Syftet med denna uppsats är att belysa vad vi har för vittnesskydd i svensk lagstiftning och om skyddet är tillräckligt med tanke på de eventuella hot som kan förekomma mot vittne i samband med förundersökningar och rättegångar. Titeln på uppsatsen är ?Vittnesskydd?. Syftet är också att reda ut om det skulle vara möjligt att vittna anonymt, utan att sätta rättssäkerheten ur spel, eller om det finns någon annan möjlighet att skydda personer som skall vittna. Jag har använda mig av en traditionell juridisk metod, lagtext, Praxis, proposition och doktrin.

Uppsatsens syfte har varit att behandla begreppet barnets bästa, om definitionen av begreppet är tillräckligt klart uttryckt så att barnets bästa kan tillgodoses av myndigheter och domstol, samt hur rättsregler och rättstillämpningen kring barnets bästa ser ut i de enskilda fallen. Författaren har även behandlat frågan om utredare inom den statliga sektorn har en tendens för att göra en subjektiv tolkning av begreppet barnets bästa, vilket därmed kan leda till en fel bedömning i det enskilda fallet. Den viktigaste grundläggande principen enligt barnkonventionens artikel 3 är barnets bästa i främsta rummet. I och med att Sverige antog barnkonventionen år 1990 är de pliktiga att efterfölja och vidta de åtgärder som krävs för barnets bästa. Enligt Föräldrabalken 6kap 2a§ ska frågor kring vårdnad, boende och umgänge alltid vara det avgörande för barnets bästa.

Since 2007 the American sitcom the Big Bang Theory has spread throughout the world. With its twenty million watchers it is one of the most popular sitcoms of our time. The starting point for this essay is that the humourus series with the more or less geeky main characters is more than just entertainment - it is a part of the mediatization of religion. This means that media is affecting the recipients? view on religion in general and the personal religion.

Den kristna kyrkan i väst befinner sig i en brytningstid. Från att ha haft en självklar plats och röst i samhället förlorar man mer och mer mark i ett postmodernt samhälle. Ideologen Stuart Murray analyserar detta skifte inom den neoanabaptistiska tankeströmningen, och detta arbete syftar till att studera hans tankar i ljuset av annan forskning. Ett urval av Murrays kyrkohistoriska, ecklesiologiska och missiologiska böcker har lästs och jämförts med andra författares texter. De tematiska områden som studerats är främst begreppen kristendom, efterkristendom och den västliga kyrkans ecklesiologiska och missiologiska utmaningar.Kristendomstiden präglar Europas kristenhet på många plan.

I denna uppsats har kränkningsbegreppet inom skadeståndsrätt blivit utrett avseende dess innebörd, funktion och oklarheter. Syftet har varit att sammanställa en klar bild av kränkningsbegreppet i förhållande till skadeståndslagen samt att utreda de svårigheter av att ersätta något som är oersättligt, lagens krav på orsakssamband samt huruvida syftet för kränkningsersättning stämmer överens med det övergripande syftet för skadestånd. Arbetet är av deskriptiv art med vissa kritiska och jämförande inslag. DomstolsPraxis har fortlöpande behandlats i syfte att göra exemplen levande och lättförståeliga. Uppsatsens syfte och dess frågeställningar har blivit uppfyllda med hjälp av lagtextstudier, propositioner, Praxis samt relevant doktrin.

I detta arbete har den skyldighet hyresvärdar och hyresgäster har mot varandra när det gäller underhålls- och vårdplikt behandlats samt den gränsdragning som görs mellan normalt och onormalt slitage. Vidare behandlas även när parterna kan bli skadeståndsskyldiga till följd av detta. Uppsatsen inriktar sig på att förklara olika begrepp och utreda vem som vid olika skador får ersätta vad och vem som har bevisbördan för detta. Klart står att det råder en viss oklarhet gällande vem som har bevisbördan i de fall skador uppstått i lägenheten. Därför kan det vara svårt att som hyresgäst och hyresvärd veta vad som egentligen är deras ansvar och inte.

