MÄnga av Sveriges kommuner vill förtÀta sina stÀder med bostÀder och lokaler för att bygga ett mer hÄllbart samhÀlle. AmbitionenÀr att kunna fylla de luckor som finns i stadsbilden och anvÀnda stadsmark som tidigare inte Àr bebyggd för bostadsbyggnation. Examensarbetet behandlar de problem som trafikbullret genererar och som mÄste hanteras vid projektering av nybyggnation, samt undersöker de krav och regler som styr den tekniska utformningen och planlösningen av bostÀder med hÀnsyn till trafikbuller. NÀr Skanska tidigare har projekterat bostÀder i stadskÀrnan har man upplevt problem med att fÄ bygglov nÀr den föreslagna planlösningen har sovrum mot bullrig sida. Fokus ligger pÄ de krav och rÄd som styr placering av sovrum och försöker hitta lösningar som gör det möjligt att fÄ bygglov med placering av sovrum mot bullrig sida.

Uppsatsen har syftat till att undersöka den praktiska hanteringen av dagvattenfrÄgor i förhÄllande till den rÀttsliga regleringen av dessa frÄgor, med utgÄngspunkt frÄn tre viktiga aktörer inom Lule Àlvs vattenomrÄde: Vattenmyndigheten i Bottenvikens vattendistrikt, LuleÄ kommun och SSAB TunnplÄt AB. Undersökningen har genomförts genom att vi har intervjuat representanter för respektive aktör och sedan bearbetat materialet för vÄrt syfte. Utöver intervjuerna har vi anvÀnt oss av lagtext, förarbeten, doktrin, rapporter och utredningar frÄn myndigheter samt universitetspublikationer. Resultatet har visat att kunskapen om och medvetenheten kring dagvattenfrÄgor Àr skiftande hos de olika aktörerna, men gemensamt för samtliga aktörer Àr dock dels att de inte ser dagvattenfrÄgorna som nÄgot trÀngande problem att komma till rÀtta med i nulÀget och dels att dagvattenfrÄgorna generellt har lÄg prioritet i de olika verksamheterna. Brister i lagstiftningen tillsammans med en svag nationell styrning samt osÀkerhet kring ansvarsfördelning och befogenheter i vattenförvaltningen, innebÀr att det praktiska genomförandet av ramvattendirektivet försvÄras, samtidigt som hÀnsynen till dagvattenproblematiken och dess inverkan pÄ möjligheterna att nÄ kvalitetskraven för Bottenvikens vattendistrikt Àr praktiskt taget obefintlig idag..

SidoÀmneskursen (Matematik frÄn början 6-15p) har varit en inspirerande kÀlla till vÄra frÄgor i denna undersökning. Kursen behandlade valet av undervisningsinnehÄll för olika elevers sÀtt att tÀnka matematiskt och föresprÄkade fördelarna med att arbeta praktiskt och att lÀgga lÀroboken Ät sidan. Detta fick oss att börja fundera över hur lÀrare ute i verksamheten planerar och genomför sin matematikundervisning kopplat till de nationella mÄl eleverna förvÀntas uppnÄ. VÄrt syfte Àr att i denna undersökning synliggöra hur pedagogerna arbetar för att eleverna ska uppnÄ kunskaps- och strÀvansmÄlen i Ärskurs 5. Hur arbetar skolorna med matematik, hur tÀnker pedagogen kring Àmnesdidaktiken och vad har eleverna för instÀllning till undervisningen och matematikÀmnet? För att fÄ svar pÄ vÄra frÄgestÀllningar har vi riktat in oss pÄ hur tvÄ skolor i södra SkÄne arbetar med matematikundervisning och ökad mÄluppfyllelse i Ärskurs 5.

Studien har inriktats pÄ att undersöka skolanmÀlningar till Skolinspektionen och Barn-och elevombudet. Studien bygger pÄ en kvalitativ textanalys av anmÀlningar och myndighetsutredningar. Det har dÄ blivit möjligt att jÀmföra anmÀlarens bild av skolförhÄllandena i förhÄllande till huvudmannen och skolans. Dessa stÀlls slutligen mot myndighetens tolkanden, som kommer till uttryck i beslut och tillhörande motivering.I enskilda fall har brister och missförhÄllanden synliggjorts vad gÀller krÀnkande behandling, sÀrskilt stöd och i övriga former av brister. I studien har det Àven undersökts i vilken utstrÀckning som myndigheterna utgÄr frÄn ett barnperspektiv i samband med utredning och beslut.

