Sökresultat:
1730 Uppsatser om Praktiskt arbetssätt - Sida 56 av 116
PÄ lika villkor : Ett utvecklingsarbete som syftar till att skapa förstÄelse för funktionsnedsatta barns vardag
Detta utvecklingsarbete har utförts som en aktionsforskning med fokus pÄ att genom praktiska samt teoretiska övningar kunna sÀtta sig in i funktionsnedsattas vardagssituation. UtifrÄn ett inkluderande perspektiv och demokratiskt samspel har fokusomrÄdet utforskats med hÀnsyn till de medverkande barnens och elevernas erfarenheter och intressen. Med detta utvecklingsarbete har vi syftat till att skapa förstÄelse för funktionsnedsatta barns vardag. De metoder som nyttjats Àr observationer, samtal, fokusgrupper samt texter och bilder. Aktionsforskningen utfördes pÄ en kommunal förskola samt en kommunal grundskola belÀgna i mellersta Sverige.
Matematik ur lÀrares perspektiv
Syftet med denna studie Àr att utifrÄn ramfaktorteori undersöka hur lÀrare lÀgger upp sin undervisning i matematik samt hur deras arbetsÀtt kan pÄverka hur eleverna lyckas i PISA-undersökningarna. UtgÄngspunkt för studien har varit svenska elevers försÀmrade resultat i PISA-undersökningarna. Följande frÄgestÀllningar har jag sökt svar pÄ: Hur arbetar lÀrare med matematik i Ärskurserna fyra, fem och sex? Hur ser lÀrare, i dessa Ärskurser, pÄ elevers matematikkunskaper? Hur tror lÀrare, i dessa Ärskurser, att deras arbetssÀtt pÄverkar elevernas resultat i PISA-undersökningarna? Jag har anvÀnt mig av kvalitativa intervjuer av fyra matematiklÀrare som Àr behöriga och undervisar i Ärskurserna fyra, fem och sex. Resultatet visar att matematikundervisningen utgörs till största del av arbete i lÀroboken och praktiskt arbete utgör endast en liten del.
NÀr vÀgen mot mÄlet Àr mÄlet : En kvalitativ studie om floristens ansvarsfulla upptrÀdande i yrkesutövandet
SyfteSyftet Àr att undersöka hur begreppet Ansvarsfullt upptrÀdande i yrkesutövandet tolkas av lÀrare, handledare och elever och jÀmföra svaren mellan grupperna. Vad har skolverket egentligen för tankar med meningen ?Ansvarsfullt upptrÀdande i yrkesutövandet??FrÄgan Àr om begreppet tolkas pÄ samma sÀtt av lÀrare, handledare och elever?  Metod och resultat Kvalitativ metod med djupintervjuer har gjorts med sex elever, fyra handledare och fyra floristlÀrare och resultatet kom att handla mycket om olika kompetenser.Kompetenser Àr nÄgonting som vÀgs in i begreppet ?Ansvarsfullt upptrÀdande i yrkesutövande?(Skolverket, 2011) genom att de intervjuade eleverna, handledarna och lÀrarna relaterar till begreppet ?kompetens? ? att vara kunnig i sitt yrke bÄde praktiskt, teoretiskt och socialt och ta det ansvar som det innebÀr. Eftersom floristyrket Àr ett hantverksyrke och ett sÀljaryrke dÀr det krÀvs stor kunnighet i bÄde sitt hantverk och försÀljning, krÀvs kompetens. Inte bara att kunna sitt hantverk utan den sociala förmÄgan/kompetensen vÀger tungt.Att social kompetens Àr lika viktigt som yrkeskunnande mÄste förmedlas till eleverna sÄ att de förstÄr vad som förvÀntas av dem.
Hur förskolor arbetar med utomhuspedagogik : En undersökning pÄ fem förskolor
Utomhuspedagogik Ă€r nĂ„got som diskuteras pĂ„ ett positivt sĂ€tt i olika sammanhang och med olika utgĂ„ngspunkt, inom bĂ„de förskolan och andra typer av skolverksamheter och Ă€ven till exempel media. Syftet med den hĂ€r uppsatsen Ă€r att undersöka förskolors arbete med utomhuspedagogik. Följande frĂ„gestĂ€llningar avses att belysas: Hur anvĂ€nder sig förskolor av rummet utomhus som resurs för barns lĂ€rande? Vems intresse styr vad förskolor gör i rummet utomhus? Ăr det nĂ„gra skillnader pĂ„ vad förskolor planerar för aktiviteter inomhus respektive utomhus? Uppsatsen tar sin utgĂ„ngspunkt i Deweys tankar om praktiskt arbete och hur det kan kopplas till förskolors arbete med utomhuspedagogik. Metoden som anvĂ€nts i den hĂ€r studien Ă€r enkĂ€ter som skickats ut till fem olika förskolor i olika kommuner inom sydsverige, totalt har 35 enkĂ€ter skickats ut och 11 enkĂ€ter frĂ„n tre av de olika förskolorna har returnerats ifyllda.
