Sök:

Sökresultat:

1730 Uppsatser om Praktiskt arbetssätt - Sida 65 av 116

HistorieberÀttande utifrÄn en möbel : Ett pedagogiskt material för Skansens tapetserarverkstad

I den hÀr rapporten redovisas processen och resultatet av mitt examensarbete pÄ Carl Malmsten Furniture Studies. Möbeltapetsering Àr ett brett och omfattande omrÄde vilket förmedlas och tydliggörs under utbildningens tre Är. Förutom hantverket som praktiskt arbete har insikt om en lÄngt mer komplex och mÄngfacetterad bild av omrÄdet gjort sig gÀllande. I den hÀr rapporten presenteras arbetet med att ta fram ett underlag till tapetserarverkstaden pÄ Skansen för att utveckla det pedagogiska uppdrag som utförs i verkstaden. Arbetet har resulterat i historieberÀttande med utgÄngspunkt i den aktuella tiden i verkstaden,det vill sÀga 1800-talets andra hÀlft.HistorieberÀttandet utgÄr frÄn en möbel som jag valt utifrÄn den information och de historier som Àr vÀsentliga för tiden och som bör synliggöras.

Intern kontroll i insamlingsorganisationer : Hur motverkas bedrÀgerier?

I flera undersökningar framgÄr att det vanligaste sÀttet som bedrÀgerier eller förskingringar i insamlingsorganisationer upptÀcks Àr genom tips frÄn anstÀllda inom organisationen eller av en ren tillfÀllighet. Det Àr tÀmligen sÀllsynt att ekonomiska brott upptÀcks av externa revisorer. Detta pekar pÄ vikten av att ha ett vÀl fungerande internt kontrollsystem. Syftet med uppsatsen Àr dÀrför att utreda hur svenska insamlingsorganisationer arbetar med intern kontroll för att förhindra att drabbas av bedrÀgerier samt att analysera hur detta arbete kan förbÀttras.Vi Àmnar besvara vÄrt syfte genom att utifrÄn vÄr analysmodell utföra kvalitativa intervjuer med utvalda svenska insamlingsorganisationer. DÄ COSO-modellen Àr en allmÀnt vedertagen modell för intern kontroll, kommer den vara utgÄngspunkt i analysmodellen.

Synen pÄ kommunikation. En kvalitativ innehÄllsanalys av femton kommunikationspolycier i offentlig förvaltning.

I en tid nÀr kommunikationens betydelse vÀxer blir det ocksÄ viktigare vilken syn pÄ kommunikation organisationer har, eftersom det pÄverkar hur man tÀnker och agerar i olika situationer. Det har blivit allt vanligare att myndigheter och organisationer i offentlig förvaltning har nÄgon form av skriven policy för sitt kommunikationsarbete. Men trots att alltmer praktiskt kommunikationsarbete i offentliga verksamheter utgÄr frÄn kommunikationspolicyer verkar det inte finnas sÄ mycket forskning gjord runt sjÀlva dokumenten. Den hÀr studien Àr en kvalitativ innehÄllsanalys av femton aktuella kommunikationspolicyer frÄn offentliga verksamheter pÄ fem olika förvaltningsnivÄer i Sverige. Syftet med studien Àr att beskriva vilken syn pÄ kommunikation som kan utlÀsas av policydokumenten.

Konsten att övertyga om anvÀndbarhet

AnvÀndbarhetsarbete har historiskt sett inte placerats högt pÄ agendan i systemutvecklingsprocessen. Trots det har forskningsvÀrlden framtagit metodologier, metoder och tekniker för detta arbetssÀtt. Orsaker till den bristande anvÀndningen har visat sig vara bland annat bristande kunskap om arbetssÀttet och förestÀllningen att det kostar mer Àn det ger tillbaka. Trots att forskningsvÀrlden hÀvdar att anvÀndbarhet kan sÀnka kostnader i systemutvecklingsprocessen och spara in stora summor i förvaltningsfasen visar studier pÄ att mÄnga systemutvecklingsprojekt fortfarande misslyckas eller försenas. Vi har valt att genomföra en kvalitativ studie för att undersöka hur större fokus kan lÀggas kan lÀggas pÄ anvÀndarcentrerad systemutveckling och anvÀndbarhetsarbete i försÀljningssituationer genom att intervjua företrÀdare för tvÄ av de stora aktörerna inom anvÀndbarhet i Sverige.

