I den här rapporten redovisas processen och resultatet av mitt examensarbete på Carl Malmsten Furniture Studies. Möbeltapetsering är ett brett och omfattande område vilket förmedlas och tydliggörs under utbildningens tre år. Förutom hantverket som Praktiskt arbete har insikt om en långt mer komplex och mångfacetterad bild av området gjort sig gällande. I den här rapporten presenteras arbetet med att ta fram ett underlag till tapetserarverkstaden på Skansen för att utveckla det pedagogiska uppdrag som utförs i verkstaden. Arbetet har resulterat i historieberättande med utgångspunkt i den aktuella tiden i verkstaden,det vill säga 1800-talets andra hälft.Historieberättandet utgår från en möbel som jag valt utifrån den information och de historier som är väsentliga för tiden och som bör synliggöras.

Målsättningen med att göra en teknisk användarhandbok för produktion av mindre tidningar är att underlätta arbetet för andra som ska skapa en tidning. Studenter i liknande projekt samt övriga personer som arbetar med tidningsproduktion ska enkelt kunna använda sig av handboken. Att stegvis kunna följa arbetsgången i produktionen är något som förhoppningsvis ska kunna hjälpa många. Rapporten inleds med en teoridel som sammanfattar de begrepp som används inom grafisk design. Den följs sedan av användarhandboken.Användarhandboken inriktar sig mest på den tekniska delen när det gäller att skapa en tidning.

Detta arbete bygger på ett utvecklingsarbete, vars syfte är identifiera möjligheter till hur planerade bildskapande aktiviteter på fritidshemmet praktiskt kan utformas för att främja ett entreprenöriellt förhållningssätt hos barnen. Arbetet avgränsas till att undersöka vilka aspekter som är centrala för att erbjuda barnen möjligheter att använda sin kreativitet, drivkraft, kommunikations- och samarbetsförmåga. Studien är uppdelad delstudie I och II. I delstudie I intervjuades verksamma pedagoger i syfte att generera kunskaper inför planering och genomförande av delstudie II, som består av en aktion. Aktionen innehåller ett bildskapande projekt som genomfördes under fem veckor på ett fritidshem för årskurs 3.

Uppsatsen handlar om interaktiv video och om det är ett bättre inlärningssätt än traditionell utbildning. Max Hamburgerrestauranger användes i arbetet som ett praktiskt exempel och dom anställda har fått agera som respondentgrupp för testning av sekvenser av interaktiv videoutbildning. Syftet var att undersöka om interaktiv videoutbildning är ett bättre inlärningssätt. Om så är fallet varför? Uppsatsen bygger på kvalitativ metod.

Syftet med vårt examensarbete var att undersöka två förskollärares tankar angående verbal språkutveckling och hur dessa visade sig i verksamheten. Vi ville ta reda på vad pedagogerna hade för tankar som de använde sig av i det språkutvecklande arbetet på avdelningen och huruvida de rent praktiskt använde sig av dessa tankar i verksamheten I vår undersökning använde vi oss av kvalitativ intervju och öppen observation. Vi intervjuade och observerade två pedagoger på en avdelning på en privatägd förskola i en stor stad i södra Sverige där alla barnen på avdelningen hade svenska som modersmål. Vi använde oss av kvalitativ intervju för att få så uttömmande svar som möjligt och minska riken att missa intressant stoff. Öppen observation valde vi för att på ett naturligt sätt kunna följa pedagogernas språkutvecklande arbete samt för att se hur deras tankar införlivades i den praktiska verksamheten. De slutsatser vi har dragit är att det verbala språkutvecklande arbetet på avdelningen präglades av ett medvetet förhållningsätt till det språkutvecklande arbetet av båda pedagogerna.