I uppsatsen behandlas såväl mönsterskyddet som det upphovsrättsliga brukskonstskyddet. Vid den mönsterrättsliga särprägelbedömningen används den kunnige användaren som bedömningsstandard. Ett mönster är särpräglat om det, jämfört med tidigare offentliggjorda mönster, framkallar ett annorlunda helhetsintryck hos denne fiktive person. Vid bedömningen ska hänsyn även tas till formgivarens variationsutrymme. Innebörden av begreppet den kunnige användaren har till stor del förtydligats i EU-rättslig Praxis.

I denna uppsats behandlas frågan om äganderätt till mineraler. Uppsatsens syfte är att mot bakgrund av fastighetsbegreppet utreda hur synen på äganderätt till mineraler ser ut i Sverige och om senare förarbeten medfört att frågan blivit mer oklar. Metoden är baserad på den rättsdogmatiska metoden. Tillgången till doktrin och Praxis har varit starkt begränsad och utredningen är därför främst baserad på förarbeten. I uppsatsen läggs särskild vikt på principuttalanden från lagstiftaren.

Resuméav examensarbetet Bevisbörda och beviskrav i ljuset av trafikförsäkringsfallet NJA 2006 s 721Uppsatsen har sin utgångspunkt i ett trafikförsäkringsfall (NJA 2006 s 721) som i arbetet kallas för Fallet Anna. Med detta fall i åtanke undersöks ett antal teoretiska spörsmål, nämligen: Vad är det som ska bevisas i ett mål? Vem ska bevisa? Hur mycket räcker det att bevisa för att vinna ett mål? Med kunskap om de teoretiska frågorna genomförs vidare även en omvänd utredning, som syftar till att klargöra vilka av de teoretiska synpunkterna som har fått uttryck i fallet Anna och på vilket sätt detta har skett. Slutligen genomförs även en analys av domstolarnas motiveringar i fallet. Uppsatsen inleds med en presentation av fallet Anna och domstolarnas avgöranden i detta fall.

Sverige har ett av världens högsta skattetryck vilket medför att det alltid varit attraktivt med skatteplanering och skatteundandragande aktiviteter för att finna förmånligare skattesituationer. Ett regelverk som kan anses ge upphov till att många skattskyldiga försöker finna förmånligare skattesituationer i form av skatteundandragande aktiviteter är de så kallade fåmansföretagsreglerna som innebär för de som träffas, att beskattning kan komma att ske i både inkomstslaget kapital och inkomstslaget tjänst.Ett förfarande som blivit uppmärksammat i Praxis och som framställningen är koncentrerad på, är då en svensk fåmansföretagare överlåter sina andelar till underpris till ett av honom ägt holdingbolag i ett annat land beläget inom EES-området, som i sin tur överlåter andelarna till marknadspris till en extern köpare i Sverige. Sedan Sverige omarbetat sin lagstiftning avseende underprisöverlåtelser av kapitalvinstbeskattade tillgångar efter påtryckningar från EG-domstolen kan dessa överlåtelser göras till utländska bolag belägna inom EES-området utan att uttagsbeskattning blir aktuell. Efter utflyttning från Sverige undkommer den skattskyldige svensk skatt. Det har uppstått frågor kring om det går att bortse från det utländska holdingbolaget och istället anse att fåmansföretagaren avyttrar sina aktier direkt till den externa köparen då det utländska bolaget endast används som mellanhand i syfte att undkomma svensk skatt.

Kollegiet för svensk bolagsstyrning, ett samarbete mellan det privata näringslivet och den statliga Förtroendekommissionen, har arbetat fram en kod vars syfte är att ge en samlad bild av god svensk Praxis på området och bidra till en förbättrad styrning av svenska bolag. Denna uppsats bygger på en kvalitativ undersökning, där intervjuer har gjorts med fyra mindre företag och två sakkunniga inom ämnet bolagsstyrning. Uppsatsen ämnar undersöka hur revideringen av Svensk Kod för bolagsstyrning påverkar våra intervjuföretag, Oasmia Pharmaceutical AB, Tretti.se AB, Avalon Enterprise AB och Firefly AB. Analysen utvärderar skillnaderna mellan Kollegiets syfte med Koden och företagens inställning till den. Ett flertal observationer kunde göras, genom vilka författarna har dragit slutsatsen att företagen i dagsläget inte är fullt insatta i Kodens syfte och att de har en varierande inställning till revideringen av Koden.

