I detta arbete har gymnasieutbildningens förändring från 1970 till idag undersökts. Som utgångspunkt för undersökningen har biologiämnet studerats. Under tiden från 1970 till idag har två läroplaner gällt (Lgy 70 och Lpf 94) och i år börjar en tredje att gälla (Gy 11). Genom att studera läroplaner kan man få en känsla över vad som är syftet med undervisningen och vilken typ av undervisning som förordas. Detta kan beskrivas med hjälp av olika läroplanskoder.

Startpunkten för denna masteruppsats var mina egna erfarenheter av att ha försökt arbeta med normkritisk pedagogik i förskolan och de funderingar, möjligheter och hinder jag då mötte. Det tycks som att det är lättare att skriva om och tänka kring dessa frågor än att faktiskt själv genomföra dem i praktiskt pedagogiskt arbete. Jag beslöt mig därför att i denna uppsats undersöka vilka möjligheter och problem som finns när pedagoger försöker arbeta normkritiskt i förskolan.I uppsatsen har jag intervjuat och tagit emot dagböcker från tre pedagoger som har uppgivit att de försöker arbeta med dessa frågor. I min undersökning har jag anlagt ett diskursanalytiskt och queerteoretiskt perspektiv. Jag har frågat pedagogerna om vilka normer som görs centrala i arbetet, hur de försöker arbeta med normkritisk pedagogik samt vilka förutsättningar, möjligheter och hinder de möter i det normkritiska arbetet.I pedagogernas tal om sitt normkritiska pedagogiska arbete har jag identifierat vissa normer som speciellt viktiga och framträdande; normer kring kön, sexualitet, hudfärg och etnicitet samt ålder.

Syfte med detta arbete är att förstå den grundläggande tanken i permakultur, de principer permakultur bygger på, samt utforska hur permakultur kan praktiseras i stadsmiljö. Arbetet är baserat på en litteraturstudie, studiebesök på Holma Folkhögskola och St Hansgårdens fritidsgård, samt på filmer och intervjuer med personer som praktiserar permakultur. Permakultur som begrepp skapades av Bill Mollison och David Holmgren på 1970-talet, och syftar till att utforma självförsörjande och självreglerande lokalsamhällen, baserade på hur naturliga ekosystem fungerar. Permakultur kan sammanfattas i tre etiska principer: omsorg om jorden, omsorg om människor och begränsad tillväxt och konsumtion, samt rättvist fördelat överflöd. Utöver dessa har David Holmgren beskrivit tolv designprinciper, vilka kan ses som verktyg för att förändra vårt sätt att tänka kring djur och natur, matproduktion och samhället.

Tematiskt arbete är en ämnesintegrerande arbetsmetod som blir allt vanligare i den svenska skolundervisningen. I denna studie undersöks hur pedagoger och elever arbetar med metoden samt deras syn på densamma. Syftet med denna undersökning är att få en bild av hur pedagoger och elever upplever tematiskt arbete med fokus kring matematiken. Undersökningen har skett genom intervjuer med fyra pedagoger som alla har erfarenhet av tematiskt arbete samt fyra elever från årskurs fyra som nyligen deltagit i ett tematiskt arbete som vi själva genomförde under en treveckorsperiod. Där gavs tillfälle att på nära håll kunna följa arbetet och se dess konsekvenser.

Det är ingen nyhet att åtskilliga företag investerar betydelsefullt kapital i utveckling och underhåll av verksamhetsstödjande informationssystem som ofta är fundamentala för verksamhetens fortsatta funktion och överlevnad. Ett informationssystem har dock, precis som allt annat, en begränsad livslängd varför företag förr eller senare hamnar i en situation där dessa börjar ifrågasättas alternativt där nya systemlösningar uppmärksammas och övervägs.Den här uppsatsen behandlar avveckling av informationssystem, ett förhållandevis outforskat område som ofta beskrivs i begränsad omfattning i samband med systemlivscykelmodeller och systemförvaltning. Med anledningen av avvecklingens uppenbara existens i ett informationssystems livscykel är det tämligen häpnadsväckande att det inom den akademiska världen och i synnerhet informatiken inte tidigare studerats i nämndvärd omfattning. Är ämnet inte relevant att studera eller präglas det bara av ett allmänt ointresse? Frågan har tillsammans med ovanstående konstaterande bidragit till vår motivation att genom uppsatsen belysa området och kartlägga processen utifrån hur och varför avveckling genomförs.Med utgångspunkt i systemlivscykeln riktas fokus mot att redogöra för den slutliga avvecklingsfasen där ett brett spann av teori kring bland annat verksamhets- och produktavveckling, systemförvaltning och organisatoriskt beslutsfattande samt empiriska studier bäddat för att komplettera tomrummet med ny kunskap.

Syftet med denna litteraturstudie var att undersöka närståendes upplevelser av att vårda en anhörig vid livets slut i hemmet. Åtta vetenskapliga artiklar analyserades med hjälp av kvalitativ innehållsanalys med manifest ansats och analysen resulterade i fem kategorier. Att hemmet och sättet att leva förändras: Att vara hjälplös när den sjuke personen lider och försämras: Att vara ensam och inte ha stöd: Att få styrka av att vara tillsammans: Att känna oro inför den kommande förlusten. Resultatet visade att närstående behöver få både praktiskt och emotionellt stöd. Dessutom hade närstående behov av att få information och bli delaktiga i vården..