Teknisk anvÀndarhandbok för mindre tidningar

MÄlsÀttningen med att göra en teknisk anvÀndarhandbok för produktion av mindre tidningar Àr att underlÀtta arbetet för andra som ska skapa en tidning. Studenter i liknande projekt samt övriga personer som arbetar med tidningsproduktion ska enkelt kunna anvÀnda sig av handboken. Att stegvis kunna följa arbetsgÄngen i produktionen Àr nÄgot som förhoppningsvis ska kunna hjÀlpa mÄnga. Rapporten inleds med en teoridel som sammanfattar de begrepp som anvÀnds inom grafisk design. Den följs sedan av anvÀndarhandboken.AnvÀndarhandboken inriktar sig mest pÄ den tekniska delen nÀr det gÀller att skapa en tidning.

Modern tillmakning: att vÀrma berg medelst mikrovÄgor:
laborationsförsök

Denna rapport Àr en fortsÀttning pÄ litteraturstudien utförd vÄren 2005 av Per Vedin och Jonas Bjurholt. Idén för att utveckla en metod för brytning av berg med mikrovÄgor som kÀlla för vÀrme och högtrycksvatten för att lossgöra den försvagade bergmassan kommer frÄn Ingemar Marklund som 2003 blev vald till Ärets bergtekniker av Atlas Copco. I denna rapport har försök genomförts i syfte att faststÀlla hur snabbt berg kan vÀrmas med mikrovÄgor och om denna uppvÀrmning förÀndrar hÄllfastheten hos berget. BestrÄlningen av proverna har skett utan kavitet, dvs. proverna har inte inneslutits i nÄgon form av lÄda eller ugn.

Den man (inte) vill vara och den man Àr : En intervjustudie med manliga hem- och konsumentkunskapslÀrare

Bristen pÄ manliga lÀrare i grundskolan har diskuterats i decennier. Hem- och konsumentkunskap (hkk) har beskrivits som kvinnligt kodat och bara var tionde lÀrare i Àmnet Àr man. I uppsatsen undersöks dÀrför hur manliga hkk-lÀrare beskriver vardagen i ett kvinnodominerat yrke. Studien bygger pÄ semistrukturerade intervjuer med sju informanter.Merparten av mÀnnen har tidigare arbetat i restaurang- eller storkök, och för flera var Àmnet ett biÀmne i lÀrarutbildningen. Informanterna visar glÀdje och stolthet i yrket och framhÄller eleverna som drivkraft.

Entreprenöriellt bildskapande pÄ fritidshemmet : Ett möjligt arbetssÀtt för att sammanfoga estetiska lÀrprocesser och entreprenöriellt lÀrande i fritidshemmets planerade bildskapande aktiviteter

Detta arbete bygger pÄ ett utvecklingsarbete, vars syfte Àr identifiera möjligheter till hur planerade bildskapande aktiviteter pÄ fritidshemmet praktiskt kan utformas för att frÀmja ett entreprenöriellt förhÄllningssÀtt hos barnen. Arbetet avgrÀnsas till att undersöka vilka aspekter som Àr centrala för att erbjuda barnen möjligheter att anvÀnda sin kreativitet, drivkraft, kommunikations- och samarbetsförmÄga. Studien Àr uppdelad delstudie I och II. I delstudie I intervjuades verksamma pedagoger i syfte att generera kunskaper inför planering och genomförande av delstudie II, som bestÄr av en aktion. Aktionen innehÄller ett bildskapande projekt som genomfördes under fem veckor pÄ ett fritidshem för Ärskurs 3.

