Detta examensarbete syftar till att utvärdera Praoverksamheten (praktisk arbetslivsorientering) i en kommun som fortfarande har Prao. Jag har även undersökt hur kommunen följer Allmänna råd om studie- och yrkesorientering (Skolverket 2009). Jag har valt att kombinera kvalitativ och kvantitativ intervjumetod. Datainsamlingen sker i form av enkäter till samtliga elever i klass 9 på de två högstadieskolorna i kommunen samt intervjuer med fyra olika tjänstemän som arbetar med Prao på ett eller annat sätt i kommunen. Åsikterna om Prao som jag under arbetets gång har funnit hos elever och tjänstemän är många. Prao kan vara en insikt i det ?verkliga? livet, en möjlighet att få se hur det faktiskt går till på en arbetsplats.

Syftet med detta examensarbete är att undersöka betydelsen av att göra Prao under grundskoletiden för högskolestudenters studie och yrkesval, enligt högskolestudenterna själva. Metoden som har använts är semistrukturerade kvalitativa intervjuer. I uppsatsen intervjuas fyra stycken studenter på en lärarutbildning i södra Sverige. Tre stycken teorier används i analysen av resultatet, learning by doing, Social cognitive career theory (SCCT) och Person ? Environment ? Correspondence Theory (P-E-C).

Sammanfattning Syftet med vårt examensarbete är att kartlägga ungdomars föreställningar om arbetslivsorientering och Prao. I vår undersökning har vi använt oss av en kvantitativ metod och gjort en enkätundersökning med 67 elever i årskurs 9 i den kommunala grundskolan. Vårt resultat visar att det är i ämnet SO som eleverna uppfattar att de arbetar med frågor som rör arbetslivet. Prao och studiebesök är inslag som eleverna främst förknippar med arbetslivskontakter i undervisningen. Alla elever som ingick i vår undersökning har varit ute på Prao i årskurs 8.

Undersökningen omfattar företag som har tagit emot elever både under den traditionella och under den nya Praon. Praon är skolans samverkan me dnäringslivet och syftet är att ge en blid över hur företagen i kommunen ser på den nya Praon och dess förändring. Det finns en allmän verdertagen uppfattning om att lärare och elever har mottagit den nya Praon med visst missnöje. En enkät har utformats och sänts till 65 företag, kommun och landsting. Av de 65 företag, kommun och landsting svarade 37 stycken.

Syftet med föreliggande studie är att undersöka hur Praoverksamheten ser ut och fungerar i dagens grundskola. Vi vill även få en insikt i rektorers och studievägledares åsikter om Praon, dess för- och nackdelar. Hösten 2006 beslutade Varbergs kommun att helt ta bort den traditionella Praoverksamheten efter att de fått varningar ifrån arbetsmiljöverket att skärpa säkerheten för eleverna då de är ute på Prao. Denna händelse väckte en debatt huruvida det är dags för en förändrig av Praoverksamheten och det är med detta i åtanke vi genomförde vår undersökning. I undersökningen ställer vi oss frågor som: Vilka för- och nackdelar finns det med traditionell resp.

Syftet med den här studien är dels att undersöka hur det nya sättet att arbeta med studie och yrkesvägledning i Falköping fungerar, sedan starten av Vägledningscentret i höstas, och dels att undersöka vad elever tycker och tänker om den vägledning de får idag. Förra hösten ersattes Praon i Falköpings kommun av VISA, som står för Vägledning Inför Studier och Arbetsliv. VISA har tagits fram genom projektet Personligt Entreprenörskap ? att forma sin egen framtid. Jag har undersökt vad eleverna tycker om den nya formen av Prao och hur fungerar den i praktiken Jag har använt mig av en kvantitativ metod och låtit elever i årskurs nio, besvara en enkät med frågor om vägledning och VISA. Jag har även låtit studie och yrkesvägledarna i kommunen besvara en enkät för att få deras synvinkel på de nya sätt som de nu arbetar på.