Syftet med det här examensarbetet är att undersöka beröringsytor mellan skolämnena svenska och bild och att lyfta fram aspekter av ämnena som stärker och kompletterar varandra. Jag har utgått ifrån tesen att man kan se på svenskämnet som ett ?praktiskt-estetiskt? ämne och bildämnet som ett kommunikativt språkämne. Hur kan man utifrån det arbeta ämnesintegrerat med ämnena svenska och bild? Hur kan den undervisningen förstås i förhållande till estetiska lärprocesser? Sex lärare, tre svensklärare och tre bildlärare, intervjuas om deras tankar om dessa begrepp och aspekter av ämnena och de får berätta om hur de arbetar med dem i sin undervisning..

Syfte med detta arbete är att förstå den grundläggande tanken i permakultur, de principer permakultur bygger på, samt utforska hur permakultur kan praktiseras i stadsmiljö. Arbetet är baserat på en litteraturstudie, studiebesök på Holma Folkhögskola och St Hansgårdens fritidsgård, samt på filmer och intervjuer med personer som praktiserar permakultur. Permakultur som begrepp skapades av Bill Mollison och David Holmgren på 1970-talet, och syftar till att utforma självförsörjande och självreglerande lokalsamhällen, baserade på hur naturliga ekosystem fungerar. Permakultur kan sammanfattas i tre etiska principer: omsorg om jorden, omsorg om människor och begränsad tillväxt och konsumtion, samt rättvist fördelat överflöd. Utöver dessa har David Holmgren beskrivit tolv designprinciper, vilka kan ses som verktyg för att förändra vårt sätt att tänka kring djur och natur, matproduktion och samhället.

Jag har i den här uppsatsen undersökt vilka svårigheter personer med albanska som modersmål möter när de ska lära sig svenska som andraspråk. Anledningen till att jag valt detta ämne för min uppsats är att albanska är ett indoeuropeiskt språk som utgör en egen gren i det indoeuropeiska språkträdet och svenska är ett nordgermanskt språk. Därför är en jämförelse mellan svenska och albanska intressant. Utgångspunkten för min uppsats är att det måste innebära en särskild utmaning för personer med albanska som modersmål att lära sig ett andraspråk som svenska. Mitt syfte med uppsatsen är att undersöka vilka problem som personer med albanska som förstaspråk möter när de lär sig svenska.

Detta arbete har sin huvudsakliga fokus på fördjupning i pipeline och arbetsätt som används vid grafiskt arbete riktat mot miljöer i highendspel. Arbetet inriktar sig framförallt mot hur man idag arbetar som effektivast samt även vad som skulle kunna optimeras ytterligare. Denna rapport kommer att redovisa experiment samt reflektioner över arbete som är genomfört inom den verkliga spelindustrin..

Ström, Anders och Svensson, Gustav (2007).Elevers känslor kring matematik. En jämförelse mellan elever i skolår 3 och 6. (Students feelings and thoughts about mathematics. A comparison between students in school year 3 and 6). Skolutveckling och ledarskap, Specialpedagogisk påbyggnadsutbildning, Lärarutbildningen, Malmö högskola.

Den här studien undersöker hur nyanlända flyktingar uppfattar integrationsinsatsenSamhällsorientering för nyanlända samt om de nya kunskaperna som de inhämtar omdet svenska samhället är till nytta.Studien bygger på ett kvalitativt angrepssätt med fallstudie som forskningsdesign, därvi använt oss av en gruppintervju och en enskild intervju med nyanlända flyktingarsom har deltagit i utbildningen. Resultatet visar att de som nyanlända är i behov avsamhällsinformation om bland annat praktiskt vardagsliv, individuella rättigheter ochskyldigheter. Det framkommer dock att de saknar inflytande och valmöjligheter.Samtliga respondenter saknar även en ömsesidighet i integrationen, då insatsen enbartgäller nyanlända flyktingar och inget ansvar läggs på majoritetssamhället. Våraresultat visar att kunskap om det svenska samhället inte räcker för att kännadelaktighet i det..

Utomhuspedagogik och teknikämnet har gemensamt att de båda ser ett konstruktivistiskt undervisningssätt som ett medel för att bedriva undervisning samt att praktisk kunskap är av vikt. I utomhusmiljön så tillgodoses främst teknikämnets önskan att praktiskt pröva, undersöka och konstruera samt att försöka se hur tekniken påverkar vår natur och miljö. Med hjälp av detta arbetes motivgrund och exemplifieringar är det meningen att det ska bli lättare att verkligen gå ut och pröva på. Syftet med arbetet har varit att finna en teorianknytning och pedagogisk förankring till att bedriva teknikundervisning utomhus. I en vidareutveckling även att exemplifiera vad man kan göra utomhus inom teknikämnet på och i anslutning till en skolgård.

Syfte: Syftet med min undersökning är att söka svar på vad som görs för att förebygga och behandla psykisk ohälsa inom gymnasiesärskolan i två kommuner.Frågeställningar:? Hur arbetar och organiserar olika personalgrupper arbetet för att motverka psykisk ohälsa?? Hur upplever personalen psykisk ohälsa hos elever, finns det olika förhållningssätt i konkreta situationer?Metoden är observation och intervju. Fjorton personer intervjuades. Tio i den större kommunen och fyra i den mindre. I den större kommunen intervjuades tre specialpedagoger, en skolpräst, en skolkyrkopedagog, en kurator, en skolsköterska och en skolpsykolog.

Arbetets syfte är att efter en genomgång av den här relevanta litteraturen studera hur lärare ser på undervisning i skolans närmiljö samt varför denna bedrivs. Jag inleder med att ta upp olika syn på barns lärande. Därefter följer ett avsnitt om skolans förutsättningar för ett autentiskt och meningsfullt lärande. Den teoretiska delen redogör också för litteratur där jag närmar mig undervisning i skolans närmiljö. Utomhuspedagogik, skolgården som pedagogisk resurs och stadsstudier är de ämnen som främst behandlas här.