"Vi har ju kompost förstÄs" : - En intervjustudie om lÀrares uppfattningar om undervisning för hÄllbar utveckling

Enligt Lgr 11 ska ett miljöperspektiv pÄ undervisningen lÄta eleverna utveckla egna förhÄllningssÀtt bÄde till nÀrmiljö men Àven i ett globalt miljöperspektiv. Dessutom ska undervisningen visa pÄ hur samhÀllet och vi sjÀlva kan utvecklas för att skapa en hÄllbar utveckling (Lgr 11). UtifrÄn denna formulering Àr syftet för uppsatsen att undersöka lÀrare tÀnker kring undervisning om hÄllbar utveckling.Det empiriska material som anvÀnts för att nÄ syftet har tagit fram med hjÀlp av kvalitativa intervjuer. UtifrÄn dessa intervjuer har vi analyserat fram teman med utgÄngspunkt i vÄra frÄgestÀllningar och dÀrifrÄn olika kategorier i vilka lÀrarnas analyserade svar har placerats in. Vi har sedan diskuterat vÄra resultat och kopplat dessa till tidigare forskning i Àmnet.Vi intervjuade Ätta lÄg- och mellanstadielÀrare pÄ sex olika stora skolor.

Naturfibrer, flÀtningar och formsprÄk : Att ta fram en fÄtölj i flÀtad naturfiber med fokus pÄ materialval och flÀtningsteknik

Det hÀr examensarbetet handlar om olika flÀtningar av olika naturfibrer, och att komma fram till en bra och hÄllbar kombination som gÄr att anvÀnda till en sittmöbel. Jag har valt att studera vegetabiliska naturfibrer som man tillverkar snöre, rep eller dylikt av, alltsÄ abacka/manila hampa, bambu, bananfiber, hampa, kokosfiber, pappersfiber, rotting, sisal och sjögrÀs. Till detta har jag valt att jÀmföra olika typer av glesa flÀtningar, dels pÄ grund av att mÄnga sittmöbler idag Àr tÀtt flÀtade, och att jag vill hitta ett annat uttryck Àn det. Dels för att glesa flÀtningar innebÀr en mindre materialÄtgÄng och ger möbeln en lÀtt och luftig karaktÀr.Instuderingsetappen avslutas med en analys som jag sedan tar med mig till ett praktiskt projekt, ett gestaltningsarbete, dÀr jag i samarbete med IKEA tar fram ett förslag till en fÄtölj i flÀtad naturfiber. Till detta projekt har jag valt att gÄ vidare med hampa, sjögrÀs och pappersfiber, och tre varianter av glesa flÀtningar som ger tre olika formuttryck: ett mjukt och böljande, ett modernt och ett traditionellt linjÀrt.Till sist har jag kommit fram till att mÄnga fibrer kan passa för tillverkningen av en sittmöbel, och sÄ Àven mÄnga olika flÀtningar.

Teoretiska berÀkningar och praktiska provningar av balk med skarv

LĂ€ttelement AB Ă€r ett företag som Ă€r placerat i Örnsköldsvik och Ă€r ett av Sveriges ledande företag nĂ€r det kommer till prefabricerade element av tak, vĂ€ggar och bjĂ€lklag. De bygger med en smart konstruktion dĂ€r de anvĂ€nder sig av en plywoodskiva överst pĂ„ elementet för att denna ska ta hand om tryckspĂ€nningarna. Mitten av elementet Ă€r byggt med I-balkar dĂ€r flĂ€nsarna Ă€r gjort med konstruktionsvirke, livet bestĂ„r av en OSB-skiva som ska ta skjuvspĂ€nningarna i konstruktionen. Undersidan av elementet spikas det pĂ„ en stĂ„lplĂ„t för att hantera de dragpĂ„kĂ€nningarna som pĂ„verkar elementet. Ibland mĂ„ste LĂ€ttelement AB skarva deras balkar för att uppnĂ„ de lĂ€ngder man vill ha.

Verbal sprÄkutveckling i förskolan TvÄ pedagogers tankar och handlingar

Syftet med vĂ„rt examensarbete var att undersöka tvĂ„ förskollĂ€rares tankar angĂ„ende verbal sprĂ„kutveckling och hur dessa visade sig i verksamheten. Vi ville ta reda pĂ„ vad pedagogerna hade för tankar som de anvĂ€nde sig av i det sprĂ„kutvecklande arbetet pĂ„ avdelningen och huruvida de rent praktiskt anvĂ€nde sig av dessa tankar i verksamheten I vĂ„r undersökning anvĂ€nde vi oss av kvalitativ intervju och öppen observation. Vi intervjuade och observerade tvĂ„ pedagoger pĂ„ en avdelning pĂ„ en privatĂ€gd förskola i en stor stad i södra Sverige dĂ€r alla barnen pĂ„ avdelningen hade svenska som modersmĂ„l. Vi anvĂ€nde oss av kvalitativ intervju för att fĂ„ sĂ„ uttömmande svar som möjligt och minska riken att missa intressant stoff. Öppen observation valde vi för att pĂ„ ett naturligt sĂ€tt kunna följa pedagogernas sprĂ„kutvecklande arbete samt för att se hur deras tankar införlivades i den praktiska verksamheten. De slutsatser vi har dragit Ă€r att det verbala sprĂ„kutvecklande arbetet pĂ„ avdelningen prĂ€glades av ett medvetet förhĂ„llningsĂ€tt till det sprĂ„kutvecklande arbetet av bĂ„da pedagogerna.

