Introduktion: Vård i livets slutskede utgör den del av palliativ vård då döden förväntas inträda inom en snar framtid. Att vårda döende patienter kan sjuksköterskor komma att konfronteras med i sin yrkesroll oavsett vilken vårdavdelning de arbetar på. De specialistkunskaper som krävs för att ge god vård i livets slutskede är dock inte alltid självklara för sjuksköterskor på vårdavdelningar utanför palliativa enheter. Syfte: Syftet med studien var att beskriva sjuksköterskors upplevelser av att vårda patienter i livets slutskede på vårdavdelningar utanför palliativa enheter. Metod: Studien genomfördes i enlighet med Polit och Becks (2008) nio-stegsmodell som beskriver metoden vid en litteraturstudie.

Barns sätt att uttrycka sig varierar mycket från vuxnas beteende och dessa faktorer tillsammans gör det svårt att vårda barn med smärta. I prehospital vård möts man av barn med smärta och situationen kan göra det svårt att smärtbedöma barnet. Vid behandling av smärta är smärtskattningsinstrument ett redskap för att få ett konkret värde på smärtans intensitet. Det finns olika instrument anpassade för olika åldrar. Syftet var att beskriva olika metoder för smärtbedömning av barn vilket gjordes genom en systematisk litteraturstudie.

Within the ambulance care in Uppsala County a vacuum splint is used to immobilize fractures on extremities. The research available on which method of immobilizing to prefer during pre-hospital treatment is limited. The purpose of this pilot study was to examine the perceptions of the ambulance personal in Uppsala County on the issue of usability of SAM-splint and vacuum splint when immobilizing extremities. The project was also aimed at researching if SAM-splint could be seen as an alternative or a complement to vacuum splint, and to get an apprehension on any evident differences in patients? perceived pain when treated with the two different approaches. A descriptive comparative study was carried out. All patients, regardless of age and sex, with the need of immobilizing supposed fractures, were included.  Patients with suspected femur fracture, collum fracture, or where pre-hospital care was not possible or in question, was excluded.

För att trivas på en arbetsplats där påfrestande händelser präglar vardagen, måste det finnas vissa delar som gör att personalen stannar kvar och trivs med sitt arbete. Som ambulanssjuksköterska kan man dagligen utsättas för påfrestande händelser som kan påverka den enskilde och vårdandet. Vilka är då de positiva aspekterna och hur beskrivs de positiva delarna av att arbeta inom ambulanssjukvård?Syftet med denna studie var att belysa positiva upplevelser i ambulanssjuksköterskors arbete.En kvalitativ intervjustudie utfördes på tre olika ambulansstationer i Södra Sverige. Åtta informanter deltog, samtliga ambulanssjuksköterskor.Resultatet visar olika teman som belyser de positiva aspekterna med arbetet som ambulanssjuksköterska.

Det krävs mycket av en sjuksköterska för att kunna skapa tillit och förtroende prehospitalt med en skadad person. Syftet har varit att undersöka vilka faktorer/åtgärder/förhållningssätt som krävs av en sjuksköterska i första mötet med en skadad person för att skapa en förtroendefull och kontakt med känsla av tillit. Undersökningen har genomförts som en litteraturstudie och resultatet visar på att om en förtroendefull kontakt ska skapas mellan sjuksköterskan och en skadad person prehospitalt krävs det framför allt att en kommunikation dem emellan kommer till stånd. Andra slutsatser i resultatet är att en sjuksköterska måste utföra vissa kommunikationsstrategier för att en kontakt ska uppstå. De kommunikationsstrategier som är väsentliga för att skapa en förtroendefull kontakt är bland andra sjuksköterskans förhållningssätt samt att sjuksköterskan har självinsikt och kunskap om effekter av ett sitt agerande.

Tidigare forskning behandlar vad och hur mycket barn äter samt hur mycket och på vilket sätt barn är fysiskt aktiva. Syftet med studien var därför att beskriva förskolepersonals syn på små barns rörelse- och matvanor samt på hur de kan stötta föräldrar till att skapa hälsosamma vanor för sina barn. Sex semistrukturerade kvalitativa intervjuer genomfördes med personer som arbetat inom förskola i minst 15 år. Intervjuerna spelades in med hjälp av diktafon vartefter de transkriberades och analyserades. Resultatet kunde delas in i tre kategorier: Små barns rörelse- och matvanor på och utanför förskola, Faktorer som påverkar små barns rörelse- och matvanor samt Kommunikation som stöd till föräldrar.

Ambulanssjuksköterskor möter i sitt yrke ofta föräldrar när de ska ta hand om barn som har råkat ut för sjukdom eller olycka. Syftet med examensarbetet var att undersöka vad ambulanssjuksköterskorna anser vara ett bra bemötande av föräldrar till sjuka barn. Studien genomfördes som en semistrukturerad intervjustudie. Nio ambulanssjuksköterskor intervjuades och intervjuerna har analyserats med en kvalitativ innehållsanalys. Analysen resulterade i fyra kategorier.

Ambulanssjuksköterskor kommer dagligen i kontakt med patienter och deras närstående. Det är viktigt att en god relation etableras mellan ambulanssjuksköterska, patient och dennes närstående för att bästa möjliga vård ska kunna ges. Det är dock inte ovanligt att ambulanssjuksköterskor utsätts för våld och hot om våld. Den vanligaste typen av våld som upplevs innefattar verbala hot men även fysiskt våld är vanligt förekommande inom ambulanssjukvården och dessa situationer påverkar sjuksköterskor inom ambulansyrket negativt. Syftet med denna studie var att beskriva hur ambulanssjuksköterskor upplever att de själva samt omvårdnaden påverkas av hotfulla och våldsamma situationer.

