Syftet med föreliggande studie är att belysa de normer, värden och kunskaper som uttrycks i GY11, den svenska gymnasieskolans läroplan. Studien använder sig av en ideologikritisk analys, vars avsikt är att ge en fördjupad förståelse för samhället genom att avslöja falska beskrivningar av och uppfattningar om makt och verklighet. Med utgångspunkt i den prövande tesen att läroplanen som dokument står under inflytande av det omslutande samhällets idéer och materiella förhållanden läses och förstås GY11 i relation till teorier om rationalitet, kontroll och individualisering. Analysen visar att GY11 i flera avseenden bär drag av en nyliberal ideologi och bekräftar stora delar av den samhällskritik som formulerats av den kritiska skolan och av individualiseringsteoretiker. Det teoretiska ramverket anlägger även ett Praktiskt perspektiv med begreppen techne, episteme och fronesis, vilka fungerar som referenspunkter i diskussionen kring kunskapers och handlingars legitimitet i enlighet med samhällets dominerande rationalitet.

Syftet med mitt arbete har varit att beskriva och värdera familjeklassarbetsformen som den tillämpas i några svenska skolor. Jag har valt att belysa verksamheten utifrån ett inkluderings- och exkluderingsperspektiv. Jag ville också se på arbetsformen utifrån differentierings- och problembeteendeaspekter. I min litteraturgenomgång redogör jag för några sätt att beskriva dessa begrepp. Jag redogör också för den systemteoretiska teorigrund som familjeklassarbetsformen grundas på. Genom observationer av klassrumsarbetet och intervjuer av elever, föräldrar och pedagoger fick jag en bild av en verksamhet som rent Praktiskt var exkluderande men inte uppfattades som sådan av informanterna.

Den här studien avser att undersöka i vilken utsträckning befintliga riktlinjer för datorstött samarbete är tillämpbara för asynkrona, geografiskt distribuerade system i syfte om att minska det socio-tekniska glappet. Det är ett glapp mellan vad användare efterfrågar socialt och vad som är tekniskt möjligt att stödja, där medvetenhet om andra användare är en central utmaning som påvisar ett glapp. Som Praktiskt fall studeras Intercopy.net som är ett system för dokumenthantering via Internet. Resultaten visar att det verkar finnas få riktlinjer specifikt avsedda för asynkrona, distribuerade system och de som avser datorstött samarbete generellt kan vara svåra att tillämpa. Riktlinjer för enskilda användare och för datorstött samarbete kan därför med fördel kombineras vid utveckling och utvärdering av datorstött samarbete för att öka användbarheten på individ- och gruppnivå.

I föreliggande arbete redovisas en studie gjord för att försöka se hur olika forskare ser på ett intoleransproblem, ett socialt fenomen som mobbning. Hur definieras begreppet och skall problemet lösas på individ- grupp- eller samhällsnivå? Hur kan den Praktiskt verksamme pedagogen använda sig av de arbetssätt som idag finns? Angreppsättet i studien bygger uteslutande på dokument. Det är alltså text som utgör mitt empiriska material. Forskningslitteraturen representeras av väl erkända författare.

Trådlösa nätverk är något som sprider sig allt mer i dagens samhälle. Redan nu finns det ett trådlöst nätverk nästan var man än befinner sig, alternativt någonstans i närheten. Detta är något som ger upphov till stora möjligheter och för tekniken framåt. Men i kombination med de möjligheter det skapar så skapas även problem då det finns individer som vill utnyttja de säkerhetsbrister som uppstår i och med att den nya tekniken förs framåt och den allmänna kunskapen åtminstone från början ofta är långt ifrån fullgod. Den stora frågeställningen är vem som bär ansvaret för en trådlös accesspunkt. Är det brukaren av uppkopplingen, eller är det ägaren till uppkopplingen som får stå till svars vid en eventuell rättegångstvist? Metoden vår grupp har använt för att utföra arbetet har varit teoretiskt inriktad, då arbetet kräver en djupare inblick i det juridiska kring ämnet.

