Syftet med föreliggande studie är att belysa de normer, värden och kunskaper som uttrycks i GY11, den svenska gymnasieskolans läroplan. Studien använder sig av en ideologikritisk analys, vars avsikt är att ge en fördjupad förståelse för samhället genom att avslöja falska beskrivningar av och uppfattningar om makt och verklighet. Med utgångspunkt i den prövande tesen att läroplanen som dokument står under inflytande av det omslutande samhällets idéer och materiella förhållanden läses och förstås GY11 i relation till teorier om rationalitet, kontroll och individualisering. Analysen visar att GY11 i flera avseenden bär drag av en nyliberal ideologi och bekräftar stora delar av den samhällskritik som formulerats av den kritiska skolan och av individualiseringsteoretiker. Det teoretiska ramverket anlägger även ett praktiskt perspektiv med begreppen techne, episteme och fronesis, vilka fungerar som referenspunkter i diskussionen kring kunskapers och handlingars legitimitet i enlighet med samhällets dominerande rationalitet.

Studien syftar till att undersöka vilka faktorer som haft betydelse för sex elitidrottares nya karriärval efter avslutad idrottskarriär. Den metod som användes var kvalitativ med inslag av både hermeneutiken och det narrativa synsättet för att få fram respondenternas egna beskrivningar av brytpunkten. Resultatet visar att upplevelsen av karriäravslutet skiljer sig mellan elitidrottare som slutat frivilligt och elitidrottare som slutat ofrivilligt, på grund av mättnad respektive skada. Processen mot att välja en ny karriär beskrevs av samtliga respondenter som svår samtidigt som alla kände sig motiverade inför det nya valet och i efterhand upplevde sin nya roll samt det nya karriärvalet som tillfredsställande. Respondenterna fattade ett praktiskt rationellt beslut utifrån tidigare erfarenheter av yrket, värderingar och känslor vid valet av ny karriär.

Syftet med uppsatsen var att klarlägga om Högkvarterets arbetssätt och organisation medgeratt Försvarsmakten kan ledas i enlighet med sin ledningsfilosofi. Uppsatsen svarade påföljande huvudfrågeställning; Vilket mervärde ger det att använda olikaorganisationsteoretiska resonemang och perspektiv vid en studie av Försvarsmaktensledningsorganisation? Den Högkvartersorganisation som studerades var HKV 03, fokus lågpå central nivå och det var materialet Högkvarteret använde för att kommunicera sinledningsfilosofi, organisation och arbetssätt till övriga i organisationen som användes somkällor. Den teoretiska ramen utgjordes främsta av Bolman & Deals nya framgångsfaktoreroch Ashkenas fyra perspektiv att studera organisationer på. I uppsatsen användes en kvalitativmetod med en kombination av induktiv och deduktiv ansats och ett hermeneutisktförhållningssätt.

Detta examensarbete har varit inriktat på att studera nyttan av att omstrukturera ett mjukvarusystem till ett moderniserat system.Frågan som skulle besvaras av detta projekt var: vad är fördelarna med komponentiseringen av ett legacysystem, med avseende på utvecklingstid som krävs för vidareutveckling av systemet? Denna fråga besvarades med hjälp av en analys av forskningsfronten över ämnet samt att en fallstudie genomfördes. Det som framkom under analysen av forskningsfronten tydde väldigt mycket på att detta var lönsamt att göra. Trots att fallet var för en specifik aktör var det väldigt relevant att genomföra det för detta projekt för att på sätt få ett praktiskt exempel som hjälpte till att besvara forskningsfrågan. Genom att genomföra dessa undersökningar besvarade vi forskningsfrågan.

Vår uppgift har varit att utveckla och förbättra Svalsons produktsortiment av eldrivna skjutluckor. Vi som har arbetat med att utveckla produkten är tre studenter från Luleå tekniska universitet, Institutionen i Skellefteå. Under arbetets gång har vi gjort det möjligt att reglera skjutluckornas hastighet, vilket inte är praktiskt möjligt på de produkter företaget har ute på marknaden i dag. Utöver det har vi utvecklat en fjärrkontroll, som kommer att ge personalen större flexibilitet då de idag bara kan använda sig av en kontroll som vanligtvis är placerad precis intill luckan. Slutligen har vi utvecklat en möjlighet att kontrollera och justera skjutluckorna via Internet.