BiosfÀromrÄden utgör ett nÀtverk av modellomrÄden som praktiskt visar hur man nyttjar jordens resurser pÄ ett ekologiskt, ekonomiskt och socialt hÄllbart sÀtt.Dessa omrÄden utses av Unesco:s program Man and Biosphere (MaB). Min studie utgÄr frÄn tvÄ frÄgor i syfte att visa hur det gÄr till nÀr ett svenskt biosfÀromrÄde bildas. Uppsatsen skall dels svara pÄ vilka drivkrafterna bakom bildandet av biosfÀromrÄdena Àr, dels visa hur och varför personer och organisationer i Sverige engagerar sig i bildandeprocessen. Detta undersöks med hjÀlp av litteraturstudier och kompletterande intervjuer. Det Àr viktigt att sprida kunskap om denna process eftersom biosfÀromrÄden utgör verktyg i det globala hÄllbarhetsarbetet.Litteraturstudier av frÀmst rapporter frÄn NaturvÄrdsverket och dokument publicerade av Unesco visar att det bör finnas ett brett samarbete mellan olika intressenter nÀr biosfÀromrÄden bildas.

Under vÄr verksamhetsförlagda utbildning har vi stött pÄ fenomenet att pojkar och flickor behandlas som tvÄ homogena grupper, dvs. alla flickor lika, alla pojkar lika, som vardera ÄlÀggs olika krav och förvÀntningar av lÀrarna. LÀroplanen för det obligatoriska skolvÀsendet anger att skolan aktivt och medvetet ska arbeta för att pojkar och flickor ska ha samma möjligheter. Tidigare studier visar att idrottsÀmnet prÀglas av en obalans i vÀrderingen av manliga och kvinnliga aktiviteter och att dessa vÀrderingar har sitt ursprung i de könsmönster som förekommer generellt i samhÀllet. I vÄr studie har vi undersökt hur ett antal lÀrare resonerar kring genus, om de tar sÀrskild hÀnsyn till genus i sin planering och hur de anser att genus pÄverkar deras arbete.DÄ syftet med studien Àr att lyfta fram lÀrarnas tankar och vÀrderingar har vi genomfört samtalsintervjuer med lÀrare i idrott och hÀlsa, som sedan legat till grund för en kvalitativ analys.VÄr undersökning har visat att lÀrarna ansÄg genus pÄverka deras arbete framför allt i praktiskt genomförande av undervisningen och i hög utstrÀckning deras val av innehÄll.

Vi valde att belysa hur förmedlingen av specialpedagogisk kunskap fungerar praktiskt vid Malmö högskola (MAH) utifrÄn lÀrarutbildningens ideologiska samt teoretiska perspektiv. För att kunna genomföra detta valde vi att arbeta utifrÄn skollag samt styrdokument. Studiens syfte var att genom en enkÀtundersökning samt intervjuer fÄ en överblick av kunskapsfÀltet allmÀnpedagogik och specialpedagogik vid Malmö Högskola. Studiens första datainsamling bestod av en enkÀtundersökning med sammanlagt 152 stycken lÀrarstudenter vid MAH. UtifrÄn svaren frÄn enkÀtundersökningen valde vi att utföra fyra stycken intervjuer med utbildningschef, stÀllföretrÀdande omrÄdeschef, enhetschef samt huvudÀmnesansvarig vid MAH.

Har du nÄgon gÄng brutit mot gÀllande lagstiftning som en polis uppmÀrksammat men ÀndÄ valt att inte rapportera dig för? EfterÄt sÄ har du kanske stÀllt dig frÄgan, varför fick jag inga böter? Det finns en förklaring, polisen har anvÀnt sig av institutet rapporteftergift. Institutet ger poliser i det vardagliga arbetet möjlighet att sjÀlva fria eller fÀlla. Vad var det dÄ som i ditt fall gjorde att du inte blev rapporterad, berodde det pÄ vilken sida av sÀngen som polismannen vaknade pÄ eller vad? Svaret pÄ varför just du fick rapporteftergift gÄr inte att hitta i vÄr rapport men vi hoppas att du finner en bra förklaring.

