Common species of freshwater mussels may, like the freshwater pearl mussel (Margaritifera margaritifera) have a drastic decline in number and there is several reasons, like sedimentation, a decline of host fishes, introduction of alien species, nutrition leakages from agriculture and pollutants of medic drugs and poison. Ann Gustavsson made in the year of 2007 a study over rejuventation of freshwater great mussels in nine watersystems and considered that the rejuventation within the populations were all along the line poor. This study orients from her work and points to determine if there is a connection between the poor juventation and pollution of nitrogen and phosphorous from industries and private sanitations. The study was performed with the software program ArcGIS9.2 to take out drainage areas for the concerned habitats and contact was made with the concerned authoritys. When it comes to supervision of private sanitations is it the countys and for industries is it the county administrative board.

Migration and giving birth are crucial decisions for animals during their life cycle, which may have lasting consequences on their population demography and fitness. Migration can entail a variety of possible effects for an individual, such as access to high quality food and reduced risk for Predation. The moose (Alces alces) in northern Sweden is partially migratory and moose females are known to give birth to one or two calves. The synchrony between time of calving and timing of migration has not been compared before, especially in terms of energy maximizing and time minimizing perspectives, which may provide vital cues for fitness benefits of migration. I investigated effect of timing of birth and individual life history on distance, timing, stopovers and duration of 190 individually marked female moose that have been tracked for multiple years in ten different areas in northern Sweden.

This case study is based on a previous documented method of manufacturing artificial nest containing pre-colored hen eggs. This method is going to be used to find, if the wild boar population, which is growing in number, is a threat to the capercaillie population.  In comparison to the wild boar population, the capercaillie population is diminishing in different parts of Sweden.  In order to find out if they are affect by each other, the case study was carried out during the months of April to May 2009. 100 artificial nests were placed out on various locations on the Södertuna estate just in the outskirts of Gnesta. The unique aspect of this study is that a fenced environment to keep out wild animals is used to conduct this study, which has been previously known to be free from wild boar, but the area outside has sittings of wild boar. So to fully understand how this affects the capercaillie population, 50 of the nests were placed outside the fence area, while the other 50 nests were placed inside the fenced area. The sites were visited on two separate occasions, and were noted of the changes inside and outside the fenced compounds.

Montagu´s harrier (Circus pygargus) is a diurnal, Eurasian raptor, which migrates from its northern breeding grounds to winter in sub-Saharan Africa. In Sweden, its core breeding area is centred on the island of Öland, with a stable breeding population of approximately 40 pairs. The province of Uppland is on the northern end the distribution range, where 4-8 pairs have regularly bred since the 1980s. In Sweden, the Montagu?s harrier is classified as an endangered (EN) species. This classification is partly due to a lack of preferred nesting habitat, such as shrub-lands or dense wetlands with Claudium spp.

The large number of surrendered and feral cats is a big animal welfare problem all over the world. Populations of feral cats arise through a large number of unwanted cats which can lead to surrender of these, through cats allowed to roam free outside which can lead to the owner losing these and through the reproduction that occurs amongst these surrendered or lost cats. One aim of this study is to give an account of this problem. It is however difficult to draw general conclusions about these populations of cats since studies all over the world has been carried out on different types of populations, during different conditions and different periods of time. The welfare of many of these cats is presumably low because they are exposed to risks as disease, starvation, climate, traffic, other animals and humans.

Klimatförändringarna har en stor påverkan på de arktiska valarna grönlandsval (Balaena mysticetus), vitval (Delphinapterus leucas) och narval (Monodon monoceros), mer än vad som tros vid en första tanke. I dagsläget får dessa valar utstå stora utmaningar som troligenkan komma att förvärras i framtiden om inte isens smältande kan bromsas. En del av utmaningarna innebär att valarna måste genomgå stora förändringar för att överleva, vilket innebär att deras förmåga att anpassa sig spelar en stor roll. Människans jakt på valen har alltid varit ett stort problem för de arktiska valarna, tack vare restriktioner om fångstkvoter och vem som får jaga val ser framtiden ljusare ut i alla fall för grönlandsvalen och vitvalen. För narvalen ser det dock inte lika ljust ut eftersom det är en art som är känsligare än många andra arktiska arter för effekterna som den globala uppvärmningen har på den arktiska miljön.I dagsläget har en del effekter på valarna blivit synliga såsom ändrade migrationsvanor och ökad Predation.

Along with other European farmland birds, the skylark (Alauda arvensis) has declined rapidly since the 1970?s. Between 1975 and 2003, the Swedish population of skylarks declined with 64 %. In Britain, the decline is often explained by alterations in farming practices in general and the shift from spring-sown to winter-sown cereals in particular. The dense vegetation structure of winter cereals is limiting the number of breeding attempts possible, causing the entire population to decline.