Studiens syfte är att undersöka hur pedagoger i förskolan beskriver sitt arbete med barnen vid utevistelse samt hur pedagogerna ser på utevistelsens betydelse för barns lärande. I studien studeras vilka styrdokument förskolan arbetar med i utevistelsen, hur pedagoger beskriver sina planerade aktiviteter med barn utomhus och hur pedagoger upplever att de kan utveckla utevistelsen. Deweys tankar om hur barn lär sig genom att praktiskt tillämpa kunskaper i utevistelsen beskrivs också.  Intervjuer av fyra pedagogers syn på utevistelse genomfördes. I resultatredovisningen analyseras likheter och skillnader mellan pedagogernas svar.

Detta är en studie som syftar till att bidra med fördjupad kunskap om lärares upplevelser kring gymnasieskolans reform, GY11. Huvudfrågorna är hur väl man anser att informationen om GY11 har nått ut till skolan och på vilket sätt detta har skett samt hur lärare förhåller sig till de nya förändringarna, både i praktiskt arbete och i attityder. För att kunna besvara dessa frågeställningar har jag gjort en kvalitativ undersökning i form av personliga intervjuer och med grund i tidigare forskning har jag i min analys beaktat faktorer som direkt påverkar framgången för implementering av reformer, närmare bestämt lärares upplevda behov av förändring samt vikten av deliberativa samtal, organisering och tidsfördelning. Resultaten visar att det har gjorts stora ansträngningar för att få ut information till skolorna men att det har funnits vissa brister, att lärarna generellt är mycket positivt inställda till förändringarna, att det finns en klar ambition att arbeta enligt de nya riktlinjer som lagts fram för GY11 men att de ökade kraven på dokumentation upplevs som en negativ aspekt av reformen..

Utvärderandet av instrument och metoder är väsentligt för att avgöra validiteten och reliabiliteten av studiers resultat. I den här studien utvärderades delskalan Emotional Regulation. Delskalan ingår i Social Competence Scale (Corrigan, 2003) och användes som underlag för observationer av barn i åldern 4-5 år inom implementeringsförsöket av preventionsprogrammet PsPATHS i Sverige. Totalt deltog 132 barn vid två separata observationstillfällen. Två explorativa faktoranalyser med olika estimationsmetoder (ML och GLS) resulterade i en enfaktorslösning.

Detta examensarbete utgår ifrån psykologiska och medievetenskapliga teorier för att underbygga en studie bestående av ett praktiskt projektarbete och en vetenskaplig undersökning. Arbetet inspireras av berättarmöjligheterna och -begränsningarna i seriemediets kombination av text och stillbild. Verktyget i fokus är betoning i samtal, och frågeställningen gäller huruvida samma effekt som typografiskt betonad text kan förmedlas med ?stillbilds-läppsynkning? i lågupplösta bilder. Mediet som avses är inte seriemediet, utan en gren av tv-spelsmediet som bär på liknande begränsningar, nämligen ekonomiskt och tekniskt utmanade portabla spel.

Nöjeslivet är ett viktigt område när det gäller att göra en stad attraktiv för dess invånare och besökare. Efter en besöksundersökning av centrumföreningen Centrala Stadsrum visade det sig att det finns invånare och besökare som inte är helt nöjda med dagens nöjesliv i Falun. Utifrån detta och en nyfikenhet från vår sida valde vi att göra en kartläggning av Faluns nöjesliv och undersöka nöjesverksamheternas profilering. Utifrån vår definition av nöje, ?en upplevelse där en individ gör ett tidsfördriv utan praktiskt syfte och då känner tillfredsställelse, vällust och/eller glädje?, genomfördes en teoretisk litteraturstudie av Faluns historia, attraktiva städer och våra utvalda nöjeslivsområden: mat & fika, bar & klubb, handel, kultur, sport och evenemang.