Ämnet som vi valt att undersöka Ă€r klagomĂ„lshantering inom bankverksamhet. VĂ„rt syfte Ă€r att finna hur banker styr för att kunna skapa en fungerande hantering av klagomĂ„l och skapa goda kundrelationer. Kundfokusering Ă€r en strategi som krĂ€ver att alla inom ett företag engagerar sig i varje kund och inser vikten av sitt beteende. Det kan dock finnas brister mellan önskad hantering och verklig hantering, vilket gör att utbildning och löpande information behövs. Det finns olika medel för att styra de anstĂ€llda till bĂ€ttre kundbemötande och dĂ€rmed bĂ€ttre hantering av kundklagomĂ„l.

Problem kring den egna kroppen och dess utseende Àr nÄgot som historiskt sett varit nÄgot typiskt genuskodat kvinnligt. Under de senaste 20-30 Ären har mÀn i allt större utstrÀckning rapporterat liknande problematik, detta i samband med en allt högre grad exponering av mannens kropp. Syftet med studien var att belysa och problematisera hur mÀn uppfattar kroppsuppfattningens pÄverkar kroppssjÀlvkÀnslan. Urvalet var biologiskt födda mÀn. De valda informanterna var i Äldern 22-32 Är.

Vattenavvisning och smutsavvisning Àr tvÄ egenskaper hos textila produkter som idag eftertraktas av konsumenter. En Àmnesgrupp som Àr direkt relaterad till ovan nÀmnda egenskaper Àr fluorkarboner. Ibland förs fluorkarboner pÄ en redan fÀrdigtillverkad textilvara genom impregnering, laminering eller belÀggning. Polymeren PTFE, polytetrafluoreten, anvÀnds inom textil belÀggning och som huvudkomponent i membran för att skydda textiler frÄn vatten och smuts. Syftet med detta arbete var att undersöka om nÄgon effekt av vatten- och smutsavvisning kan uppvisas vid integration av PTFE-fiber i polyester- eller viskosgarn.

Syftet med denna studie var att lyfta fram och försöka förstÄ lekarbetspedagogers kunskap, förhÄllningssÀtt och erfarenheter som genom lekarbete pÄverkar barns hÀlsoresurser. I bakgrunden presenteras lekens betydelse för barns hÀlsa och utveckling, samt pedagogisk grundsyn som Àr av betydelse för uppfattningar om lekens pedagogiska vÀrde. Undersökningen genomfördes enligt den narrativa traditionen. Metoden som anvÀnts Àr intervjuer dÀr berÀttelse stÄr i fokus. Urvalsgruppen bestod av fyra lekarbetspedagoger med olika erfarenhet inom praktiskt lekarbete.

Medling Ă€r en verksamhet som har praktiseras i ett antal kommuner i Sverige sedan nĂ„gra Ă„r tillbaka. Det handlar om att sammanföra gĂ€rningsmannen med den som blivit utsatt för brott. Mötet sker med hjĂ€lp av en opartisk medlare. Medlingen ger gĂ€rningsmannen en chans att be om ursĂ€kt för det han/hon har gjort och fĂ„ en djupare förstĂ„else för brottsoffrets negativa upplevelser. Även brottsoffrets behov kan genom denna verksamhet tillmötesgĂ„s vilket utvecklas i arbetet.

Det övergripande mÄlet med palliativ vÄrd Àr att uppnÄ bÀsta möjliga livskvalité för patienten och dennes familj. VÄrdpersonalen mÄste vara förberedd bÄde praktiskt och mentalt. Mötet mellan vÄrdpersonal och patienter beskrivs som en process respektive nÄgot som sker spontant. Författarna anknyter föreliggande studie till Benner och Wrubels omvÄrdnadsteori. Studiens syfte var att belysa det vÄrdande mötet mellan vÄrdpersonal och patienter i den palliativa vÄrden.

Syftet med denna uppsats var att undersöka i vilken utstrÀckning elever anser att de anvÀnde musikteoriÀmnet under ensemblelektioner pÄ musiklinjen pÄ gymnasiet, samt om och i sÄ fall hur eleverna anser att teoretiska kunskaper pÄverkade deras ensemblespel. Det andra syftet var att ta reda pÄ i vilken utstrÀckning elever anser att deras lÀrare i ensemble samtalade med dem om hur musikteorin kan anvÀndas pÄ ensemblelektionerna. Genom enkÀtundersökning samlades data om detta in frÄn elever pÄ gymnasiet. Dessa data granskades sedan med hjÀlp av den sociokulturella teorin. Respondenterna svarade vÀldigt olika pÄ hur vanligt det Àr att de sjÀlva anvÀnder musikteorin under ensemblelektionerna.