Stor förvirring råder kring hur lufttätheten ska mätas i flerbostadshus. De metoder som finns och de resultat som erhålls vid täthetsprovning av småhus är inte alltid applicerbara på flerbostadshus även om mätenheterna är de samma. Detta föranleder problemställningen för detta examensarbete:Varför och hur kontrolleras lufttätheten i ett flerbostadshus på ett praktiskt tillämpbart sätt, som också gör det möjligt att jämföra resultat från olika objekt?Metoderna som används för att undersöka detta är litteraturstudier och samtal med erfarna personer, samt demonstration av en mätmetod i fullskala. En diskussion med initiativtagarna till detta examensarbete leder fram till en rekommenderad metod och en mall för hur detta ska utföras.Byggnadsskalets luft-, diffusions- och vindtätning har stor betydelse för en byggnads energianvändning, fuktsäkerhet, termiska komfort och hygien, luftkvalitet, ljudmiljö, spridning av brand samt spridning av luftföroreningar utifrån och in.

CE-märkning av produkter blir allt vanligare i Europa. I stort sett alla produkter kan CE-märkas. En av dessa produkter är ballast, det vill säga berg- och grusmaterial. Det finns många olika användningsområden för ballast, men framförallt är det en viktig komponent i asfaltbeläggningar, betong och som väg- och järnvägsmaterial. Säkerhets- kraven på dessa typer av ballast är höga, vilket har medfört att ett antal nya europeiska kravstandarder har utvecklats.

Platta på mark är en av de vanligaste grundkonstruktionerna i Sverige idag, där ett stortproblem är uppkomsten av oönskade sprickor. En vanlig orsak till att betongplattor spricker ärförhindrad krympning på grund av tvång. För platta på mark är det undergrund, plintar ochvoter som skapar tvånget i plattan då den fria krympningen delvis blir förhindrad av denfriktion som skapas mellan konstruktion och undergrund. Det har länge antagits att tvånget ien platta på mark ökar med plattstorleken, men storleken på ökningen har varit okänd. Syftetmed detta arbete är att med hjälp av FEM-analys ta reda på vilket tvång som bildas i en plattapå mark på grund av gradientkrympning för olika undergrunder.För att kunna verifiera resultaten från FEM-analysen har två olika program används,Cervenka Consultings Atena och StruSofts FEM-design.

Med tiden förändras människans sätt att leva och därmed användandet av befintliga konstruktioner. Det finns ett stort värde av att fortsätta använda konstruktionerna och anpassa dem till dagens behov. De senaste decennierna har cykeln fått en mer betydande roll i vardagen, vilket kräver en säker och lättillgänglig infrastruktur. Sundsvalls Kommun har uttryckt en önskan om att undersöka möjligheten att flytta körfälten på Alnöbron för att ge plats åt en bredare gång- och cykelväg på brons ena sida. Trafikverket har i och med detta beställt en bärighetsutredning av Alnöbron för att utvärdera om det är möjligt att anpassa den befintliga bron till dagens behov samt för att kontrollera dess funktion i sitt nuvarande utförande.Alnöbron uppfördes under 1960-talet och förbinder Alnön med fastlandet strax norr om Sundsvall.

På uppdrag av CWR Engineering AB har en undersökning utförts över huruvida det är möjligt att skapa ett verktyg som kan hjälpa den mekaniska konstruktören inom processindustrin att höja kvalitetssäkringen och effektiviteten i sitt arbete med utrustningsritningar. Arbetet i utvecklingsprocessen i processindustrin strävar mot en tvärfunktionalitet. All konstruktion grundas i Piping and Instrumentation Diagram (P&ID) där processen för exempelvis en kemikaliefabrik beskrivs i 2D-format med rörledningar, utrustningar och instrument specificerat till sort, men inte position. Dessa utrustningar ska sedan beskrivas detaljerat i en 2D-ritning. 2D-ritningen är i sin tur underlag för modellering av utrustningen i 3D.

Värnamo kommun förvärvade 2008 gummifabriken i Värnamo. Tanken är att omvandla den nästan 20 000 m2 stora fabriken från 1930-talet till ett utvecklings- och kulturcenter. Den befintliga byggnaden utformades för att släppa ifrån sig värme från industrins processer. Till följd av byggnadens utformning och de ökade driftkostnader som det skulle innebära att underhålla denna byggnad idag så är en energieffektivisering av byggnaden nu aktuell.Syftet med det här examensarbetet är att undersöka vilka åtgärder som är lämpliga och krävs för att energieffektivisera gummifabriken. Samtidigt som byggnadens energihushållning skall förbättras så finns krav på att exteriören och främst fasaderna skall bevaras.

Rapporten handlar om ett examensarbete omfattande 20 p som är utfört för Thermia AB i Arvika. Uppdragsgivaren ville få fram förslag på möjliga åtgärder som kan minska ljudnivån från en luftvärmeväxlare. För bra helhetsbild av projektet, läs även kapitel: 6.Värmeväxlaren ingår som en komponent i ett värmepumpssystem, Thermia Aer 5, som använder uteluften som värmekälla. Huvudmålet med projektet blev alltså att undersöka och utvärdera ljudbildningen från värmeväxlaren samt att komma fram till olika förslag på möjliga åtgärder som har potential att sänka ljudnivån. Värmeväxlarens förmåga att uppta energi fick ej heller försämras.I projektets slutskede tillverkades det också en enkel prototyp på ett av designförslagen där den störande ljudnivån blev lägre.