Bakgrund: Varje år utexamineras cirka 4000 sjuksköterskor i Sverige. Nyutexaminerade sjuksköterskors ansvarsområde är omvårdnad och att som nyutexaminerad börja arbeta som sjuksköterska kan upplevas olika. Syftet: var att beskriva hur det upplevs att arbeta som nyutexaminerad sjuksköterska. Metod: En allmän litteraturstudie genomfördes och tolv vetenskapliga artiklar analyserades och beskrevs. Resultat: De nyutexaminerade sjuksköterskorna upplevde det som utmanande, stressande, oroande och utvecklande men kände sig otillräckliga i sitt arbete som sjuksköterska.

Syftet med studien var att synliggöra begreppet individualisering och att vi själva skulle planera och genomföra en individualisering som skiljer sig från den traditionella kvantitativa hastighetsindividualiseringen. Vi valde att genomföra en individualisering som bygger på vissa valmöjligheter samt variation i arbetssätt och innehåll. Inom vårt planerade arbetssätt arbetar samtliga elever inom samma område och vårt arbetssätt skulle kunna ingå under en kvalitativ individualisering. Vår individualisering har genomförts i en sjätteklass inom området längd. Utifrån genomförandet har vi sedan undersökt vilka val eleverna har gjort och vad som styr deras val.

Syftet med föreliggande studie är att belysa de normer, värden och kunskaper som uttrycks i GY11, den svenska gymnasieskolans läroplan. Studien använder sig av en ideologikritisk analys, vars avsikt är att ge en fördjupad förståelse för samhället genom att avslöja falska beskrivningar av och uppfattningar om makt och verklighet. Med utgångspunkt i den prövande tesen att läroplanen som dokument står under inflytande av det omslutande samhällets idéer och materiella förhållanden läses och förstås GY11 i relation till teorier om rationalitet, kontroll och individualisering. Analysen visar att GY11 i flera avseenden bär drag av en nyliberal ideologi och bekräftar stora delar av den samhällskritik som formulerats av den kritiska skolan och av individualiseringsteoretiker. Det teoretiska ramverket anlägger även ett praktiskt perspektiv med begreppen techne, episteme och fronesis, vilka fungerar som referenspunkter i diskussionen kring kunskapers och handlingars legitimitet i enlighet med samhällets dominerande rationalitet.

Syftet med mitt arbete har varit att beskriva och värdera familjeklassarbetsformen som den tillämpas i några svenska skolor. Jag har valt att belysa verksamheten utifrån ett inkluderings- och exkluderingsperspektiv. Jag ville också se på arbetsformen utifrån differentierings- och problembeteendeaspekter. I min litteraturgenomgång redogör jag för några sätt att beskriva dessa begrepp. Jag redogör också för den systemteoretiska teorigrund som familjeklassarbetsformen grundas på. Genom observationer av klassrumsarbetet och intervjuer av elever, föräldrar och pedagoger fick jag en bild av en verksamhet som rent praktiskt var exkluderande men inte uppfattades som sådan av informanterna.

Den här studien avser att undersöka i vilken utsträckning befintliga riktlinjer för datorstött samarbete är tillämpbara för asynkrona, geografiskt distribuerade system i syfte om att minska det socio-tekniska glappet. Det är ett glapp mellan vad användare efterfrågar socialt och vad som är tekniskt möjligt att stödja, där medvetenhet om andra användare är en central utmaning som påvisar ett glapp. Som praktiskt fall studeras Intercopy.net som är ett system för dokumenthantering via Internet. Resultaten visar att det verkar finnas få riktlinjer specifikt avsedda för asynkrona, distribuerade system och de som avser datorstött samarbete generellt kan vara svåra att tillämpa. Riktlinjer för enskilda användare och för datorstött samarbete kan därför med fördel kombineras vid utveckling och utvärdering av datorstött samarbete för att öka användbarheten på individ- och gruppnivå.