Detta examensarbete har genomförts med en kvalitativ undersökning av hur matematiklärarna beskriver elever med fallenhet och intresse för matematik och även vilka utvecklingsmöjligheter som skolan ger dessa elever. För att finna dessa elever behövs en tydlig beskrivning utifrån matematiklärarnas erfarenheter, så att skolan kan stimulera och utmana elevernas matematiska tänkande.De fem matematiklärarna i studien angav att det fanns elever med fallenhet och intresse i varje klass. Resultatet av intervjuerna visade att matematiklärarnas beskrivningar hade likheter med vad som redovisas i litteraturstudier och uppsatser som jag studerat. Vidare ansåg matematiklärarna att dessa elever alltid klarar sig och ägnade därför inte så mycket tid åt dem. Däremot var matematiklärarna överens om att begåvade elever behövde stimulans och utmaning i skolan.

Syftet med min rapport var att belysa vad som verkligen är viktigt att tänka på för att kunna uppfylla läroplanens krav om att erbjuda barn och föräldrar en god introduktion i förskolan.För att få de små barnens perspektiv tog jag del av forskning om hur små barn samspelar med andra människor.Genom intervjuer fick jag veta hur föräldrar och personal tänker. Jag tittade dessuton på forskning om hur den pedagogiska miljön kan påverka inskolningen.Arbetet resulterade i att jag kompletterade min långa erfarenhet av praktiskt arbete med de yngsta barnen i förskolan med teoretiska kunskaper om små barns samspelsutveckling. Barn har från ettårsåldern förmåga att samspela och att inleda nya nära relationer. Men de har behov av och rätt till att möta vuxna i förskolan som har kunskap, intresse och engagemang. Jag insåg vid mina intervjuer hur viktigt det är med tydlig och riklig information till föräldrarna om hur förskolans verksamhet fungerar och om vad som förväntas av dem i samband med inskolningen.Beaktar man dessa aspekter ger man bra förutsättningar för en god start för såväl barn som föräldrar..

Försvarsmaktens uppgift att stödja svensk försvarsindustri i deras exportansträngningar avkrigsmateriel styrs av Riksdag och regering på ett mindre detaljerat sätt än vad man kanske kanförvänta sig. Detta faktum gör det intressant att undersöka hur den politiska styrningen tolkasav dem som skall omsätta styrningen till praktiskt handlande och om de ser några problem medstyrningen. Centrala aktörer i denna uppsats är Regeringskansliet, Försvarsmakten, FörsvaretsMaterielverk och svensk försvarsindustri.Uppsatsen utgår från formuleringen stödja svensk försvarsindustri genom exportfrämjandeverksamhet inom ramen för gällande riktlinjer för svensk krigsmaterielexport som är hämtad urFörsvarsmakten instruktion.Uppsatsens teorianknytning är hämtad inom området Public Policy. Undersökningen har ettinduktivt angreppssätt och metoden som används är den kvalitativa.Resultatet visar att tolkningen av statsmakternas styrning skiljer sig på ett sådant sätt mellanaktörerna att slutsatsen är att skillnaderna i tolkningen beror på valt styrningssätt ? ramstyrning..

Turboaggregat med variabel geometri har länge funnit hos automobiler, men det dröjde ända tills 2008 innan det första dök upp på ett fartyg. Syftet med denna undersökning har varit att kontrollera om de fördelar som Man B&W hävdar att VTA-aggregatet skall ha stämmer, samt att undersöka om VTA-aggregatet kan lösa de problem som uppkommer i och med att man kör med reducerad fart, s.k. slowsteaming. För att undersöka detta har jag bedrivit litteraturstudie, med insamling av data mestadels från Internet.Resultatet av undersökningen visar på att ett VTA-aggregat kan minska bränsleförbrukningen och vissa emissioner vid reducerad fart jämfört med en konventionell turbo av samma storlek. Den minskade bränsleförbrukningen leder i sin tur till ekonomiska vinster.

Syftet med examensarbetet är att undersöka fem- och elvaåringars vardagsföreställningar kring nedbrytning, kompost och miljöutmärkelsen Grön Flagg, för att vi i vår lärarprofession ska kunna hjälpa barn att utveckla en förståelse för materias kretslopp. Examensarbetet syftar också till att undersöka om det finns kopplingar mellan skolornas aktiva miljöarbete och de föreställningar som studiens barn har. Undersökningen genomfördes med hjälp av kvalitativa intervjuer och observationer. Tolv barn och fyra lärare deltog i undersökningen. Resultatet av vår studie visar att barnen har en del vardagsföreställningar gällande både nedbrytning, kompost och Grön Flagg.

