Sverige beskrivs som ett mångkulturellt samhälle. Detta är av betydelse för förskolans uppdrag med att utveckla barnets medvetenhet och förståelse för andra kulturer och religioner. För att undvika fördomar och diskriminering är det betydelsefullt att redan i tidig ålder påvisa mångfalden av kultur och religion eller annan trosuppfattning Syftet med studien är att få en inblick i hur ett antal förskollärare talar om hur man praktiskt arbetar för att synliggöra och lyfta fram kultur och religion eller annan trosuppfattning i förskolan. Studien utgår ifrån ett sociokulturellt ? och interkulturellt perspektiv. Syftet och frågeställningarna har besvarats genom en kvalitativ undersökningsmetod med hjälp av semistrukturerade intervjuer.

De senaste a?rens diskussioner kring husha?llsna?ra tja?nster har nu resulterat i ett skatteavdrag som bo?rjade ga?lla den 1 juli 2007. Med anledning av att fler nu troligtvis har ra?d med hja?lp i hemmet har HSB beslutat att se o?ver mo?jligheten att erbjuda denna typ av tja?nster till sina medlemmar. Syftet med detta arbete a?r att utreda och analysera hur HSB ska anva?nda marknadsinformation fo?r att kunna utveckla nya tja?nster och ge grundla?ggande direktiv fo?r marknadsfo?ring av dessa.

Under vår verksamhetsförlagda utbildning har vi stött på fenomenet att pojkar och flickor behandlas som två homogena grupper, dvs. alla flickor lika, alla pojkar lika, som vardera åläggs olika krav och förväntningar av lärarna. Läroplanen för det obligatoriska skolväsendet anger att skolan aktivt och medvetet ska arbeta för att pojkar och flickor ska ha samma möjligheter. Tidigare studier visar att idrottsämnet präglas av en obalans i värderingen av manliga och kvinnliga aktiviteter och att dessa värderingar har sitt ursprung i de könsmönster som förekommer generellt i samhället. I vår studie har vi undersökt hur ett antal lärare resonerar kring genus, om de tar särskild hänsyn till genus i sin planering och hur de anser att genus påverkar deras arbete.Då syftet med studien är att lyfta fram lärarnas tankar och värderingar har vi genomfört samtalsintervjuer med lärare i idrott och hälsa, som sedan legat till grund för en kvalitativ analys.Vår undersökning har visat att lärarna ansåg genus påverka deras arbete framför allt i praktiskt genomförande av undervisningen och i hög utsträckning deras val av innehåll.

?Vi har utfört en kvalitativ studie med semistrukturerade intervjumoment. Syftet med studien är att få djupare insikt om hur arbetsgivare upplever anställdas publiceringar i sociala medier. Detta då det gällande rättsläget ligger inom en gråzon som arbetsgivare inte kan grunda sina beslut på när även publiceringarna kan uppkomma utanför arbetstagares arbetstid. Därför har vi även tittat på kringliggande faktorer för varför arbetsgivare tror att dessa publiceringar uppkommer och hur arbetsgivare rent praktiskt resonerar kring problematiken.

Laborationer utgör ett centralt innehåll inom den svenska biologiundervisningen. Elever måste lära sig arbeta laborativt för att uppnå kunskapsmålen. Att arbeta praktiskt medför flera fördelar för eleverna men det kan vara svårt att som lärare förmedla dessa på ett meningsfullt sätt. Syftet med denna undersökning är att undersöka hur biologilärare tänker och resonerar kring skolans laborativa arbete. Det är ett brett arbetsområde och målen i styrdokumenten kan uppfyllas med stor variation.

I detta arbete har jag undersökt hur man kan tillämpa teorier inom informationsdesign för att gestalta en designlösning som hjälper klättrare att minnas moment från topprepskursen.Svenska klätterförbundet vill utforma ett material med information om klättringsmoment som genomförts under topprepskursen. Materialet ska ges ut till examinerad klättrare i samband med att topprepskursen inomhus avklarats, för att påminna om vad för moment som genomförts under kursen. Tidigare material som ska fylla samma syfte finns tillgängligt men är inte utvecklat för att ges ut i samband med avklarad kurs. En designlösning som utifrån teorier inom informativ bild och kognition har producerats och testats genom öppna observationer. Resultatet i arbetet var att sju av åtta testpersoner i en observation kunde minnas hur ett praktiskt moment skulle utföras utifrån designförslaget..

I denna processbeskrivning undersöker jag hur jag kan verka som en modedesigner som kan påverka och göra skillnad. Intresset för detta väcktes under ett tidigare projekt då jag i arbetet local relations funderade över hur de val man gör under en designprocess kan påverka samhället i stort. Min undersökning börjar med att jag tittar på andra kreativa personers praktiker för att se hur dem påverkar och gör skillnad, jag genomför också intervjuer med andra verksamma för att undersöka hur dem ser på designerrollen nu och i framtiden, för att sedan undersöka hur jag kan omvandla mina tankar till ett Praktiskt arbete. Under resans gång kommer jag fram till att jag kan påverka genom att etablera en plattform utifrån vilken jag och andra kan uttrycka våra tankar om mode. Jag skapar därför ett fanzine vid namn Postfashion som handlar om mode och vars första nummer (som är det som visas på Vårutställningen) är ett samtal om mode och materialitet mellan mig och konstnären Jun O Cindy Calle.

