Sök:

Sökresultat:

297 Uppsatser om Prefabricerad betong - Sida 8 av 20

Jämförelse av beräkningsmetoder för lastspridning i tvärled vid brobaneplattor av betong

Denna studie har till syfte att undersöka hur lastfördelningen och följaktligen dimen­sionerande tvärkrafter och moment i brobaneplattor av betong skiljer sig åt beroende på val av beräkningsmetod. Jämförelsen sker primärt för tre utvalda hand­beräknings­metoder som jämförts med beräkningar gjorda i ett beräknings­program baserat på finita element­metoder (FEM). I jämförelsen undersöks hur laster sprids i brobaneplattan enligt de olika beräknings­metoderna och vilka resulterande maximala snittkrafter som erhålls. Hur lastfördelningen sker är en komplex fråga och det är därför intressant att se vilka skillnader det blir i resultat utifrån olika beräknings­metoder.Studien skedde på ett utvalt studieobjekt, en åtta meter bred samverkansbro i Njurunda strax söder om Sundsvall. De trafiklaster som beaktats är lastmodell 1 och lastmodell 2 enligt Eurokod (CEN, 2003).De beräknings­metoder som jämförts i den här studien är dels en metod för beräkning av tvärgående konsol­moment där kantbalken bidrar mycket till den lastspridande effekten.

Toleransproblem vid produktion och montering av prefabricerade betongelement

The idea with constructions made out of prefabricated elements is that it should be quick and easy to build as the demands for lower production costs, increased profitability and shorter production times are constantly increasing. High accuracy in measurements and well-balanced tolerances is required to achieve this. The fact that the concrete-elements doesn?t fit and that damage occurs during assembly is a highly topical issue even though we now have methods and systems that make this high-intensity construction possible. Through this report we want to highlight the problems that cause the dimensional and tolerance problems and give suggestions on how to come to terms with these.

Ett tillvägagångssätt för minskad variation i monteringsprocessen av en prefabricerad betongstomme

Att leva med kronisk sjukdom påverkar personen och dennes liv på många olika sätt. Vardagen kan upplevas oförutsägbar och aktiviteter kan behöva anpassas efter tillståndet. Kronisk obstruktiv lungsjukdom (KOL) är en irreversibel och progressiv sjukdom som förutspås vara den tredje största dödsorsaken i världen år 2030. Syftet med denna litteraturstudie var att beskriva upplevelsen av hur det sociala livet påverkas hos personer med KOL. Arton kvalitativa vetenskapliga studier analyserades med kvalitativ manifest innehållsanalys.

Prefabbyggande med betong i Sverige och Finland

Denna rapport syftar till att undersöka hur NCC i Sverige kan ta lärdom av NCC i Finland för att effektivisera sitt eget industriella bostadsbyggande. I rapporten behandlas synen på prefabbyggande inom NCC Sverige idag, prefabindustrins struktur samt en jämförelse med NCC Finland. Arbetet har utförts inom ramarna för ett examensarbete i både Sverige och Finland. I Sverige har två examensarbetare jobbat, i Finland en. Arbetet har resulterat i en generell beskrivning av förhållandena i Sverige och Finland, faktorer som skiljer sig signifikant mellan de båda länderna har utförligt analyserats.

Modellering av svällande betong : Alkali-silikatreaktion (ASR) i en befintligturbininneslutning

För att bibehålla elnätet stabilt är det viktigt för elproducenterna attkunna möta samhällets behov av elkraft. Detta behov varierar beroendepå tid på dygnet och även av årstid. Att kunna samla energi då behovetär lågt, för att sedan utvinna och distribuera energi då behovet ökar ärdärför viktigt. Vattenkraft är en av de energikällor som är enklast attreglera. Denna energi är dessutom relativt miljövänlig.

Växelbruk på Hornsbruksgatan

Längs den skuggiga Hornsbruksgatan bryter en veckad volym upp den långa sträckan. En ny bergssida som definierar park och gata och serverar scener för medborgarinflytande på både gräs och betong. Med biblioteket som katalysator får den bortglömda delen av Hornstull ett välbehövligt komplement av både mångfacetterad verksamhetslokaler, kontor och större lägenheter. Med mer park i parken och mer stad längs gatan bygger Hornsbruksgatan vidare på områdets karaktär av experimentalitet ? ett urbant växelbruk..

Smarta prefabmoduler för småhus i betong

This report examines the possibility of developing a modular system for concrete homes that cancontribute to greater diversity of today's market. The issue was whether it ? from a competitive pointof view ? is possible to produce smart prefab modules that customers themselves can combine to avilla. The report addresses the question how the modules and wall panels should be designed for thegreatest variety of floor plans.With regard to what is asked of the customer interviews where held for the purpose ofunderstanding concrete's popularity and elements of high value in their homes today. The answersfrom the interviews laid ground for four prototype homes which were made to demonstrate how theelements can be combined to achieve different types of houses..

2000-talets svenska trästäder

I denna uppsats undersöks översiktligt hur byggandet av flerbostadshus högre än två våningar med stomkonstruktion av trä har genomförts i Sverige under 2000-talet. Nybyggande av flerbostadshus med stomkonstruktion av trä studeras i förhållande till hållbarhet, säkerhet och utformning. De stora stadsbränderna i Sverige föranledde ett förbud med byggnadsstadgan år 1874 mot att bygga fler än två våningar med stomme av trä. Detta förbud rådde ända fram till år 1994, under 120 års tid. I flera andra länder råder det fortfarande inskränkande bestämmelser mot trä.