Syftet med denna studie var att undersöka socialarbetares förståelse av ensamkommande barns integration i det svenska samhället och de tillvägagångssätt olika aktörer, däribland socialarbetare, har när de arbetar med detta. Metoden som vi valde att använda var kvalitativ intervju och för att analysera resultaten använde vi oss av systemteori och empowerment. Resultaten visar att språk, skola och en meningsfull fritid var viktiga delar för barnens integration i samhället. Socialarbetarna i vår studie uppgav att de inte arbetar praktiskt med barnens integration, att det är boendepersonalen/familjehemmet och de gode männen som ansvarar för detta. Viktiga slutsatser i studien var att intresset för de ensamkommande barnen var svagt från samhällets sida och att socialarbetarna ansåg att de dokument som används inte alltid var anpassade för de ensamkommande barnen.

Att involvera användare vid systemutveckling kan bidra till att informationssystem som utvecklas i större grad accepteras av användarna samt blir lättare att använda. Det finns olika tekniker för att involvera användare i systemutvecklingsarbetet. Att dessa tekniker existerar medför dock inte nödvändigtvis att de används. Syftet med arbetet är att identifiera huruvida tekniker som framkommit från forskning används och om de inte används hur användarna då involveras rent praktiskt i systemutvecklingsarbetet. Om tekniker inte används undersöks vidare vilka orsakerna till det kan vara samt om systemutvecklare eventuellt utvecklar egna tekniker.För att undersöka problemområdet har ett antal intervjuer genomförts med systemutvecklare.

Syfte: Det främsta syftet med arbetet var att undersöka hur småbarns lärande gynnas ivardagliga spontana samspelssekvenser som uppstår mellan barnet och pedagogen.Syftet besvarades genom att undersöka vilka föremål och aktiviteter som fångarbarns uppmärksamhet och intresse, vilka av barns visade intresse uppmärksammasoch utmanas av pedagoger, och hur det stöd som barn får för sitt lärande ifrånspontana samspel med pedagoger kan relateras till de teorier som kan tänkas liggabakom läroplanen Lpfö98.Teori: Studien utgick ifrån det sociokulturella perspektivet på lärande och vilade påutvecklingspedagogiska rekommendationer kring arbete på förskolan samt på teorinom förmedlat/medierat lärande.Metod: Undersökningen genomfördes i form av barnobservationer och kvalitativa intervjuermed pedagoger.I studien medverkade sammanlagt 27 barn i 1-3 års ålder och 12 pedagoger på treolika småbarnsavdelningar.Resultaten av observationerna bearbetades både kvalitativt och kvantitativt.Resultat: Resultaten visade att bara en tredjedel av alla barns visade intresse besvaras avpedagoger i spontana samspel, dessutom har några kunskapsområden högre positioni barns rangordning av intresse än i pedagogernas omedvetna rangordning av vilkaav barnens intresse som skall uppmärksammas.Analysen av observationsmaterialet gjorde synligt att barn oftast får stöd för attförstå innebörd av saker och ting, för att bemästra olika aktiviteter och för attfokusera sitt medvetande på andras aktiviteter. Det pedagogiska stödet kommermestadels i form av samtal i vilka pedagoger sätter ord på och utökar barnsförståelse av omvärlden, samt genom att barns uppmärksamhet fokuseras pålärandets objekt och att pedagoger förmedlar yttre aspekter av lärandebeteende.Intervjuerna pekade på att pedagogers egna uppfattningar av stödet skiljer sig fråndet som påvisas av observationerna. De flesta pedagoger anser att de gagnar barnslärande i spontana samspelssekvenser framförallt genom en stimulerande miljö.Resultaten belyste också hypotetiska samband mellan barns ålder och stödetsupplägg samt mellan pedagogers yrkeserfarenhet och förmågan till meta-kognitionoch stödets potential för barns lärande.Resultaten synliggjorde några möjliga områden för pedagogerskompetensutveckling..

Syftet med uppsatsen har varit att se om en grupp utvalda lärare med respektive utan pedagogisk utbildning använder sig av pedagogiska verktyg i undervisningen. Vi har genomfört observationer i klassrummen för att därigenom lättare kunna se sammanhangen när intervjuerna sedan genomfördes.I de teoretiska utgångspunkterna har vi valt att se närmare på speciellt Kolbs modell och Dunns lärstilsmodell. De lyfter fram modeller som kan utformas praktiskt och göra det lättare för den enskilde individen att omforma materialet för att kunna nyttja detta till en bättre inlärning.Vidare har vi valt att studera Howard Gardners utvecklade syn på intelligens, det han benämner som ?de nio intelligenserna?. Gardner menarI resultatet av våra intervjufrågor framkom att lärarna använde sig av lärstilar i någon form, men saknade tiden för att utveckla den egna kunskapen mer.