Bemötande vid psykos : En studie av bemötandeaspekter och hÀlsofrÀmjande faktorer i mötet med psykospatienter
Syftet med studien var att undersöka hur mentalskötare inom psykiatriska vÄrden uppfattade bemötandeaspekters betydelse för patienten psykiska hÀlsa, vilka innebörder de lade i begreppet bemötande och vilka faktorer de lyfte fram som hÀlsofrÀmjande i bemötandet samt vilka faktorer som de uppfattade motverkade ett hÀlsofrÀmjande bemötande. Genom analyserade, transkriberade och halvstrukturerade intervjuer stÀllde jag mentalskötares upplevelser av bemötandeaspekter mot litteratur och teoretiska ramar inom omrÄdet bemötande av vuxna psykospatienter inom slutenvÄrden. Jag fann att den teoretiska ramen KASAM som utvecklats av Antonovsky mycket vÀl kunde appliceras pÄ bemötandeaspekter nÀr det gÀllde begriplighet, hanterbarhet och meningsfullhet och en axel med polerna hÀlsa/ohÀlsa i omvÄrdnaden kunde anvÀndas bÄde praktiskt och teoretiskt. Jag fann att informanterna uppfattade att allians med patienten och tvÄngsvÄrd var viktiga bemötandefaktorer och som hÀlsofrÀmjande faktorer identifierades; tid, bemanning, lokaler, grÀnssÀttning, inlevelse, stÀmning och ?svalkande likgiltighet?.
Buller i bostÀder : Projektering av bostÀder med hÀnsyn till trafikbuller
MÄnga av Sveriges kommuner vill förtÀta sina stÀder med bostÀder och lokaler för att bygga ett mer hÄllbart samhÀlle. AmbitionenÀr att kunna fylla de luckor som finns i stadsbilden och anvÀnda stadsmark som tidigare inte Àr bebyggd för bostadsbyggnation. Examensarbetet behandlar de problem som trafikbullret genererar och som mÄste hanteras vid projektering av nybyggnation, samt undersöker de krav och regler som styr den tekniska utformningen och planlösningen av bostÀder med hÀnsyn till trafikbuller. NÀr Skanska tidigare har projekterat bostÀder i stadskÀrnan har man upplevt problem med att fÄ bygglov nÀr den föreslagna planlösningen har sovrum mot bullrig sida. Fokus ligger pÄ de krav och rÄd som styr placering av sovrum och försöker hitta lösningar som gör det möjligt att fÄ bygglov med placering av sovrum mot bullrig sida.
Den praktiska hanteringen av dagvatten: en studie av tre viktiga aktörer i förvaltningen av vattnet inom Lule Àlvs avrinningsomrÄde
Uppsatsen har syftat till att undersöka den praktiska hanteringen av dagvattenfrÄgor i förhÄllande till den rÀttsliga regleringen av dessa frÄgor, med utgÄngspunkt frÄn tre viktiga aktörer inom Lule Àlvs vattenomrÄde: Vattenmyndigheten i Bottenvikens vattendistrikt, LuleÄ kommun och SSAB TunnplÄt AB. Undersökningen har genomförts genom att vi har intervjuat representanter för respektive aktör och sedan bearbetat materialet för vÄrt syfte. Utöver intervjuerna har vi anvÀnt oss av lagtext, förarbeten, doktrin, rapporter och utredningar frÄn myndigheter samt universitetspublikationer. Resultatet har visat att kunskapen om och medvetenheten kring dagvattenfrÄgor Àr skiftande hos de olika aktörerna, men gemensamt för samtliga aktörer Àr dock dels att de inte ser dagvattenfrÄgorna som nÄgot trÀngande problem att komma till rÀtta med i nulÀget och dels att dagvattenfrÄgorna generellt har lÄg prioritet i de olika verksamheterna. Brister i lagstiftningen tillsammans med en svag nationell styrning samt osÀkerhet kring ansvarsfördelning och befogenheter i vattenförvaltningen, innebÀr att det praktiska genomförandet av ramvattendirektivet försvÄras, samtidigt som hÀnsynen till dagvattenproblematiken och dess inverkan pÄ möjligheterna att nÄ kvalitetskraven för Bottenvikens vattendistrikt Àr praktiskt taget obefintlig idag..