Hur säger specialpedagoger/speciallärare att de anpassar datorbaserad träning och kompensation för elever i läs- och skrivsvårigheter? Uppfattar specialpedagoger/speciallärare att elevernas motivation för skolarbetet påverkas? Anser de att eleven ser sina framsteg och måluppfyllelser på ett tydligt sätt? Visar studien att specialpedagoger/speciallärare anser att eleverna ska träna mer på det de inte kan? Eller väljer de istället att kompensera för svårigheterna och visar på alternativa vägar för att eleverna ska ha möjlighet att inkluderas i den ordinarie undervisningen? Genom kvalitativa intervjuer med tre specialpedagoger och två speciallärare har denna studie undersökt hur de individanpassar datorbaserat arbete för elever i läs- och skrivsvårigheter. Undersökningen är inriktad på specialpedagoger/speciallärare som arbetar praktiskt nära elever i skolår 1-6. Studien visar att specialpedagoger/speciallärare säger sig utgå från elevens behov och initierar inte alltid diagnostisering i första hand. Enligt informanternas uppfattningar är det inte antingen träning eller kompensation, utan både och.

I läroplanen för förskolan (Lpfö98) beskrivs förskolan som en social och kulturell mötesplats som skall stärka och förbereda barnen för ett liv i ett allt mer internationaliserat samhälle (Lpfö98). Syftet med denna studie är att jag med detta som utgångspunkt har tittat närmre på förskolelärares egna tankar och funderingar kring detta, hur förskolelärare känner inför de mångkulturella direktiven som läroplanen anger och hur de tycker att man rent praktiskt skall uppfylla dessa mål. Studien tar även upp hur förskolelärarna upplever sina egna kunskaper för att bidra till att barnen utvecklar sin förmåga att förstå och leva sig in i andras kulturer och värderingar.Det är en kvalitativ studie där fyra intervjuer har gjorts med slumpvalda förskolelärare från en förutbestämd stadsdel. I studien framkom att samtliga förskolelärare ser att förskolan besitter en mångfald som de ser positivt på. Denna mångfald ställer krav på en interkulturell pedagogik hos förskolelärarna, för att man på ett mer effektivt och medvetet sätt skall kunna arbeta för de mångkulturella direktiven som anges i Lpfö98.Slutsatserna av studien är att förskolelärarna upplever ett behov av fortbildningar i strävan mot ett mer interkulturellt förhållningssätt.

Studien syftar till att beskriva hur lärare i matematik upplever att de praktiskt hanterar elevers olika förutsättningar i sin matematikundervisning. Undersökningen genomfördes som en fallstudie av två lärare i matematik i grundskolans senare år. Det empiriska materialet består av fyra klassrumsobservationer, som analyserades för att identifiera olika typer av individualisering, samt fyra intervjuer, för att belysa lärarnas upplevelser av och tankar kring individualisering. Det framkom att det förekommer flera olika typer av individualisering. En del individualisering var ett resultat av lärarens medvetna val, men det förekom även individualisering som lärarna delvis var omedvetna om..

Responsive Web Design (RWD) har på kort tid gått från ett koncept till en av de största trenderna inomwebbutveckling. Det är nästan underförstått idag att nya webbsidor ska vara i RWD. Trots det är inte RWD detsjälvklara alternativet som löser alla problem dagens utvecklare står inför när det gäller den stora floran av surfandeenheter.I examensarbetet djupdyker vi i tekniken, både praktiskt och teoretiskt, för att kunna dra slutsatser om RWDs styrkoroch svagheter. Detta åstadkoms genom att ta fram en applikationsplattform och en första applikation(semesterplanering) åt konsultföretaget Sigma AB, där ett av grundkraven var att det vi utvecklade skulle kunnaanvändas varsomhelst.Utifrån våra resultat lämnas rekommendationer på när RWD är alternativet att satsa på och när det behöverkompletteras av andra tekniker, så som Native- eller HTML5 applikationer..

Under verksamhetsförlagda utbildningar har det framkommit att tematiskt arbete inte är ett entydigt begrepp. Lärare ute på fältet har haft delade meningar om arbetssättets innehåll och genomförande. Tematiskt arbete har dessutom ofta blivit bortprioriterat till förmån för den traditionella undervisningen. Syftet med undersökningen är att ur ett lärarperspektiv synliggöra hur verksamma lärare arbetar med tematiskt arbete. Undersökningens forskningsfrågor är vilken syn på lärande har de lärare som arbetar tematiskt, hur arbetar lärarna tematiskt och på vilket sätt gynnar tematiskt arbete elevers utveckling och lärande? För att besvara forskningsfrågorna användes en kvalitativ metod där fyra intervjuer genomfördes med lärare som arbetar tematiskt i årskurs F-3.

