Detta examensarbete åskådliggör praktiska metoder för att arbeta med genusmedveten vägledning. För att genomföra detta har vi tagit hjälp av en person med en filosofie kandidat inom genusvetenskap, som delat med sig av sina tankar kring jämställdhet, neutralitet och metoder. Vi har också tagit hjälp av en studieinformatör och en studie- och yrkesvägledare för tips på arbetssätt för genusmedveten vägledning. Utöver detta har vi använt genuslitteratur och metodböcker för genuspedagogik, texter som gällt ex-empelvis jämställd vägledning och förändringsmöjligheter på arbetsplatser, samt tidigare examensarbeten och avhandlingar som varit relevanta. Vi har försökt att i detta arbete sammanställa våra nyfunna kunskaper kring genus och vägledning.

Problem:I dag finns det ett stort behov av säkra identifierings metoder på Internet. Traditionellt sätt är en handskriven namnteckning en form av identifiering och vad som behövs är en elektronisk motsvarighet. Hypotes: "Elektroniska signaturer leder till ökad integritet och säkerhet vid identifiering på Internet" Syfte: Målet och syftet med denna uppsats är att studera och analysera huruvida elektroniska signaturer kommer att bidra till ökad integritet och säkerhet vid identifiering på Internet. Slutsats:Genom att jämföra praktiska erfarenheter (fallstudie) och teoretiska kriterier kunde vi analysera oss fram till att vår hypotes är sann..

Många skribenter har riktat hård kritik mot revisionsbranschen under senare år. Kritiken innefattar skilda områden men mycket av den kan härledas till revisionsbranschens incitamentsstruktur och detta aktualiserar frågan om vad som driver revisorer.Denna uppsats grundar sig i motivationsteori och syftar till att studera vad som driver revisorer. Vi studerar detta genom att undersöka varför de väljer att skaffa sig en professionell titel. Vi syftar även till att undersöka demografiska skillnader i Sverige för att se om revisorer i olika sammanhang skaffar sin titel av olika skäl.Studien är en enkätundersökning som besvarats av cirka 30 procent av Sveriges auktoriserade eller examinerade godkända revisorer. Vi ser att den viktigaste anledningen som revisorer anger för att skaffa sig en titel är praktiska skäl.

Syftet med uppsatsen är att förklara vilka kulturella skillnader som finns mellan teammedlemmarna i ett av Saabs interkulturella arbetsteam med utgångspunkt från Hofstedes och Trompenaars kulturella dimensioner. Vi vill även analysera och förklara de problem som kan uppstå på grund av dessa kulturella skillnader i gruppen. Vi vill dessutom försöka hjälpa Saab och om möjligt ge råd till Saab om hur de kan skapa bättre samarbete i ett interkulturellt team. För att lyckas uppnå syftet med studien har följande forskningsfråga formulerats:Vilka kulturella skillnader finns det i en interkulturell arbetsgrupp med svenskar och schweizare, samt vilka problem innebär dessa skillnader för arbetsgruppen? Den teori som har använts innefattar kultur och dess innebörd, kulturella skillnader och dimensioner samt kulturens påverkan i team.

Den här uppsatsen studerar läroböcker anpassade för gymnasieskolans grundkurser i samhällskunskap för att undersöka läroböckernas beskrivning av politiskt deltagande. Syftet är att undersöka om läroböckerna uppmuntrar till politiskt deltagande. Ytterligare syften är att undersöka om läroböckerna fokuserar på någon form av det politiska deltagandet samt om det finns någon skillnad mellan läroböckerna för de praktiska- respektive de teoretiska programmen. Utifrån tidigare forskning och teori skapades ett analysschema. Analysschemat innehåller fyra fält: parlamentariskt kollektivt politiskt deltagande, parlamentariskt individuellt politiskt deltagande, utomparlamentariskt kollektivt politiskt deltagande samt individuellt utomparlamentariskt deltagande.

I detta arbete redovisas vad olika styrdokument, skolplaner och regeringspropositionen för en förnyad lärarutbildning, anser om bilden i förskola/skola. Vi har gjort två enkätundersök-ningar om vad pedagoger (lärarutbildare, verksamma pedagoger i skola och förskola och studenter som avslutar sin utbildning men har viss praktisk erfarenhet) anser om ?Bildens betydelse i förskola/skola?. Anser de att bilden har betydelse, hur gör de konkret och hur använder de sig av bild i så fall. Detta har då jämförts med vad styrdokumenten säger om bild i förskola/skola och en skillnad mellan teori och praktik kan konstateras.

Syftet är att undersöka om eleverna endast deltar i Idrott och Hälsa A för att få betyg eller för att få färdigheter och kunskaper för att skapa ett livslångt lärande och om det är någon skillnad mellan eleverna på de praktiska och de teoretiska programmen. Vi gjorde en enkätundersökning bland 83 gymnasieelever, från alla årskurserna som läste kursen. Majoriteten av eleverna deltar inte bara för betyget utan de deltar även i ämnet för intresset, att det är roligt och ett viktigt ämne. Kompisars inverkan på elevernas deltagande var av minst betydelse. Eleverna tillgodogör sig kunskaper och färdigheter från Idrott och Hälsa A undervisningen som de har nytta av i framtiden, om de inte redan besitter dessa.