Resultatet av undersökningen och till viss del observationerna är att Praon enligt eleverna absolut inte får tas bort. Detta delas till stor del av lärare och studie- och yrkesvägledare samt rektorer, även om sistnämnda kan se andra sätt att organisera Praon. Idéer till att göra förändringar runt själva inslaget Prao finns det dock ingen brist på hos samtliga grupper. Jag upplever att det i undersökningen delvis framkommer att lärare och studie- och yrkesvägledare är bekymrade över vissa elevers begränsade nätverk då det gäller att hitta en bra Praoplats, eller en Praoplats över huvudtaget. Systemet kan till viss del ses som orättvis och gynnsamt endast för ett fåtal elever..

Nya gymnasiereformen Gy11 har större skillnad mellan högskoleförberedande- och yrkes program än tidigare reformen Lpf 94, vilket gör gymnasievalet ännu viktigare för elevers framtida karriärutveckling. Syftet med denna studie är att kartlägga vilka faktorer eleverna anger påverkar dem när de väljer program till gymnasiet. Den socioekonomiska bakgrunden och studie- och yrkesvägledningens betydelse och andra signifikanta faktorer ur ett elevperspektiv belyses i frågeställningarna. Studien genomförs med hjälp av en kvantitativ metod och resultatet visar att eleverna själva och deras intresse och framtidsdrömmar är de mest betydelsefulla faktorerna. Vårdnadshavare har även en stor påverkan, det visas då eleverna tenderar att reproducera sina vårdnadshavares utbildningsväg.

Syftet med vårt examensarbete är att kartlägga hur lärarna på en högstadieskola i Malmö arbetar för att uppfylla läroplanens kapitel 2.6. Vi har undersökt studie- och yrkesvägledarens roll i samband med lärarnas utövande av syoverksamhet och hur samarbetet mellan studie- och yrkesvägledare och lärarna ser ut. Genom detta arbete vill vi ge en bild av hur väl målen för 2.6 i Lpo 94 uppfylls. Vi har genom intervjuer kartlagt SYV respektive lärares förväntningar på varandras insatser i samband med utövandet av Lpo 94 kapitel 2.6. Vi har även skapat en bild av hur SYV och lärare arbetar för att uppfylla kapitel 2.6 i Lpo 94.

Ämnesvalet i den här undersökningen handlade om årskurs 9 elevers genomförda praktik i arbetslivet. Praktiken på den utvalda grundskolan organiseras i dagsläget under benämningen Omvärldskunskap och innebär totalt 5 dagars praktik inom kommunala verksamheter. Syftet med undersökningen var att studera årskurs 9 elevers uppfattningar om betydelsen av sin genomförda praktik i arbetslivet mot bakgrund att de har färre antal praktikdagar. Den övergripande frågeställning var: vilka uppfattningar har eleverna om sin genomförda praktik i arbetslivet? Vi valde att precisera våra frågeställningar av anledningen att dessa växte fram utefter genomgången av den tidigare forskningen. Våra preciserade frågeställningar var: i vilken grad uppfattar eleverna praktiken i arbetslivet som värdefull och i vilken grad uppfattar eleverna praktiken i arbetslivet som problematisk? De teoretiska begrepp som vi använde oss av i analysen var: förväntningar, uppmuntran, reflektion och lärande. Vi genomförde undersökningen på en grundskola där samtliga närvarande årskurs 9 elever fick besvara en enkät med påståenden med fasta svarsalternativ.

SAMMANFATTNING Syftet med vårt examensarbete har varit att undersöka om temaveckan i Varberg eller det som ersatt Prao ? verksamheten uppfyller mål och riktlinjer i Lpo 94, vad gäller elevernas kunskaper om arbetsliv och dess samverkan med närsamhället i övrigt, samt vidare möjligheter till utbildning. I vår forskning har vi använt oss av en kvantitativ ansats och gjort en undersökning med 64 elever i årskurs 9 samt representanter för skolpersonal. Vi har även gjort en kvalitativ undersökning där vi intervjuat förvaltningschefen på barn- och utbildningsnämnden i Varberg. Vårt resultat visar att temaveckan eller det som ersätter Praon uppfyller mål och riktlinjer för elevernas arbetslivskunskaper genom studiebesök, besök från näringslivet och genom besök på gymnasieskola. Majoriteten av eleverna upplever att temaveckan bidrar till ökade kunskaper om arbetsliv och utbildning genom erfarenheter utanför skolan.