Wildlife contributes with many benefits to humans but also brings economic costs. From being eradicated in Scandinavia the grey wolf (Canis lupus) is returning to South-Western Sweden and people are not used to its presence. In Scandinavia carnivores have to co-occur with humans in a landscape used for many different interests. Consequences of wolf establishments are e.g. competition for moose, dePredation on sheep and attacks on hunting dogs.

Det finns tre arter zebror i världen ? stäppzebra, bergszebra och Grevyzebra. Bergszebran och stäppzebran har dessutom en del underarter. Grantzebran är en underart av stäppzebra som lever i östra Afrika, bl.a. i Kenya.

Från att ha varit helt utrotade i Sverige har vargen återigen funnit vägar in i landet och etablerat en ny svensk vargstam. Vargangrepp på får blir ett allt större problem i och med det växande antalet vargar i Sverige. Problemen mellan människa och varg har påverkats av historiska och ekonomiska händelser. Den främsta orsaken till att konflikt uppstår mellan människa och varg är vargarnas Predation på människans tamdjur. I en litteraturstudie har vi sammanställt vilka metoder som finns att tillgå och som fårägare använda sig av för att förhindra vargangrepp på får. Vilken metod som används beror bland annat på fårbesättningens storlek, betesmarkens storlek samt betesmarkens utseende men även vargtätheten i området. Några metoder som används för att förebygga vargattacker på får är bland annat olika sorters stängsel, boskapsvaktande hundar, ökad tillsyn, skyddshalsband samt sambete med nötkreatur eller annan art såsom häst och lama.

Renen är ett hjortdjur som i Sverige ägs och sköts av samer organiserade i samebyar. För det mesta går renarna fritt och livnär sig på naturligt bete, men samlas ihop vid särskilda tillfällen för exempelvis märkning och slakt. Rennäringen idag är hårt pressad av rovdjurrelaterade förluster i renhjordarna. Detta examensarbete är en del av ett pågående projekt som handlar om björnens Predation på renar och åtgärder för att skydda renkalvar från björnPredation under deras första levnadsveckor. I början av april 2013 togs totalt cirka 2000 vajor från två skogssamebyar in i fyra olika hägn för att skydda renarna mot rovdjursangrepp under kalvningsperioden. Genom att förse 937 kalvar med en mortalitetssändare vid utsläpp ur hägnen i början av juni kunde kalvdödligheten följas även under sommarbetesperioden.

Järv är en av de viktigaste predatorerna på semidomesticerad ren i Sverige idag och bevarandet av järv innebär en konflikt med rennäringen. I den här litteraturstudien undersöks järvens födosöksbeteende och hur det påverkas av närvaron av varg och lodjur samt om konflikten mellan järven och rennäringen kan minskas. Vilka andra faktorer är viktiga för bevarandet av järven? Järvpopulationen i Sverige har de senaste åren varit ganska stabil på drygt 600 individer men med liten genetisk variation. Järvens utbredningsområde är sträcker sig längst bergskedjan på gränsen mellan Norge och Sverige Under de senaste åren har järven börjat återetablera sig i skogslandskapet En låg årlig reproduktion gör järven beroende av hög överlevnad hos vuxna honor.

Fördelarna med skogssådd är bland annat att de kan ge stamtäta bestånd med potential att producera träd med bra vedegenskaper och bättre utvecklade rotsystem samt att sådder har en högre biomassaproduktion per ytenhet jämfört med planteringar. Nackdelar som kan nämnas är att de ofta täta förbanden ger ökade kostnader vid eventuella röjningar och att föryngringsresultatet är mera osäkert för sådd än för plantering.Mekaniseringen av skogssådden startade under 1970-talet. Humax och KSM är två kranspetsmonterade aggregat för skogssådd. De har utvecklats för att användas på marker med svår ytstruktur där dragna såddaggregat som harv och högläggare har svårigheter att skapa tillräckligt mycket lämplig såddbädd på grund av att aggregatet inte kommer ner mellan hindren eller att basmaskinen inte klarat av att köra över hela arealen. Fördelen med KSM och Humax är att aggregaten är kranspetsmonterade vilket gör att föraren väljer var aggregatet skall markbereda och på det viset kan markberedningen göras mellan hindren samt att kranarmens räckvidd gör att basmaskinen inte behöver köra över hela arealen som skall markberedas.

Syftet med föreliggande arbete är att utreda några markbehandlingsmetoders för och nackdelar, samt när och var de bör användas. De markbehandlingsmetoder som behandlas är plöjning, högläggning, harvning, fläckmarkberedning, inversmarkberedning, ångbehandling, mikropreparering, nedmyllning av frön samt grönrisplantering. Även mineralisering som en följd av markberedning berörs, liksom markberedning för sådd och naturlig föryngring. Uppsatsen behandlar huvudsakligen markbehandling på boreal skogsmark. Resultaten sammanställs i praktiska rekommendationer. Arbetet har genomförts som en litteraturstudie med analytiska inslag.