Hur tvÄ skolor arbetar för att eleverna ska uppnÄ mÄlen
SidoÀmneskursen (Matematik frÄn början 6-15p) har varit en inspirerande kÀlla till vÄra frÄgor i denna undersökning. Kursen behandlade valet av undervisningsinnehÄll för olika elevers sÀtt att tÀnka matematiskt och föresprÄkade fördelarna med att arbeta praktiskt och att lÀgga lÀroboken Ät sidan. Detta fick oss att börja fundera över hur lÀrare ute i verksamheten planerar och genomför sin matematikundervisning kopplat till de nationella mÄl eleverna förvÀntas uppnÄ. VÄrt syfte Àr att i denna undersökning synliggöra hur pedagogerna arbetar för att eleverna ska uppnÄ kunskaps- och strÀvansmÄlen i Ärskurs 5. Hur arbetar skolorna med matematik, hur tÀnker pedagogen kring Àmnesdidaktiken och vad har eleverna för instÀllning till undervisningen och matematikÀmnet? För att fÄ svar pÄ vÄra frÄgestÀllningar har vi riktat in oss pÄ hur tvÄ skolor i södra SkÄne arbetar med matematikundervisning och ökad mÄluppfyllelse i Ärskurs 5.
En granskning av granskarna : En studie av skolanmÀlningar till Skolinspektionen och Barn- och elevombudet.
Studien har inriktats pÄ att undersöka skolanmÀlningar till Skolinspektionen och Barn-och elevombudet. Studien bygger pÄ en kvalitativ textanalys av anmÀlningar och myndighetsutredningar. Det har dÄ blivit möjligt att jÀmföra anmÀlarens bild av skolförhÄllandena i förhÄllande till huvudmannen och skolans. Dessa stÀlls slutligen mot myndighetens tolkanden, som kommer till uttryck i beslut och tillhörande motivering.I enskilda fall har brister och missförhÄllanden synliggjorts vad gÀller krÀnkande behandling, sÀrskilt stöd och i övriga former av brister. I studien har det Àven undersökts i vilken utstrÀckning som myndigheterna utgÄr frÄn ett barnperspektiv i samband med utredning och beslut.
Bildandeprocessen för svenska biosfÀromrÄden
BiosfÀromrÄden utgör ett nÀtverk av modellomrÄden som praktiskt visar hur man nyttjar jordens resurser pÄ ett ekologiskt, ekonomiskt och socialt hÄllbart sÀtt.Dessa omrÄden utses av Unesco:s program Man and Biosphere (MaB). Min studie utgÄr frÄn tvÄ frÄgor i syfte att visa hur det gÄr till nÀr ett svenskt biosfÀromrÄde bildas. Uppsatsen skall dels svara pÄ vilka drivkrafterna bakom bildandet av biosfÀromrÄdena Àr, dels visa hur och varför personer och organisationer i Sverige engagerar sig i bildandeprocessen. Detta undersöks med hjÀlp av litteraturstudier och kompletterande intervjuer. Det Àr viktigt att sprida kunskap om denna process eftersom biosfÀromrÄden utgör verktyg i det globala hÄllbarhetsarbetet.Litteraturstudier av frÀmst rapporter frÄn NaturvÄrdsverket och dokument publicerade av Unesco visar att det bör finnas ett brett samarbete mellan olika intressenter nÀr biosfÀromrÄden bildas.
 Att bedriva litteraturundervisning pÄ grundskolan. Finns det nÄgra skillnader mellan olika lÀrare? : - Spelar kön, Älder och erfarenhet nÄgon roll?