Detta examensarbete syftar till att undersöka gymnasieelevers erfarenheter av studie- och yrkesvägledningen i grundskolan. Undersökningen bygger på en kvantitativ enkätundersökning. Urvalet består av 260 elever från en kommunal gymnasieskola i en stor stad i Skåne. Etthundra elever besvarade enkäten. Resultatet i detta examensarbete visar att nästan alla respondenter tagit del av studie- och yrkesvägledning.

Syftet med undersökningen var att beskriva några elevers upplevelser av grundskoletiden samt att på basis av skolans styrdokument och olika teoretiska perspektiv på studiens resultat få en djupare förståelse med avseende på fem problemområden: stöd och hjälp, elevinflytande, mobbning, elevernas syn på praktiska respektive teoretiska ämnen samt stress. Undersökningen genomfördes med hjälp av intervjuer med ungdomar från tre Norrbottenskommuner, ett år efter avslutad grundskola. Studien utgår från ett hermeneutiskt perspektiv med ett litet inslag av kritisk tolkning. Avsikten var att hitta det unika i varje persons upplevelse. Resultatet visade att eleverna hade många olika upplevelser.

Titel: Kommunikation i praktiken ? En enkätstudie om att kommunicera med företag i anskaffandet av praktikplatser för elever i grundskola och gymnasium.Författare: Emil Bredmar.Uppdragsgivare: Göteborgsregionens kommunalförbund (GR).Kurs: Examensarbete i Medie- och kommunikationsvetenskap, Institutionen för journalistik, medier och kommunikation, Göteborgs universitet.Termin: Höstterminen 2013.Handledare: Mathias A. Färdigh.Sidantal: 75 inklusive bilagor.Antal ord: 19 835 exklusive bilagor.Syfte: Genom att undersöka personer på företags attityder till Göteborgsregionens kommunalförbund (GR) och praktikplatsen.se (PP), åsikter om praktik och information kring praktik är syftet med studien att ge rekommendationer till hur GR kan kommunicera med företag i anskaffningen av praktikplatser för elever i grundskola och gymnasium.Metod och material: Kvantitativ webbenkätundersökning distribuerad via mejl till 1106 av GRs kontaktpersoner på företag i Göteborgsregionen.Huvudresultat: Resultatet och analysen av enkätundersökningen visar att Göteborgsregionens kommunalförbund (GR) och praktikplatsen.se (PP) inte är särskilt välkända bland sina företagskontakter och att de kan arbeta på att stärka sitt anseende och varumärke. 94 procent av respondenterna är helt eller delvis positivt inställda till att företaget de arbetar på tar emot eller skulle ta emot praktikanter. När svarspersonerna uppger varför deras företag tar emot praktikanter utmärker sig tre anledningar: 1) framtida rekrytering av arbetskraft, 2) ta ett samhällsansvar som företag och 3) sprida kunskaper om vår verksamhet/ bransch.

Jag har valt att belysa mitt examensarbete, vilket handlar om kreativitet i studie- och yrkesvägledning, från olika synvinklar och inleder med att presentera en eklektisk vägledningsmodell samt en kortfattad beskrivning av vägledning som en bakgrundsteckning. Därefter kommer en översikt av kreativa verktyg och syftet med det är att skapa en förståelse för vad som avses. Denna del kan även användas som en idébank för studie- och yrkesvägledare. Eftersom kommunikation är vad studie- och yrkesvägledning i mångt och mycket handlar om presenteras en kommunikations-teoretikers syn på kreativitet. En viktig del i vägledningssammanhang och dessutom kärnan i detta arbete är kreativitet, jag har därför även tagit med en teoretisk beskrivning av ämnet.