BAKGRUND: HIV (Humant Immunbrist Virus) är en infektion som är spridd över hela världen. År 1981 då HIV beskrevs för första gången associerades smittan med homosexualitet och bisexualitet bland män samt intravenöst missbruk. Trots mer kunskap om hur viruset sprids förekommer fördomar och diskriminering av patienter med HIV från både allmänheten och vårdpersonalen. Tidigare forskning visar att det finns en ovilja bland vårdpersonal att vårda patienter med HIV. SYFTE: Studiens syfte var att beskriva HIV-patienters upplevelser av mötet med vårdpersonal.

Höftfraktur men även misstanke om detta är ett mycket vanligt förekommande uppdrag inom ambulanssjukvården. Att drabbas av en höftfraktur är ett allvarligt tillstånd med stora riskfaktorer med hög dödlighet som följd i efterförloppet. På senare tid har ett större fokus lagts för att förbättra och effektivisera vårdförloppet av dessa patienter. Åtgärder som vidtagits har lett till förändringar inom ambulanssjukvården där huvudsyftet är att snabbt identifiera och få patientgruppen till rätt vårdnivå. Målsättningen är att patienterna tidigt kommer till operation, minska riskerna för komplikationer samt att optimera möjligheterna för patienten att återgå till ett normalt liv.

Syftet med studien var att utifrån ambulanssjuksköterskors berättelser redogöra för upplevelsen av arbetet med HLR vid ett pre-hospitalt omhändertagande och hur fysiska och psykosociala omständigheter kan påverka deras arbetsmiljö samt att undersöka om det automatiska HLR-systemet LUCAS har påverkat arbetssituationen. En kvalitativ intervjustudie med deskriptiv design har genomförts.Undersökningsgruppen bestod av sex ambulanssjuksköterskor på en ambulansstation i Mellansverige. Intervjuerna genomfördes med semistrukturerade frågor och insamlat material analyserades utifrån en kvalitativ innehållsanalys. Utifrån analysen framkom tre kategorier samt temat ?Att känna stöd på arbetsplatsen trots brister i arbetsmiljön?.

Syfte: Syftet med den här studien var att värdera hur bra ett stenopeiskt hål fungerar som kontrollmetod av refraktionen.Metod: I studien användes 35 försökspersoner i olika åldrar och med varierande synfel. Det var endast höger öga som användes i studien, och vänster öga var därför ockluderad med en opak, svart lins under hela undersökningen. Först gjordes en refraktion på höger öga, för att få fram försökspersonernas rätta korrektion. Därefter mättes visus sex gånger; första gången med bästa korrektion, utan stenopeiskt hål, andra gången med bästa korrektion, med stenopeiskt hål, tredje gången med en ?dimning? på +2,0 D, utan stenopeiskt hål, fjärde gången med en ?dimning? på +2,0 D, med stenopeiskt hål, femte gången med en ?dimning? på +1,0 D, utan stenopeiskt hål, och sjätte gången med en ?dimning? på +1,0 D, med stenopeiskt hål.

Syfte: Att undersöka ambulanssjuksköterskors upplevelser av att omhänderta pediatriska traumapatienter med fokus på prioriteringar, beslutsfattande, behandlingsriktlinjer (beslutsstöd) samt uppföljning av patientfall.Metod: Kvalitativ intervjustudie med beskrivande och utforskande design. Urvalet bestod av åtta ambulanssjuksköterskor, sju män och en kvinna, med tre till 16 års erfarenhet inom yrket. Data analyserades genom kvalitativ innehållsanalys.Resultat: I mötet med barn inom ambulanssjukvården har ambulanssjuksköterskans eget föräldraskap och barnets föräldrar en betydelse. Praktiska och mentala förberedelser samt ett gott bemötande är viktigt. Att prioritera och bedöma barn är svårt då det föreligger anatomiska/fysiologiska och psykologiska skillnader.

Kompetensen i ambulanssjukvården höjdes år 2005 i samband med att läkemedelshantering inte längre var tillåten för icke legitimerad personal. Den primära bedömningen är en undersökning av de vitala funktionerna andning, cirkulation, medvetande och allmäntillstånd. Den primära undersökningen avgör vilken vård som patienten fortsättningsvis ska erbjudas. Tidigare forskning påvisar problemet med att patienter inte direkt kommer till den mest optimala vårdnivån. Syftet med Vård-på-plats-projektet var att så tidigt som möjligt i vårdkedjan vägleda patienter till rätt vårdnivå.

Hot och våldshandlingar är ett problem som har fått ökad uppmärksamhet inom svensk prehospital vård på senare år, dock har det endast genomförts en handfull vetenskapliga studier inom detta område. Hot och våld är ett stort arbetsmiljöproblem inom vården och det kan innebära en daglig psykisk belastning att oroa sig för att utsättas för hot eller våld. Detta är ett vanligt förekommande problem men det saknas fortfarande mycket kunskap i ämnet. Syfte med denna studie var att beskriva ambulanssjuksköterskans upplevelser av att bli utsatt för hot och våld prehospitalt. I denna intervjustudie användes kvalitativ ansats, för att få en bild av den intervjuades upplevelser.