Dagens moderna samhälle strävar efter att bygga högre och alltmer komplexa byggnader. Denna trend är relativt ny i Sverige, och det är med flaggskepp som Kista Science Tower i Stockholm och Turning Torso i Malmö som bristen på krav i byggnadsreglerna har upptäckts. I Sverige är det idag Boverkets Byggregler (BBR) som reglerar vilka regler och krav som ställs på brandskyddets dimensionering och utformning. Ett gemensamt regelverk, Eurokod, för medlemsländerna i den Europeiska Unionen har blivit introducerat, och övergången från BBR till Eurokod kommer ske under 2010/2011. På grund av detta har denna rapport kombinerat aktuella föreskrifter, allmänna råd och rekommendationer ur BBR med olika beräkningsmodeller som presenteras i Eurokoden.

Elementbyggnad medför ofta problem, dels på grund av avsaknaden av naturliga kopplingar mellan dess element, dels kring hur konstruktionen i dess utformning ska motstå fortskridande ras. Med fortskridande ras avses det förlopp som uppstår då kollaps av en enskild bärverksdel sprids till intilliggande konstruktion. En konstruktion som har tillräcklig förmåga att motstå detta förlopp benämns robust. Bo G. Hellers, professor emeritus i konstruktionslära vid Kungliga tekniska högskolan, beskriver i en debattartikel att många byggnader uppförda med prefabricerade betongelement från miljonprogrammet inte uppnår tillräcklig robusthet. Syftet med denna studie baseras på Bo G. Hellers uttalande och har varit att undersöka om en befintlig byggnad uppförd under miljonprogrammet är utformad på ett sådant sätt att tillräcklig robusthet uppnås.

Syftet för följande examensarbete var att undersöka möjligheterna att tillämpa en viss kallmurad stödmur i Sverige. Muren har fått en stor spridning i Norge, och används där både i vägmiljöer, stadsmiljöer och som stödmur för att ta upp landskapets varierande nivåer. I Sverige existerar inte den här typen av mur. Om muren har fått så stor användning i Norge, varför kan den då inte byggas i Sverige? Muren byggs av större råhuggna och rektangulära granitblock som staplas på varandra med hjälp av grävmaskin och genom blockens tyngd erhålls en stabil konstruktion.

Inom byggbranschen kan man se att hårdnande konkurrens samt ökande materialpriser leder till minskande marginaler för företagen verksamma inom branschen. Med denna bakgrund blir samtliga kostnader viktiga att kontrollera och följa upp. En kostnadstyp som ofta blir något försummad är omkostnaderna för byggprojekt. Dessa kostnader följs bäst upp med kontinuerliga avstämningar under produktionstiden samt erfarenhetsåterföringar efter avslutat projekt. Som hjälpmedel för kontroll av dessa kostnader under produktionstiden finns produktionskalkylen.

Glimmermineral är ett vanligt förekommande mineral i den svenska berggrunden och andelen kan variera mellan olika platser. Det är känt att glimmermineral har en negativ inverkan på de önskvärda egenskaperna hos olika ballastmaterial, oavsett om det gäller bundna eller obundna lager i vägar, betong eller liknande. Det finns ett antal studier på glimmermineralens inverkan på ett ballastmaterial. Något som de allra flesta undersökningar har gemensamt är att de baserar sig på en förhållandevis liten datamängd vilket gör det svårare att dra riktiga slutsatser utifrån de framkomna resultaten samt att resultaten inte alltid är helt entydiga. Eftersom dessa undersökningar ligger till grund för vad som bedöms som otjänligt ballastmaterial så finns det stora ekonomiska intressen i att kartlägga vid vilken glimmerhalt ett ballastmaterial bör bedömas som otjänligt.

Det vatten som avrinner från hårdgjorda ytor, så kallat dagvatten, innehåller ofta en mängd olika föroreningar, så som tungmetaller och näringsämnen, som kan göra stor skada om vattnet inte renas innan det når recipienten. Ett vanligt sätt att rena detta vatten är genom öppna system, som dammar och våtmarker, eftersom de fungerar både som flödesutjämnare och som sedimentationsmagasin.I Steningedalen, Märsta, finns en dagvattenanläggning med dammar och översilningsytor, vars syfte är att rena dagvatten från ett avrinningsområde på ca 7200 ha. Vattnet leds till dammarna via en dagvattentunnel vars primära syfte var att leda vattnet förbi Märsta centrum. Tunneln är ca 3100 m lång, sprängd och delvis i betong, och har ett skibord installerat i tunnelmynningen med syfte att skapa ett sedimentationsmagasin samt att vid höga flöden leda vattnet förbi dammarna direkt till Märstaån. I denna studie har reningseffekten av denna dagvattentunnel utretts.

En av de saker som är säkert här i värden är att saker och ting förändras, inte minst konstruktioner och kraven på konstruktioner. Dessa konstruktioner går mot sitt slut hur man än gör, men tiden det tar dit kan påverkas. För att denna tid, den så kallade livslängden, ska bli så lång som möjligt måste underhåll ske för att konstruktionen inte ska försämras. Ibland så ändas dock kraven, oftast är det att belastningarna kommer att öka. Då finns det två olika alternativ att lösa detta problem: den första är att byta ut den befintliga konstruktionen mot en ny, men detta är ofta en väldigt kostsam lösning.

Riksdagen har satt upp mål att det år 2020 ska vara möjligt att bygga vindkraft för en elproduktion på 30 TWh. Jämfört med de 3,5 TWh som vindkraften producerade år 2010 är det en kraftig utbyggnad som kräver planering. Över hälften av den kommande kapaciteten projekteras för i områden med kallt klimat. Vid grundläggning i kallt klimat är problematiken kring tjäle något som ständigt måste beaktas. Grundläggning av fundament sker vanligtvis på frostfritt djup, oftast uppskattat från enklare beräkningar eller generaliserade kartor.