Denna uppsats presenterar en undersökning om gymnasieelevers kunskaper i derivata. Undersökningen syftar till att jämföra både elevernas teoretiska förståelse samt deras praktiska kunskaper med de krav som anges av kursplaner, läroböcker samt rådande undervisningspraxis. Undersökningen syftar också till att utreda om det råder något samband mellan elevernas teoretiska förståelse av derivata och deras praktiska kunskaper på området.Undersökningen är bedriven i provform där eleverna under två tillfällen besvarar två olika prov, ett av teoretisk karaktär samt ett av praktiskt beräknande karaktär. Proven är gjorda så att de representerar de rådande kursplanernas krav på godkänd nivå. Det teoretiska provet är upplagt så att eleverna språkligt ska förklara en rad grundläggande teorier och användningsområden inom derivata.

Informationen om vad poppel producerar i praktiska planteringar i södra Sverige är begränsad. De data som finns kommer ofta från SLU och Skogforsks försöksytor. Försöksytor är mer omsorgsfullt skötta jämfört med praktiska planteringar. Finns alltså en risk för överdriven optimism om trädslagets produktion. Det behövs därför undersökningar som visar vad poppeln producerar i praktiska planteringar. Motiven för att plantera poppel är flera, bland annat kort omloppstid, hög tillväxt och ökande priser på energived.

Studien utreder vilka problem som föreligger vid agila- och vattenfallsbaserade utvecklingsmetoder samt presenterar förslag på hur dessa problem kan komma att lösas. För att besvara dessa frågor har djupgående semistrukturerade intervjuer med designers med erfarenheter av metoderna intervjuats. Intervjumaterialet har transkriberats, kodats och analyserats i syfte att kartlägga de problem som finns. I de intervjuer som genomförts med vattenfallsdesigners har det uttryckts problem med att metoden upplevts som långsam, tungdokumenterad och att relationen med utvecklarna ansetts som komplex. De agila designers har uttryckt problem med att mer efterforskning krävts.

En personlig reflektion om att komponera för jazzmusiker och praktiska tips för konstmusiktonsättare om jazzmusik och dess estetik..

Denna uppsats syftar till att undersöka vad svensk forskning de senaste 20 åren har för rekommendationer för en god grammatikundervisning, samt att undersöka läromedel för gymnasiekurserna i svenska. Utifrån de rekommendationer som utläses i forskningen har uppsatsförfattarna gjort en läromedelsanalys där de undersökt huruvida läromedelsförfattarna följer rekommendationerna i grammatikavsnitten. Uppsatsförfattarna har också undersökt om det råder en skillnad mellan läromedel som riktar sig till praktiska och teoretiska program på gymnasiet, för att se om den ena programinriktning följer rekommendationerna mer än den andra. Resultatet visar att de fem undersökta läromedlen inte följer forskningens rekommendationer i större utsträckning. Läromedlen som riktar sig till praktiska program har större likheter sinsemellan än vad läromedlen för teoretiska program har.

Kärnkraften ser vi som ett miljövänligt och bra alternativ för framtiden. Därför kändes det intressant att undersöka om vi som blivande sjöingenjörer har en framtid där efter våran karriär till sjöss. Syftet med detta arbete är att få ökad insikt om vilka teoretiska kunskaper, praktiska och personliga egenskaper som gör sjöingenjören attraktiv i ledande befattningar vid kärnkraftsverk. Datainsamlingen skedde med hjälp av en enkätundersökning och en intervju. Undersökningen skickades ut till Sveriges samtliga kärnkraftverk och intervjun gjordes med en anställd på ett utav dem.

Kärnkraften ser vi som ett miljövänligt och bra alternativ för framtiden. Därför kändes det intressant att undersöka om vi som blivande sjöingenjörer har en framtid där efter våran karriär till sjöss. Syftet med detta arbete är att få ökad insikt om vilka teoretiska kunskaper, praktiska och personliga egenskaper som gör sjöingenjören attraktiv i ledande befattningar vid kärnkraftsverk. Datainsamlingen skedde med hjälp av en enkätundersökning och en intervju. Undersökningen skickades ut till Sveriges samtliga kärnkraftverk och intervjun gjordes med en anställd på ett utav dem.

I den här studien undersöks hur föreställningar kring kriser och risker inom en organisation påverkar och styr sättet man resonerar kring och arbetar praktiskt med kriskommunikation. Jag tog hjälp av fyra frågor för att undersöka detta nämligen: 1) Hur menar medarbetarna att kriskommunikationsarbetet på landstinget Kronoberg ser ut? 2) Vad har medarbetare för tankar om kriskommunikation i stort? 3) Vad har medarbetare för föreställningar om hot och risker för landstinget Kronoberg? 4) Slutligen, hur ser kopplingen mellan organisationens arbetssätt och medarbetarnas syn på hot och risker ut?Uppsatsens empiri består av åtta stycken samtalsintervjuer med anställda inom landstinget Kronoberg samt organisationens Plan vid Allvarlig Händelse. Jag intervjuade personer från olika avdelningar med olika kopplingar till kriskommunikation. Jag valde att utföra studien hos landstinget Kronoberg då de har verksamheter bevakade av media samt eftersom de har råkat ut för kriser så som Sankt Sigfridsbranden under de senaste åren.