Problemformulering: När ett aktieägartillskott skall återbetalas till en aktieägare sker ingen inkomstbeskattning, utan återbetalningen jämställs skatterättsligt med återbetalning av ett lån. Vid återbetalning till en ickeaktieägare uppkommer frågan om återbetalningen inkomstskatterättsligt skall bedömas på samma sätt som återbetalning till en aktieägare, eller om den bedöms annorlunda.Syfte: Syftet med uppsatsen är att utreda och i möjligaste mån klargöra rättsläget, associationsrättsligt och inkomstskatterättsligt, avseende villkorade tillskott utan aktieteckning, som görs av en tillskottsgivare som inte äger aktier i det bolag som erhåller tillskottet.Metod: Den associationsrättsliga behandlingen av tillskott tas som utgångspunkt för en skatterättslig redogörelse av ämnet. I uppsatsen görs en genomgång av Praxis och doktrin.Avgränsningar: Uppsatsen kommer inte att behandla avtalsrättslig, sakrättslig eller gåvoskatterättslig problematik gällande aktieägartillskott.Resultat: Ett villkorat tillskott ger ingen rätt till avdrag vid tillskjutandet. Det ger inte heller upphov till någon inkomstbeskattning för givaren vid återbetalning, då det skatterättsligt ses som återbetalning av en fordran..

Syfte: Syftet med denna uppsats är att undersöka vilka förenklingar och begränsningar som uppkommer för företagen som väljer att tillämpa K2. Det kommer att göras genom att även studera fördelar och nackdelar med K2 som uppkommer i och med förenklingarna och begränsningarna.Metod: Studien har genomförts med hjälp av en kvalitativ metod. Uppsatsens primärdata har samlats in genom intervjuer med en revisor och en redovisningskonsult samt en jurist. Även BFNAR 2008:1 Årsredovisning i mindre aktiebolag har varit en viktig primärkälla för uppsatsen.Slutsats: En hel del av förändringarna mellan K2 och de tidigare reglerna är anpassningar till Praxis som företag tidigare har tillämpat. Således är förenklingarna i K2 indirekt inga nya förenklingar däremot är begränsningarna till större del nya.

I denna studie utreder och redogör jag för de krav som kan ställas på en privatperson kring skyldigheten att undersöka ägandeförhållandena vid förvärv i god tro av lösöre från både näringsidkare eller andra privatpersoner inom gällande svensk rätt. Arbetet kommer främst att fokusera på 2 § ?Lag om godtrosförvärv av lösöre? (Tryckt 1986:796, omtryckt som 2003:161) och de krav på god tro som återfinns där. Jag kommer även att förklara och redogöra för vissa relevanta paragrafer och lagrum. En sammanfattning och diskussion av tillhörande Praxis som finns på området går att finna längre ner i arbetet.

Uppsatsen behandlar dels maktdelning och normkontroll, dels uppenbarhetskravets betydelse gentemot svensk rätt samt Praxis i det för uppsatsen relevanta ämnet.Vi har även för avsikt att introducera läsaren i de regelverk som gäller i svensk- och EG-rätt, detta för att läsaren skall få en förförståelse i ämnet.Vi har även redovisat för vilken slags lagprövning som finns runtomkring oss i norden samt uppmärksammat de förslag som regeringens expertgrupp tagit fram gällande lagråd och förstärkt förhandskontroll mm. Vi har i detta arbete försökr analysera svensk lagprövningsrätt och gjort en bedömning om hur vi ser på framtida lagprövning i svens rätt. Vi har kommit fram till att uppenbarhetsrekvisitet kommer att ha en avgörande roll för hur maktdelningen i sverige kommer att se ut. Vi har funnit att uppenbarhetsrekvisitet bromsar rättssäkerheten för den enskilde och att en utökad lagprövning inte skulle innebära någon urholkning av folksuveräninteten. Vi anser att grundlagen är det yttersta uttrycket för folkviljan och då finns det inte något hinder mot att ändra i grundlagen gällande lagprövningsrätten..