Tillståndsbedömning av järnvägsbroar: inverkan av dynamisk last på trågbroar av betong

Då Malmbanan, järnvägen mellan Narvik och Luleå, uppgraderades till 30 tons axellast bedömdes de befintliga järnvägsbroarnas bärförmåga genom klassningsberäkningar. Detta resulterade i att ett antal broar behövde förstärkas. I klassningsberäkningar används olika laster som påverkar bron, däribland bromslast och dynamisk lastpåverkan. Den dynamiska lastpåverkan uppskattas genom att använda en dynamisk lastfaktor räknas fram, och för bromslasten ges grova riktvärden. En minskning av dessa uppskattade värden kan leda till att många broar kan klassificeras för högre laster.

Kraftspelsanalys av transportstag : Prefabricerade väggelement i betong

A titania-supported nickel catalyst was prepared and tested in methanation in order to evaluate its catalytic properties (activity, selectivity and specially, activity loss), and compare it with an alumina-supported nickel catalyst.The titania-supported catalyst did not only show higher stability than alumina, but also presented a different cause of deactivation, carbon formation. In addition, a kinetic model was obtained for the titania-supported catalyst, and a study of the effect of different operating conditions (temperature, composition and partial pressures of synthesis gas and water) on the deactivation rate and carbon formation of this catalyst was performed.

Optimering av prefabricerade betongstommar. En studie i hur ett bostadsområdes utformning påverkas av prefabricerade betongelement.

Sveriges befolkning blir allt äldre och år 2050 beräknas en fjärdedel av befolkningen vara över 65 år. Detta medför ett ökat behov av tillgänglighetsanpassade bostäder som till exempel mellanboende. Samtidigt håller sig Sveriges befolkning friskare och på grund av detta minskar vårdbehovet och efterfrågan av särskilda boenden. Trygghetsboende är en typ av mellanboende. Det är till för människor över 70 år som känner sig i behov av ett tillgängligt utformat boende och kanske känner sig ensamma men som av kommunen inte anses i behov av ett särskilt boende.

2000-talets svenska trästäder

I denna uppsats undersöks översiktligt hur byggandet av flerbostadshus högre än två våningar med stomkonstruktion av trä har genomförts i Sverige under 2000-talet. Nybyggande av flerbostadshus med stomkonstruktion av trä studeras i förhållande till hållbarhet, säkerhet och utformning. De stora stadsbränderna i Sverige föranledde ett förbud med byggnadsstadgan år 1874 mot att bygga fler än två våningar med stomme av trä. Detta förbud rådde ända fram till år 1994, under 120 års tid. I flera andra länder råder det fortfarande inskränkande bestämmelser mot trä. Sverige ligger i framkant med byggande av trästommar i Europa. Byggnadsmaterialet trä klarar idag de tekniska kraven för stomkonstruktioner i kombination med andra material.

Handbok om slöjdmaterial

Bakgrunden till examensarbetet var att fördjupa mig i olika material och hur man på olika sätt kan använda sig av dem i grundskolans slöjdundervisning.Syftet med arbetet var att få en bredare kunskap om olika material och deras användningsområden.Metoder jag använde var främst litteratursökning, två intervjuer med verksamma slöjdlärare samt provade på de olika materialen och tekniker som jag hittade.Resultatet blev en form av handbok med de olika materialen där även standardmaterialen är med. Standardmaterialen har jag med då jag upplevt att elever många gånger inte vet hur de materialen beter sig. Det jag fann mest intressant i arbetet var allt jag lärde mig då jag provade på olika material, och även allt jag läste om de materialen jag har med i resultatet..

Struktur- och kostnadsanalys av en slakarmerad plattrambros farbana : En jämförelse ur ett spännviddsperspektiv

En brotyp som är vanlig bland brokonstruktioner är plattrambron. Denna brotyp byggs både med slak- och spännarmering. Det är dock vanligare att bygga med slakarmering än spännarmering, vilket övervägs särskilt då spännvidderna är ungefär 25- 30 meter eller mer. Inledningsvis har en noggrann litteraturstudie genomförts tillsammans med en intervju av en kunnig brokonstruktör för att säkerställa en interaktion mellan teori och aktuell praxis. Detta arbete har haft ett huvudmål, vilket är att ur ett struktur- och kostnadsperspektiv jämföra och utvärdera hur behovet av slakarmering varierar i en plattrambros farbana då spännvidder varieras och betongtvärsnitt ändras.

Renovering av Gamla Årstabron med injekteringsbetong

Gamla Årstabron i Stockholm uppvisade efter 80 år i drift omfattande skador på de bärande betongkonstruktionerna enligt en utredning som genomfördes 2006 av dåvarande Carl Bro AB på uppdrag av dåvarande Banverket Region Öst. Det konstaterades att omfattande reparationer och förstärkningar av brons betongvalv var nödvändiga för framtida rationell drift av bron. Det beslutades efter vidare utredning att de första tre valven på Södermalm i Stockholm skulle renoveras med injekteringsbetong. Renoveringen av de tre valven på fastlandet på Södermalm var ett prov i full skala för att hitta den optimala metodiken för den fortsatta renoveringen av resterande 17 betongvalv. Det här examensarbetet syftar till att utvärdera metoden med injekteringsbetong med hänsyn till injekteringsbetongens egenskaper, material och produktionsteknik. Bakgrunden till detta examensarbete är att det finns ett stort behov av att följa upp renoveringsmetoden med injekteringsbetong eftersom den inte har använts i någon större utsträckning i Sverige sedan slutet av 1970-talet.

<- Föregående sida 8 Nästa sida ->