Nöjeslivet är ett viktigt område när det gäller att göra en stad attraktiv för dess invånare och besökare. Efter en besöksundersökning av centrumföreningen Centrala Stadsrum visade det sig att det finns invånare och besökare som inte är helt nöjda med dagens nöjesliv i Falun. Utifrån detta och en nyfikenhet från vår sida valde vi att göra en kartläggning av Faluns nöjesliv och undersöka nöjesverksamheternas profilering. Utifrån vår definition av nöje, ?en upplevelse där en individ gör ett tidsfördriv utan praktiskt syfte och då känner tillfredsställelse, vällust och/eller glädje?, genomfördes en teoretisk litteraturstudie av Faluns historia, attraktiva städer och våra utvalda nöjeslivsområden: mat & fika, bar & klubb, handel, kultur, sport och evenemang.

Utvärderandet av instrument och metoder är väsentligt för att avgöra validiteten och reliabiliteten av studiers resultat. I den här studien utvärderades delskalan Emotional Regulation. Delskalan ingår i Social Competence Scale (Corrigan, 2003) och användes som underlag för observationer av barn i åldern 4-5 år inom implementeringsförsöket av preventionsprogrammet PsPATHS i Sverige. Totalt deltog 132 barn vid två separata observationstillfällen. Två explorativa faktoranalyser med olika estimationsmetoder (ML och GLS) resulterade i en enfaktorslösning.

Studien syftar till att, genom kvalitativa intervjuer, ta reda på hur lärare ser på sin egen roll som ledare, om och hur de skulle vilja förändra sitt ledarskap i det pedagogiska rummet. Studien visar att lärarna anser att ledarskapet inte bara består av ämneskompetens utan även av en mjukare kompetens som kan liknas vid karisma. Flera av lärarna menar att de har ämneskompetens men att de saknar karisma och detta verkar bero på att de främst ser sig själva som pedagoger och inte som ledare. I princip alla lärare i studien är intresserade av att utveckla sin egen kompetens och hitta nya vägar i sin undervisning och flera menar att detta kommer av sig själv med längre erfarenhet. De är inte så beredda på att inkludera eleverna i utvecklingen och utformningen av sin undervisning.

Med utgångspunkt i mina egna erfarenheter av stegintegrering i språkundervisning utforskas i följande studie gymnasielärares upplevelser av undervisningsmetoden och hur de praktiskt bemöter eleverna i klassrummet. I bakhuvudet har en pedagogisk idé om elevberikande även funnits. Studien uppnås genom en kvalitativ undersökning i form av intervjuer på två gymnasieskolor där stegintegrering förekommer - sju lärare och en elev deltog. Resultatet visar att lärarna i liten mån använder sig av den fysiska stegintegreringen och istället delar upp de olika elevgrupperna och undervisar dem var för sig. Undersökningen visar även på en frustrerande situation där läraren många gånger känner sig otillräcklig och där arbetsbördan blir större än vid den klassiska undervisningssituationen.

Elever lär på olika sätt och läraren måste därför tillämpa varierande inlärningsmetoder som möjliggör för eleverna att uppnå målen i läroplanen. Utomhuspedagogik kan vara en alternativ inlärningsmetod, för att få en varierad undervisning. Syftet med studien var att undersöka hur sex lärare i grundskolans tidigare år ser på utomhuspedagogik som metod. Studien baserades på en kvalitativ undersökning där strukturerade intervjuer utgjorde huvudmetoden.  Resultatet av studien visade att lärarna uppfattade utomhuspedagogik som ett komplement till klassrumsundervisningen, där ett praktiskt, utforskande och upplevelsebaserat lärande sker. Utomhuspedagogik som metod används för att konkretisera undervisningen och skapa en djupare förståelse.

Denna uppsats avser att belysa frågan varför prototyper är ett viktigt verktyg i en utvecklingsprocess av ett mobilt system. Fördelar och nackdelar som verktyget kan innebära behandlas och olika tillvägagångssätt beskrivs. Arbetet med detta baseras i ett praktiskt utvecklingsprojekt på IT-kunsultföretaget Citerus. Projektuppgiften var där att genom en informationflödesanalys definiera olika flaskhalsar i informationsflödet på olika hotell för att sedan föreslå ett effektiviserande system. Projektet koncentrerades vidare på städpersonalen och deras arbete. Utifrån fortsatta studier föreslogs ett mobilt system som ger städpersonalen information för att lättare och effektivare göra sitt jobb. I flera olika forskningsdiscipliner som berör design och systemutveckling förespråkas ett utvecklingssätt med hjälp av prototyper.