I Sverige tillverkas betong normalt med glaciofluviala grusavlagringar(naturgrus). På senare år har tillgång på naturgrus blivit starkt begränsade i vissa regioner och man vill av miljöskäl minska förbrukningen av det som återstår. Återvinnig av material som kan ersätta detta är både bra av miljöaspekt samt öppnar väg för produktion av betong med nya egenskaper.Med lättballastbetong avses betong i vilken ballastmaterialet helt eller delvis består av någon typ av lättballast som har en partikeldensitet som är markant mindre än vad som är normalt för normala bergartsmaterial såsom granit, gnejs eller kalksten. Lättballast är porös, dvs innehåller hålrum, och får därför lägre hållfasthet än normalballast. I lättballastbetong bestämmer lättballastpartiklarna många av betongens egenskaper, såsom hållfasthet, elasticitetsmodul och krympning.Examensarbetets inledande del är en state-of-the-art rapport som omfattar tillverkning av lättballastbetong i allmänhet, både i färsk och hårdnade tillstånd, samt dess beståndsdelar med fokus på skumglas som lättballast.

I Sverige tillverkas betong normalt med glaciofluviala grusavlagringar(naturgrus). På senare år har tillgång på naturgrus blivit starkt begränsade i vissa regioner och man vill av miljöskäl minska förbrukningen av det som återstår. Återvinnig av material som kan ersätta detta är både bra av miljöaspekt samt öppnar väg för produktion av betong med nya egenskaper.Med lättballastbetong avses betong i vilken ballastmaterialet helt eller delvis består av någon typ av lättballast som har en partikeldensitet som är markant mindre än vad som är normalt för normala bergartsmaterial såsom granit, gnejs eller kalksten. Lättballast är porös, dvs innehåller hålrum, och får därför lägre hållfasthet än normalballast. I lättballastbetong bestämmer lättballastpartiklarna många av betongens egenskaper, såsom hållfasthet, elasticitetsmodul och krympning.Examensarbetets inledande del är en state-of-the-art rapport som omfattar tillverkning av lättballastbetong i allmänhet, både i färsk och hårdnade tillstånd, samt dess beståndsdelar med fokus på skumglas som lättballast.

I Sverige tillverkas betong normalt med glaciofluviala grusavlagringar(naturgrus). På senare år har tillgång på naturgrus blivit starkt begränsade i vissa regioner och man vill av miljöskäl minska förbrukningen av det som återstår. Återvinnig av material som kan ersätta detta är både bra av miljöaspekt samt öppnar väg för produktion av betong med nya egenskaper.Med lättballastbetong avses betong i vilken ballastmaterialet helt eller delvis består av någon typ av lättballast som har en partikeldensitet som är markant mindre än vad som är normalt för normala bergartsmaterial såsom granit, gnejs eller kalksten. Lättballast är porös, dvs innehåller hålrum, och får därför lägre hållfasthet än normalballast. I lättballastbetong bestämmer lättballastpartiklarna många av betongens egenskaper, såsom hållfasthet, elasticitetsmodul och krympning.Examensarbetets inledande del är en state-of-the-art rapport som omfattar tillverkning av lättballastbetong i allmänhet, både i färsk och hårdnade tillstånd, samt dess beståndsdelar med fokus på skumglas som lättballast.

Denna rapport behandlar en del av min VFU-period som jag haft på HÖ Allbygg AB. Där var jag arbetsledare ute på Storheden, där använde vi oss av en prefabricerad cirkulationsplats. Vi använde en prefabricerad cirkulationsplats eftersom det inte hade gått att utföra på något annat sätt för att hinna färdigt i tid..

Den här rapporten som syftar till att säkerställa framkomligheten och öka trafiksäkerheten på 974 över Vitån. Vi har arbetat enligt PQM (Projekt Qality Management) metoden med Vägverket som kund och de boende samt trafikanter vid Jämtön som slutanvändare. Målet med rapporten är att skapa en normenlig överfart över Vitån. De alternativa lösningar som vi jämfört är: rörbro, plattrambro, lagerbro samt renovering av den befintliga bron. Vi rekomenderar i denna rapport att det byggs en plattrambro och att den gjuts med självkompakterande betong.

Enligt uppskattningar byggs 40 % av alla projekten på Skanska Jönköping med en prefabricerad betongstomme. Detta kan anses lite i förhållande till Skanska Sverige där ca 70 % av alla projekt byggs med en prefabricerad stomme. I resterande projekt byggs betongstommarna på plats, d.v.s. de är platsgjutna stommar.I och med detta så finns det en stor potentiell utveckling för prefabricerade betongstommar inom Skanska Jönköping, men även för resterande Svenska byggföretag då 2/3 av alla flerbostadshus uppförs med en platsgjuten stomme. I rapporten tas de ekonomiska för- och nackdelarna för de olika stomtillvägagångs sätten upp, hur yttre förutsättningar kan påverka projekten och hur de mjuka parametrarna påverkar den utförande organisationen.

Betong är ett av de vanligaste använda byggmaterialen vid uppförande av grund och stomme. Betongens egenskaper gör den mycket tålig för yttre påfrestningar och därav gör den till ett mycket användbart material i många olika situationer. Det finns dock problem som kan uppstå vid användandet av betong. Ett av de vanligare är sprickbildning. Det finns flera orsaker till att detta förekommer, till exempel yttre påverkan, krypning, temperatur- och fuktrelaterade rörelser.

Förstärkning med kolfiberkompositer, CFRP, är relativt nytt. Stora betongkonstruktioner är vanliga i det moderna samhället. Exempelvis är majoriteten av broarna i Sverige byggda av betong och dessa blir allt äldre. Broarna ställs också inför nya krav. Större laster och högre trafikhastigheter är exempel på detta.