Bröstcancer är den vanligaste cancer formen bland kvinnor i västvärlden och statistiken visar en fortsatt ökning. Syfte med studien var att få en ökad förståelse för kvinnor med bröstcancer och deras upplevelse av stöd. Fjorton vetenskapliga artiklar analyserades med hjälp av en kvalitativ innehållsanalys med manifest ansats. Analysen resulterade i fyra kategorier: att få känslomässigt och Praktiskt stöd från familj, vänner och grannar, att sakna hjälp och förståelse från familj, vänner, grannar och sjukvård, att bra kontakt med personal inom sjukvården leder till trygghet, att ha någon med erfarenhet att tala med och att skingra tankarna genom aktiviteter. Resultatet visade att det viktigaste stödet var från familjen och att det fanns brister i stödet från personal inom sjukvården.

När ens barn får en diagnos som är livslång, hamnar de flesta föräldrar ien kris (Fyhr, 2002). I samband med ny utredning aktualiseras ochförstärks ofta föräldrarnas kris. Frågeställningar i denna uppsats handlarom hur man kan uppmärksamma föräldrarnas reaktioner när deras barnredan har en diagnos (synnedsättning) och som i en andra fas utreds förtill exempel autistiskt syndrom eller mental retardation. Uppsatsensempiriska del grundar sig på en intervjustudie med sex föräldrar till barnmed synnedsättning och som gjort ytterligare en utredning som lett framtill en ny diagnos. Materialet bearbetades kvalitativt utifrån principerna iGrounded theory (Langemar, 2009).

Kvinnor har uppfattats som effektiva i ett transformativt ledarskap vilket även haft en positiv inverkan på ett effektivt samarbete i en arbetsgrupp. Ett effektivt samarbete krävde gemenskap i arbetsgruppen vilken kunde kompliceras av såväl arbetsrelaterade som relationsrelaterade konflikter. Åtta kvinnliga mellanchefer intervjuades med fokus på deras arbetssätt som chefer och deras uppfattningar om eventuella skillnader mellan manliga och kvinnliga medarbetare och kollegor i olika avseenden. Resultatet från en kvalitativ innehållsanalys visade att ett effektivt samarbete krävde såväl tydliga arbetsroller och mål som en gemenskap med och förståelse för varandra. Kvinnliga medarbetare upplevde ett behov av relationer i arbetsgruppen och ett psykosocialt stöd.

Påverkas besökarnas konverteringsgrad av bemanningen? Hur bör man bemanna för att hinna med alla besökare? Kan man matematiskt ta fram en nivå för butiksbemanning utifrån historisk data?Den här rapporten undersöker möjligheten att förutse besöks- och försäljningsmönster för butiker i telekombranschen, och tidsåtgången för respektive med en tillräcklig säkerhet för att Praktiskt kunna användas för schemaläggning.Denna rapport visar att det är möjligt att förutspå förväntad ankomstintensitet med en statistisk säkerhet som möjliggör bemanningsanpassningen efter denna. Den visar också att både förväntad betjäningstid och inköpsmönster är viktiga faktorer för att kunna prognostisera framtida bemanningsbehov. Det har setts att förväntad betjäningstid och försäljningsmönster är svårare att prognostisera med hög statisk säkerhet. Rapporten visar att det är möjligt att matematiskt konstruera en modell för att ta fram förväntad ankomstintensitet och förväntat antal köp och i kombination med förväntad betjäningsintensitet ta fram en rekommenderad bemanningsnivå.

Hemlösheten i Sverige ökar och problemet är som störst i storstadsregionerna. I Malmö är den vanligaste arbetsmodellen för att motverka hemlöshet den så kallade trappstegsmodellen, som syftar till att steg för steg träna hemlösa att klara av ett eget boende. Detta genomförs rent Praktiskt genom att hemlösa placeras i och flyttas mellan olika tillfälliga boendelösningar som villkoras genom exempelvis krav på nykterhet eller deltagande i behandling. Ett nytt initiativ i arbetet mot hemlöshet har dock införts i staden, en modell som kallas Bostad först. I denna modell erbjuds hemlösa med en psykosocial problematik en permanent boendelösning utan krav på nykterhet eller behandling.

