuksköterskan. Föräldrarna kan vara mycket oroade, rädda och stressade i samband med dessa vårdmöten vilket kan försvåra situationen ytterligare. Det är viktigt att kunna etablera en god kontakt med barnet och föräldrarna i samband med dessa vårdmöten och bemöta familjen professionellt. Ambulanssjuksköterskan har som uppgift att få föräldrarna att känna delaktighet i vården av sitt barn och då behövs kunskap om hur föräldrarna upplever dessa vårdmöten. Denna kunskap kan öka tryggheten för föräldrarna och barnen i samband med att barnet vårdas i ambulansen.Syftet var att belysa föräldrars upplevelser av vården av sitt barn i samband med ambulanssjukvård.Metoden som användes i denna undersökning var en kvalitativ halvstrukturerad intervjustudie med sju föräldrar till barn i åldrarna noll ? sju år som vårdats i ambulansen under 2012.

Designingenjörsstudenterna, Aldin Sumic och Andrea Slaattelia Larsson på Högskolan i Skövde har i samarbete med företaget, AB Germa, arbetat med ett produktutvecklingsprojekt under våren 2014. Syftet med uppdraget var att hitta lösningar till en eventuell konceptuell ?vakuum-skop? genom att använda Germas befintliga vakuumteknik för att immobilisera en patient med misstänkt spinalskada och integrera den i den befintliga skopbåren med dess funktion att ?skopa upp? en patient från olycksplatsen. Syftet med uppdraget var också att reducera antalet patientförflyttningar samt att öka säkerheten och kvaliteten i räddningsarbetet. En av Germas strategier för att konkurrera på marknaden är att lansera två nya produkter årligen.

Enligt WHO (2012) ska förlossningsvård innebära att kvinnan ska kunna föda sitt barn på ett säkert och tryggt sätt. Hon ska kunna känna att hon får en säker vård och bli omhändertagen. För att den födande kvinnan ska få en positiv förlossningsupplevelse har kontinuerligt stöd visat sig vara av ytterska vikt. Syftet med denna tvärsnittsstudie var att undersöka kvinnors upplevelser av förlossningsvården i Göteborg och se om det fanns några skillnader i förlossningsvården på Sahlgrenska Universitetssjukhuset/Östra och Sahlgrenska Universitetssjukhuset Mölndal. Mätinstrumentet KUPP (Kvalitet Ur Patientens Perspektiv) som modifierats för att passa förlossningssjukvården användes.

I Sverige betraktas stroke som en folksjukdom och är den tredje vanligaste orsaken till funktionshinder och för tidig död efter cancer och hjärtinfarkt. Personer som insjuknar i stroke har goda chanser att tillfriskna om de kommer in till sjukhus, dock är tidsfördröjningen den största faktorn för att få en adekvat behandling. Studiens syfte var att ur ett genusperspektiv beskriva symtom och upplevelser som leder till att patienten söka vård vid misstanke om stroke. Det är en kvantitativ studie som redovisar en patientenkät med fasta svarsalternativ. Patienterna ingick i det övergripande projektet Hjärnvägen 2.

Bakgrund: Att ge stöd är en central roll i barnmorskans yrke. Kvinnan kan välja att ha sin partner, vän, släkting eller en utomstående person med under förlossningen som ett stöd. Att välja att ha med sig en doula till förlossningen har under årens lopp ökat. Flera studier visar på att en doulas närvaro under förlossningen är både psykiskt och fysiskt positivt för kvinnan och barnet. Dock finns det ett fåtal studier som beskriver hur barnmorskan upplever en doulas närvaro under förlossningen.Syftet: med denna studie är att beskriva barnmorskornas upplevelse av en doulas närvaro under förlossningen.Metod: fyra barnmorskor intervjuades.

Svensk ambulanssjukvård har genomgått stora förändringar de senaste decennierna vilket har lett till att kraven på sjuksköterskans kompetens för att säkerställa en god vård och patientsäkerhet har ökat markant. Generellt saknas det inom svensk ambulanssjukvård väl fungerande system för uppföljning av patienter som vårdats prehospitalt vilket leder till att denna viktiga möjlighet till professionell och organisatorisk utveckling riskerar att falla bort. I den kartlagda ambulansorganisationen infördes i början av 2015 ett nytt system för uppföljning av patienter som vårdats prehospitalt vilket skapade nya möjligheter för sjuksköterskan att följa upp sina bedömningar och behandlingar.Syftet var att kartlägga systemet för uppföljning av patienter som vårdats prehospitalt inom en specifik ambulansorganisation utifrån följande frågeställningar: I vilken utsträckning användes möjligheten till uppföljning, vad påverkade sjuksköterskans uppföljning och hur upplevdes effekterna av uppföljning. Metoden som ändvändes var en singel case studie metod vilket innebar att både kvantitativ och kvalitativa data användes. Unikt för case studie metoden är att data samlas in i olika faser för att sedan analyseras innan nästa datainsamlingsfas startar.

SammanfattningSyfte och frågeställningar. Syftet med denna studie var att på äldre personer studera olika fysiologiska parametrar före och efter en period på åtta veckor med styrketräning som utförs tre gånger i veckan. Frågeställningarna var: Hur påverkas statisk och dynamisk maximal styrka i främre lårmuskulaturen av styrketräning? Är det någon skillnad i resultat mellan koncentrisk och excentrisk styrka i lårmuskulaturen före och efter styrketräningsperioden? Är det någon skillnad i förändring mellan benstyrka uppmätt med isokinetisk teknik jämfört med uthållighetsstyrka och ett kort funktionellt benstyrketest? Hur påverkas maximal syreupptagningsförmåga registrerad via submaximalt cykeltest respektive vid pyramidtestet av träningsperioden?Metod. I studien deltog 20 generellt ej påtagligt aktiva män och kvinnor i åldrarna 66-79 år.

Historiskt sett har mycket förändrats inom den kvinnliga sexualiteten, kvinnorna har gått från att inte ha några rättigheter alls till att under 1900-talet få fler och fler rättigheter. Hjärnan har stor betydelse för den sexuella lusten och många faktorer påverkar kvinnans lust. Påverkande faktorer på kvinnors lust och sexualliv efter att de har fött barn är bland annat fysiska, psykiska och hormonella. Syftet med studien är att beskriva kvinnors upplevelse av den sexuella lusten och sexuallivet efter att de har fött sitt första barn. Författarna har intervjuat kvinnor om deras upplevelse av sin sexuella lust samt sexuallivet när barnet var 9-18 månader, då kvinnan förmodas ha uppnått en trygghet i sin föräldraroll.

ABSTRACT Introduction: During the past 40 years the ambulance service in Sweden has evolved from mainly being a source of transport to today?s high-tech caring facilities that enable qualified care to start already in the patient?s home. This first level of care is now provided by registered nurses and registered nurses with specialist training in pre hospital care.At the same time as the care provided is becoming more advanced, results from studies demonstrate that the amount of dispatches to patients that lack the need for ambulance care and transport is increasing. Nurses in pre-hospital care possess the knowledge, training and authority to perform an initial assessment of patients and also treat patients according to local and national guidelines. After the treatment it would sometimes be possible for the patients to remain at home without having to use ambulance transport to an emergency department or in other cases find other means of transport to hospital.