Metria håller på att ta fram en vegetationsdatabas över Värmlands län; det finns flera intressenter bakom framtagandet av databasen. Utöver dessa är StoraEnso en eventuellt tillkommande intresent, som undrar över praktiska användningsområden med databasen. De är även intresserade av att veta hur databasen överensstämmer med egna befintliga databaser. I detta arbete har jag samkört Metrias vegetationdatabas med StoraEnsos databaser för att få en bild av hur de överensstämmer och hur ett eventuellt praktiskt användande skulle kunna fungera. Tre olika försök har gjorts: ett användarförsök och två samstämmighetsförsök.

Detta arbete är en studie om elevers"eget arbete". Undersökningens syfte är att kritiskt granska arbetsformen. Informationen samlar jag in via en mindre litteraturstudie och empiriskja unsersökningar. Slutsatser jag gjort i undersökningen är att arbetsformen kan vara ett inlärningshinder om eleverna bara får arbeta efter denna metod..

Syftet med vårt examensarbete är att belysa hur undervisningen i skolan utformas så att elever får kunskap om hållbar utveckling och att arbetet mot en hållbar utveckling blir en integrerad del av skolan och elevernas handlingar i vardagen. Ett annat syfte är att konkretisera hur undervisningen i skolan utformas så att arbetet mot en hållbar utveckling skapar möjlighet för eleverna att få nya insikter om hur de praktiskt kan agera och göra miljömässiga val. Den metod vi har använt är en kvalitativ forskningsstrategi med semistrukturerade intervjuer. Resultatet av arbetet är att det finns olika arbetsmetoder för att nå en mer hållbar utveckling och att skolor och lärare kommit olika långt i undervisningen. Förhållningssättet till miljön och hållbar utveckling är något som genomsyrar hela skolan för att ge en helhetsbild för eleverna..

Socialt arbete är ett ombestritt ämne. Begreppet har visat sig vara svårt att definiera och en samstämmig bild av vad socialt arbete innebär står inte att finna. Uppfattningarna om hur det sociala arbetet skall identifieras är många och således syftar studien till att kritiskt utreda begreppet socialt arbete och ta reda på hur det sociala arbetet förhåller sig till definitionsfrågan i både forskning och praktik. Studien följer frågeställningarna angående hur begreppet socialt arbete definieras i forskning och praktik och även hur det sociala arbetet påverkas gentemot definitionsfrågan. Studien har utförts utifrån en så kallad triangulering där både en litteraturstudie och kvalitativa intervjuer av yrkesverksamma i det sociala arbetet har utförts för att utreda begreppet socialt arbete och dess identifiering.

Detta arbete handlar om hur man praktiskt hanterar och sköter om hästar när personen i fråga har en fysisk funktionsnedsättning som innebär grava problem med synen, hörseln, funktionen i armar och ben eller en kombination av dessa funktionsnedsättningar. Arbetet bygger i första hand på femton intervjuer med aktiva hästmänniskor som äger eller har erfarenhet av ansvaret för skötseln av en eller flera hästar. Målet med arbetet är tredelat: att få fram kunskap som finns hos dessa personer och kunna presentera det på ett bra sätt för andra som inte är så insatta i ämnet, att göra andra nyfikna och förhoppningsvis skapa en större förståelse för personer med en fysisk funktionsnedsättning och ett stort intresse för hästar, samt att kunna visa möjligheterna det ger och vilken betydelse gemenskapen med hästarna har för dessa människor. Hästar är något som många i Sverige håller på med och även om man har en funktionsnedsättning ska det inte vara ett hinder för att hålla på med hästar. Tillgänglighet är något som alla i samhället mår bra av. I detta arbete har frågeställningar runt det praktiska arbetet med hästens skötsel belysts.