Vi har med detta examensarbete gjort en undersökning med syfte att prova ett engagerande arbetssätt för att kunna arbeta med värdegrundsfrågor. Vi ville också pröva bildens möjligheter som igångsättare av samtal om värdegrundsfrågor, både elevers egna bilder och mediabilder. Vår kvalitativa studie bygger på ett Praktiskt undervisningsförsök där vi själva varit aktiva deltagare tillsammans med barn i klass fem. Vi har använt en arbetsmetod som innefattar introduktionsfas, estetisk produktion, reception samt slutfas. Vi har också valt ett tema för att pröva arbetsmetoden.

Syftet med uppsatsen var att belysa hur LSS-handläggare tolkade begreppet barnperspektiv och hur detta applicerades i utredningsarbetet. Vi har genomfört kvalitativa intervjuer med sex LSS-handläggare och resultaten analyserades med hjälp av teorin om sociala konstruktioner. I analysen av intervjuerna identifierades fem centrala teman som vi såg som förklarande faktorer angående hur LSS-handläggarna applicerade barnperspektivet i handläggningen. Dessa teman var utredningsförfarandet, avsaknaden av riktlinjer och utredningsmetod, barnperspektivet kontra barns perspektiv, delaktighet och inflytande samt kommunikation. Det framkom att avsaknaden av riktlinjer och utredningsmetoder medförde att LSS-handläggarna själva fick konstruera egna sätt för hur barnperspektivet skulle appliceras.

Ett missfall är en stor och omtumlande händelse i en kvinnas liv. Under denna tid har vårdgivaren stor betydelse i hur kvinnan klara sin situation och för att kunna gå vidare. Syftet med denna litteraturstudie var att beskriva kvinnors upplevelser av stöd vid missfall. Detta kan hjälpa sjuksköterskor att förstå kvinnan bättre i hennes situation vid missfall.  Metoden var en litteraturöversikt enligt Friberg (2006). Materialet som använts för att få fram översikten är nio stycken vetenskapliga artiklar.

Bakgrund och problem: Det svenska skolväsendet har genomgått ett antal reformer och förändringarvad gäller styrning och huvudman under det senaste århundrandet. I och medfriskolereformen år 1992 har den privata sektorn inom skolväsendet fått en betydande position.Frågan är huruvida ekonomistyrningen skiljer sig åt mellan offentligt respektive privatstyrda skolverksamheter på gymnasial nivå i dagsläget, med tanke på olikartad ägarform ochdärmed intressen.Syfte: Att beskriva och identifiera eventuellt förekommande hårda respektive mjuka styrmedeli fristående respektive kommunala gymnasiala skolor i Göteborgs Stad med utgångspunkti val, innehåll och användande. Eventuella skillnader i styrningen av de två olika skoltypernaskall lyftas samt klargöras med tanke på olikartad ägarform och det faktum att de ena kategoriserassom vinstdrivande företag och de andra som icke-vinstdrivande. Slutligen är förhoppningenatt kunna identifiera ett mönster av i vilken riktning ekonomistyrningen, i form avstyrmedel, inom de två olikartade gymnasieformerna kommer att ta i ett längre perspektiv.Avgränsningar: Uppsatsen har fokuserat på att identifiera val, innehåll samt användande aveventuellt förekommande hårda respektive mjuka styrmedel på fristående respektive kommunalagymnasieskolor i Göteborgs Stad. Övriga typer av faktorer inom ekonomistyrning kommerdärmed inte att behandlas.

Cause-Related Marketing (CRM) is not a completely new phenomenon, yet an idea whose time has truly come. To have commercial organizations cooperate with charity organizations for mutual profit is a "win-win-win" situation. The company gets added value to its brand, the charity organization gets to collect more money that it otherwise wouldn't and the customer gains a feeling that he or she has contributed to the society.The purpose of this thesis is to study how a company, in practice, works with CRM marketing. How do they choose which charity organization to work with,what type of product is most appropriate to market with CRM and how is the CRM campaign designed? A theoretical model is then formed to answer these questions, after a thorough research of relevant theory on the subject.