I en butiksmedarbetares vardag uppkommer ständigt frågor vilka många gånger berörs av arbetsrätten. Det kan konstateras att medarbetares kunskaper gällande bland annat anställningsbevis, anställningsskydd samt rättigheter och skyldigheter varierar i hög grad. Det har här visat sig att erfarenhet hos medarbetare är en starkt bidragande faktor. För att få en ökad medvetenhet hos medarbetarna kan även chefens ledarstil komma att påverka, då denne överlag besitter viss kunskap gällande lagar och regler som delvis omfattas av arbetsrätten. Chefens ledarstil påverkar även medarbetarskapet och motivationen på arbetsplatserna.

Vi lever i en ömtålig vardag. Vi gör den än ömtåligare genom vårt sätt att leva. Det är ingen idé att jag säger det med ord; jag har redan sagt det så många gånger att människorna runt omkring mig har slutat lyssna. Kanske är objekt en bättre ingång till samtal. I det här arbetet har jag, genom såväl text som Praktiskt arbete inom corpuskonstfältet, undersökt vad som händer med oss när vardagen faller sönder och kaos utbryter.

Syftet med vår uppsats är att vi vill undersöka hur samarbetet mellan skola och museum fungerar. Som blivande lärare vill vi få mer kunskap om hur vi använder oss av museet som arena i vår undervisning på ett bra sätt. Vi frågar oss hur skola och museum samarbetar? Hur samarbetet leder till elevers historiemedvetande och vilka de eventuella hindren i samarbetet är? Vi presenterar och diskuterar tidigare forskning inom området. Några viktiga forskare som vi lyfter fram är Berit Ljung, Monica Cassel och Eilean Hooper-Greenhill.

Det finns många politiska mål på området trafik och jämställdhet och det finns även ett tydligt politiskt mål om att trafikplaneringen skall planera för ett jämställt transportsystem. De fysiska miljöer som planeras idag kommer stå i 100 år eller mer och då gäller det att förstå konsekvenserna av dessa strukturers utformning. Trafik och trafikplanering har traditionellt varit en mycket mansdominerad sektor och planeringen har främst gynnat män och mannens främsta transportmedel ? bilen. För att få in jämställdhetsfrågorna i planeringen så kommer det krävas förändringar.

Det går inte att utbilda sig till chef men jobbet som chef underlättas om man har utbildning. Enligt vår empiriska grund så är den bästa kombinationen att lära sig det både praktiskt och teoretiskt, utbildningen är en genväg till en chefsposition. Chefen kan däremot utvecklas om man utbildar sig under tiden som man jobbar..

Under vår verksamhetsförlagda utbildning har vi stött på fenomenet att pojkar och flickor behandlas som två homogena grupper, dvs. alla flickor lika, alla pojkar lika, som vardera åläggs olika krav och förväntningar av lärarna. Läroplanen för det obligatoriska skolväsendet anger att skolan aktivt och medvetet ska arbeta för att pojkar och flickor ska ha samma möjligheter. Tidigare studier visar att idrottsämnet präglas av en obalans i värderingen av manliga och kvinnliga aktiviteter och att dessa värderingar har sitt ursprung i de könsmönster som förekommer generellt i samhället. I vår studie har vi undersökt hur ett antal lärare resonerar kring genus, om de tar särskild hänsyn till genus i sin planering och hur de anser att genus påverkar deras arbete.Då syftet med studien är att lyfta fram lärarnas tankar och värderingar har vi genomfört samtalsintervjuer med lärare i idrott och hälsa, som sedan legat till grund för en kvalitativ analys.Vår undersökning har visat att lärarna ansåg genus påverka deras arbete framför allt i praktiskt genomförande av undervisningen och i hög utsträckning deras val av innehåll.

Att vara ambulanssjuksköterska innebär ett stort ansvar som kräver goda kunskaper både praktiskt och teoretiskt inom flera olika områden. Eftersom det är relativt nytt att arbeta strukturellt i ledningsfunktionen har författarna valt att undersöka upplevelsen av att vara medicinskt ansvarig på skadeplats och vad som kan underlätta uppgiften. Studien bygger på kvalitativa intervjuer. Ambulanssjuksköterskorna förbereder sig på väg ut till patienten både praktiskt och mentalt och ställer höga krav framför allt på sig själva. I studien framkom att att ambulanssjuksköterskan generellt har ett bra samarbete med kollegan och övriga inom den egna organisationen.

Syftet med mitt arbete var att undersöka hur textillärare ser på och arbetar med elevens planering i grundskolan. Jag valde ämnet för att kursplanen för slöjd betonar planering upprepade gånger. Jag ville förstå vad planering innebär samt undersöka hur man rent praktiskt kan arbeta med det som lärare. Jag har genomfört kvalitativa intervjuer med fyra textillärare i Västerbotten och har bedrivit omfattande litteraturstudier som jag ställer mot intervjuresultaten. Jag frågar vad lärarna anser att elevens planering innebär, hur de arbetar med den samt hur de bedömer och betygsätter den.