NÀr, hur och av vem inleds en förundersökning? En studie utifrÄn ett akademiskt och praktiskt perspektiv

FörÀldraskap Àr en enorm utmaning och det finns ett stort behov av olika former av förÀldrastöd. Mindfulness har pÄ sistone fÄtt alltmer uppmÀrksamhet som en effektiv metod inom mÄnga terapeutiska och hÀlsofrÀmjande sammanhang. Jag frÄgade mig dÀrför om mindfulness skulle vara en metod och ett förhÄllningssÀtt som Àven kan frÀmja förÀldraförmÄgan. Syftet och frÄgestÀllningarna med uppsatsen var att undersöka hur förÀldrar, som praktiserade olika meditationsmetoder, upplevde hur mindfulness stödde deras förÀldraförmÄga, vad det för dem personligen betydde och vad det i praktiken innebar. UtifrÄn ett hermeneutiskt perspektiv genomfördes fem kvalitativa intervjuer med förÀldrar som praktiserade mindfulness i sitt förÀldraskap. Resultatet stÀmmer vÀl överens med forskningen om mindful parenting, mindful relating och betydelsen av förÀldrarnas mentaliseringsförmÄga för en trygg anknytning. Mindfulness visade sig vara ett förhÄllningssÀtt som frÀmjar förÀldrarnas förhÄllande med sig sjÀlva och sina nÀrmaste.

AnvÀndarmedverkan i Rational Unified Process

Utvecklingen av informationssystem har de senaste Ären gÄtt framÄt med stora steg. Trots detta utvecklas massvis med informationssystem som inte fungerar i verksamheten dÀr de ska anvÀndas. Detta tillsammans med ökningen av anvÀndandet har gjort att kraven pÄ systemens utformning har stigit. MÄnga författare anser att lösningen pÄ detta Àr att engagera anvÀndarna i större omfattning Àn vad som görs i dagens utvecklingsmetoder. En av de mest anvÀnda metoderna för systemutveckling idag Àr Rational Unified Process (RUP).

Hur trÀnas och kompenseras elevernas lÀs- och skrivsvÄrigheter? : Tre specialpedagoger och tvÄ speciallÀrare tar datorn till hjÀlp

Hur sÀger specialpedagoger/speciallÀrare att de anpassar datorbaserad trÀning och kompensation för elever i lÀs- och skrivsvÄrigheter? Uppfattar specialpedagoger/speciallÀrare att elevernas motivation för skolarbetet pÄverkas? Anser de att eleven ser sina framsteg och mÄluppfyllelser pÄ ett tydligt sÀtt? Visar studien att specialpedagoger/speciallÀrare anser att eleverna ska trÀna mer pÄ det de inte kan? Eller vÀljer de istÀllet att kompensera för svÄrigheterna och visar pÄ alternativa vÀgar för att eleverna ska ha möjlighet att inkluderas i den ordinarie undervisningen? Genom kvalitativa intervjuer med tre specialpedagoger och tvÄ speciallÀrare har denna studie undersökt hur de individanpassar datorbaserat arbete för elever i lÀs- och skrivsvÄrigheter. Undersökningen Àr inriktad pÄ specialpedagoger/speciallÀrare som arbetar praktiskt nÀra elever i skolÄr 1-6. Studien visar att specialpedagoger/speciallÀrare sÀger sig utgÄ frÄn elevens behov och initierar inte alltid diagnostisering i första hand. Enligt informanternas uppfattningar Àr det inte antingen trÀning eller kompensation, utan bÄde och.

<- FöregÄende sida 65 NÀsta sida ->