Under vÄr verksamhetsförlagda utbildning har vi stött pÄ fenomenet att pojkar och flickor behandlas som tvÄ homogena grupper, dvs. alla flickor lika, alla pojkar lika, som vardera ÄlÀggs olika krav och förvÀntningar av lÀrarna. LÀroplanen för det obligatoriska skolvÀsendet anger att skolan aktivt och medvetet ska arbeta för att pojkar och flickor ska ha samma möjligheter. Tidigare studier visar att idrottsÀmnet prÀglas av en obalans i vÀrderingen av manliga och kvinnliga aktiviteter och att dessa vÀrderingar har sitt ursprung i de könsmönster som förekommer generellt i samhÀllet. I vÄr studie har vi undersökt hur ett antal lÀrare resonerar kring genus, om de tar sÀrskild hÀnsyn till genus i sin planering och hur de anser att genus pÄverkar deras arbete.DÄ syftet med studien Àr att lyfta fram lÀrarnas tankar och vÀrderingar har vi genomfört samtalsintervjuer med lÀrare i idrott och hÀlsa, som sedan legat till grund för en kvalitativ analys.VÄr undersökning har visat att lÀrarna ansÄg genus pÄverka deras arbete framför allt i praktiskt genomförande av undervisningen och i hög utstrÀckning deras val av innehÄll.
Specialpedagogik inom den allmÀnpedagogiska kompetensförmedlingen vid Malmö högskola.
Vi valde att belysa hur förmedlingen av specialpedagogisk kunskap fungerar praktiskt vid Malmö högskola (MAH) utifrÄn lÀrarutbildningens ideologiska samt teoretiska perspektiv. För att kunna genomföra detta valde vi att arbeta utifrÄn skollag samt styrdokument.
Studiens syfte var att genom en enkÀtundersökning samt intervjuer fÄ en överblick av kunskapsfÀltet allmÀnpedagogik och specialpedagogik vid Malmö Högskola. Studiens första datainsamling bestod av en enkÀtundersökning med sammanlagt 152 stycken lÀrarstudenter vid MAH. UtifrÄn svaren frÄn enkÀtundersökningen valde vi att utföra fyra stycken intervjuer med utbildningschef, stÀllföretrÀdande omrÄdeschef, enhetschef samt huvudÀmnesansvarig vid MAH.
Rapporteftergift, lagstöd eller kÀnsla? : om rapporteftergiftens tillÀmpning i praktiken
Har du nÄgon gÄng brutit mot gÀllande lagstiftning som en polis uppmÀrksammat men ÀndÄ valt att inte rapportera dig för? EfterÄt sÄ har du kanske stÀllt dig frÄgan, varför fick jag inga böter? Det finns en förklaring, polisen har anvÀnt sig av institutet rapporteftergift. Institutet ger poliser i det vardagliga arbetet möjlighet att sjÀlva fria eller fÀlla. Vad var det dÄ som i ditt fall gjorde att du inte blev rapporterad, berodde det pÄ vilken sida av sÀngen som polismannen vaknade pÄ eller vad? Svaret pÄ varför just du fick rapporteftergift gÄr inte att hitta i vÄr rapport men vi hoppas att du finner en bra förklaring.
Kundfokuserad styrning: en fallstudie av Handelsbanken
Ămnet som vi valt att undersöka Ă€r klagomĂ„lshantering inom bankverksamhet. VĂ„rt syfte Ă€r att finna hur banker styr för att kunna skapa en fungerande hantering av klagomĂ„l och skapa goda kundrelationer. Kundfokusering Ă€r en strategi som krĂ€ver att alla inom ett företag engagerar sig i varje kund och inser vikten av sitt beteende. Det kan dock finnas brister mellan önskad hantering och verklig hantering, vilket gör att utbildning och löpande information behövs. Det finns olika medel för att styra de anstĂ€llda till bĂ€ttre kundbemötande och dĂ€rmed bĂ€ttre hantering av kundklagomĂ„l.
Den stora, manliga, mannen : En intervjustudie om hur mÀn uppfattar att deras kroppsuppfattning pÄverkar kroppssjÀlvkÀnslan
Problem kring den egna kroppen och dess utseende Àr nÄgot som historiskt sett varit nÄgot typiskt genuskodat kvinnligt. Under de senaste 20-30 Ären har mÀn i allt större utstrÀckning rapporterat liknande problematik, detta i samband med en allt högre grad exponering av mannens kropp. Syftet med studien var att belysa och problematisera hur mÀn uppfattar kroppsuppfattningens pÄverkar kroppssjÀlvkÀnslan. Urvalet var biologiskt födda mÀn. De valda informanterna var i Äldern 22-32 Är.