Detta examensarbete behandlar högpresterande betongs möjligheter i brokonstruktioner. I studien gjordes erfarenhetsåterföringar från Sverige och övriga världen kring HPB samt en beräkningsjämförelse av en redan konstruerad plattrambro. Erfarenheterna varierade mycket från land till land, vissa länder hade kommit långt i användandet av HPB jämfört med andra. Vid många projekt har man kunnat göra kostnadsbesparingar. Det har åstadkommits genom färre stöd, tunnare plattor och enklare gjutningar, ibland har man också räknat in det minskade underhållet och ökade livslängden.

Detta examensarbete behandlar området stålfiberarmerad betongplatta. Istället för att använda en traditionellt armerad betongplatta undersöks möjligheten att använda sig av den alternativa tekniken stålfiberarmerad betong. Stålfiberarmerad betong består av vanlig betong med iblandning av stålfibrer vilket ger den unika egenskaper.Rapporten utgörs av en jämförelse mellan en traditionellt armerad betongplatta gentemot en stålfiberarmerad betongplatta. I jämförelsen används ett referensobjekt som är den nya Konsumbutiken i Sunne där traditionell grundläggning med nätarmering använts. Detta alternativ jämförs med en teoretisk framtagen konstruktionslösning där fiberbetong används.

Målet med detta examensarbete har varit att ta reda på vilken inverkan hyttsten har som ersättningsballast vid betongtillverkning. Genom siktning av materialprover för att säkerställa kornstorleksfördelning, litteraturstudier samt intervjuer insamlades data om hyttsten. Utvärdering och analys av data från siktning, hållfasthetsförsök samt sättmått utfördes av Martin Åström. AKR-analysen genomfördes av Envix Nord AB Umeå. Resultaten från AKR-testen (expansion) resulterade i följande slutsatser: ?Korttids- och långtidstester med hyttsten i betong visar att det inte förekommer någon negativ expansion orsakad av AKR-reaktionen.?Från analysen (ASTM 1260) Mf framkommer det att undersökt naturballast är mer expansiv än hyttsten.Provtryckning visade på följande: ?Hållfastheten är mycket god.

I Sverige tillverkas betong normalt med glaciofluviala grusavlagringar(naturgrus). På senare år har tillgång på naturgrus blivit starkt begränsade i vissa regioner och man vill av miljöskäl minska förbrukningen av det som återstår. Återvinnig av material som kan ersätta detta är både bra av miljöaspekt samt öppnar väg för produktion av betong med nya egenskaper.Med lättballastbetong avses betong i vilken ballastmaterialet helt eller delvis består av någon typ av lättballast som har en partikeldensitet som är markant mindre än vad som är normalt för normala bergartsmaterial såsom granit, gnejs eller kalksten. Lättballast är porös, dvs innehåller hålrum, och får därför lägre hållfasthet än normalballast. I lättballastbetong bestämmer lättballastpartiklarna många av betongens egenskaper, såsom hållfasthet, elasticitetsmodul och krympning.Examensarbetets inledande del är en state-of-the-art rapport som omfattar tillverkning av lättballastbetong i allmänhet, både i färsk och hårdnade tillstånd, samt dess beståndsdelar med fokus på skumglas som lättballast.

Kadesjös Ingenjörsbyrå AB, ett konsultföretag inom bygg- och VVS-sektorn med ca 50 anställda, använder ett egenskrivet BASIC program i DOS för beräkning av grundfundament i betong med grundsula och plintskaft avseende stabilitet och erforderlig armering. I dagsläget finns det ungefär 10 användare av programmet.Några kända problem med programmet är att varje dator måste konfigureras manuellt med kommandopromptens NET USE kommando. Detta för att en anslutning av nätverksskrivaren till den lokala porten LPT1 måste finnas för att utskriften ska fungera. Dessutom kan varken indata eller resultat från ett fundament sparas.Detta examensarbete behandlar arbetet för att konvertera det äldre DOS programmet till ett modernare fönsterbaserat programspråk med möjlighet att kunna spara fundamenten för respektive projekt..

Från och med den 1 januari 2011 kommer Sverige att gå över från Boverkets konstruktionsregler (BKR) till de, för den europeiska gemenskapen, gemensamma beräkningsreglerna Eurokoderna. De kommer att vara obligatoriska för alla bärande konstruktioner. Övergången kommer att innebära stora förändringar främst i konstruktörens vardag men man kommer även att se spår av den inom bland annat prefab-industrin. Rapportens tyngdpunkt ligger i att se på de faktorer som direkt berör betongelementindustrin. För att bättre förstå vilka förändringar övergången kommer att medföra för dels betongkonstruktören men också de konkreta förändringarna vad gäller armeringsmängd, sprickbreddsberäkningar och förankringslängder har dels ett ingående studium av de nya normerna samt en beräkningsjämförelse normerna emellan utförts.Normerna skiljer sig åt, men det är inte någon revolutionerande förändring då de båda bygger på samma dimensioneringsmetod.

Detta examensarbete undersöker hur Quartzene® som tillsatsmaterial påverkar hållfastheten hos betong. Arbetet sker i samarbete med företaget Svenska Aerogel AB som också äger patent på Quartzene®. Ämnet har vissa likheter med andra tillsatsmaterial som används i Sverige. Quartzene® har dock ett kartlagt innehåll vilket är en fördel jämfört med de andra tillsatsmaterialen som måste analyseras innan användning.Syftet är att prova hur Quartzene® i olika doser och diverse sammansättningar påverkar hållfastheten hos betong. Litteraturstudier har legat till grund för de praktiska provningarna och analyserna av givna resultat.