Malmö högskola Lärarutbildningen Skolutveckling och ledarskap Lärarutbildning, 60 p Abstrakt Möllerström, Helen & Nordahl Charlotte. ( 2007). Bedömning, en smaksak! ( Assessment, a matter of taste!) Skolutveckling och ledarskap, Lärarutbildning 60p, Lärarutbildningen, Malmö Högskola. Syftet med vårt arbete har varit att ta reda på hur verksamma pedagoger går till väga vid bedömning och betygssättning. Arbetet ger en inblick hur pedagoger upplever bedömning och betygssättning. Med hjälp av enkäter har vi tagit reda på hur pedagoger upplever teoretisk och praktisk bedömning. Resultatet visar att bedömning tolkas på olika sätt. Genom enkät undersökningen kunde vi se att teoretisk kunskap anses mer konkret att bedöma än praktisk.

Migration ökar i hela världen och det svenska samhället omformas från ett samhälle med ett fåtal etniska inslag till ett samhälle med över hundra nationaliteter, språk och många religioner. Varje kultur har sin syn på hälsa och sjukdom. Vårdpersonal tycker att det är svårt att bedöma, förstå och vårda personer från andra kulturer. Syftet med arbetet är att belysa kulturella skillnader och problem som kan uppstå vid omvårdnad av person med annan kulturell bakgrund. En litteraturstudie gjordes och den är baserad på åtta vetenskapliga artiklar och materialet bearbetades genom en innehållsanalys.

Avsikten med denna studie var att ta reda på pedagogers åsikter kring åldersindelade grupper i förskolan. Det som har undersökts är vilka för- och nackdelar det finns med denna gruppsammansättning och av vilken anledning studiens pedagoger har denna indelning. Datainsamlingarna består av intervjuer med fyra verksamma pedagoger som arbetar på förskolor med åldersindelade barngrupper. Resultatet visar att det finns både för- och nackdelar med åldersindelade grupper, men att det till största delen är fördelar och mestadels praktiska sådana. Anledningen till att pedagogerna i studien har åldersindelat är för att verksamheten lättare kan anpassas efter ålder, likaså miljön och de aktiviteter de har med barnen.

Många elever anser att SO-ämnena är trista och jobbiga. Som blivande SO-lärare känns detta faktum inte bra och mina tankar går direkt till att det måste gå att göras något åt. Jag har med mitt examensarbete satt mig in i om inte lokalhistoria skulle kunna vara ett sätt att höja intresset. Lokalhistoria är inte bara ett sätt att läsa historia utan det finns förutsättningar att integrera alla skolans ämnen för att försöka skapa engagemang och komma fram till sammanhang och helhetsbilder för eleverna. I lokalhistoriska studier börjar man att arbeta med det som ligger nära eleven och möjligheter finns att på ett sätt väva in praktiska studier.

För att undersöka vad medveten närvaro kan betyda i dialektisk beteendeterapi (DBT) meningskoncentrerades nio intervjuer. Medveten närvaro hade en positiv betydelse för samtliga deltagare. Det centrala för deltagarna var färdigheterna observera och en sak i taget. Färdigheterna hjälpte patienterna att stanna upp i ett negativt händelseförlopp. Behandlarna menade att medveten närvaro hjälpte vid stressrelaterade situationer.

Studien förklarar vad terra preta är och hur man med enkla medel kan använda sig av terra preta i sin fritidsodling. Studien baseras på litteraturstudier men även genom ett studiebesök och egna praktiska experiment har jag fått ökad förståelse och kunskap om ämnet.Arbetet redovisar vad terra preta är ur historiskt perspektiv, dagens användning av terra preta och pågående forskning. I Resultatet presenteras två förslag med illustrationer och text på hur man kan tillverka biokol i pyrolysanläggningar. Därefter bearbetas frågeställningen hur man kan använda sig av biokol i sin odling. Syftet med arbetet är att underlätta för den som är intresserad av att odla med terra preta att få sammanställd information om hur man kan gå till väga praktiskt..

Skolämnet idrott och hälsa ska ge eleverna ett bestående intresse för fysisk aktivitet. Av undervisningen krävs då att den är varierad och har intellektuella, praktiska, sinnliga, estetiska och fysiska perspektiv på lärandet. Både för flickor och pojkar. Studier har visat att pojkar och flickor behandlas olika i undervisningen i idrott och hälsa. Syftet var att med kvalitativa intervjuer undersöka hur 12 flickor i årskurs 5 och 9 ser på skolämnet idrott och hälsa.

Uppkomsten av yrkesidentiteten geolog är i Sverige nära knutet till etableringen av Sveriges geologiska undersökning (SGU) år 1858. I denna uppsats undersöks hur geologens yrke utvecklades under perioden mellan 1858 till 1914, Yrket kom att professionaliseras som ett resultat av samverkan mellan SGU och svenska universitet och högskolor vilket beskrivs i uppsatsen. En genomgång har gjorts av bakgrund och arbetsuppgifter för de geologer som anställdes vid SGU under den aktuella prioden. Vidare beskrivs några praktiska geologiska arbetsuppgifter och vilken betydelse de hade för industrialiseringen av Sverige. SGUs engagemang i malmgeologiska frågor kom att ifrågasättas av värmländska bergsmän och den debatten behandlas även..

Detta fördjupningsarbete åskådliggör uttagningen av svenska civilpoliser för FN-tjänst. Ett av syftena var att ta reda på innebörden i uttagningskraven och varför de är utformade som de är. Dessutom belyser arbetet möjligheterna en svensk polis har att tjänstgöra utomlands och i viss mån vad civilpolisarbetet innebär, samt vilka skillnaderna är jämfört med nationell polistjänst. Arbetet är en kvalitativ studie och information har inhämtats från litteratur, Internet och muntliga källor. I resultatet tydliggörs processen inom FN vid uppförandet av en ny fredsfrämjande insats, den initiala behovsanalysen och hur detta slutligen leder fram till en kravprofil för den personal som ska rekryteras.

Studien undersöker Peter von Möllers agerande inom jordbruksutvecklingen i teori och praktik för åren 1831-1883, en tid som i Sverige sammankopplas med det allra mest intensiva skedet av den agrara revolutionen. Von Möllers egna skrifter utgör grunden för undersökningens jordbruksteoretiska del. Det praktiska jordbruket på von Möllers gods, i Skottorp, har studerats utifrån ett flertal kvantitativa metoder i godsarkivets material. Studien syftar till att beskriva teori och praktik samt finna de sammanlänkande kopplingarna dem emellan. Det ges också jämförande utblickar mot regional och nationell utveckling för samma tid.

Det finns mycket som tyder på att svenska företag, speciellt nystartade inte söker de bidrag som finns tillgängliga, två bidragande orsaker hävdas vara, komplexiteten i ansökningsförfarandet och bristen på information. Syftet med undersökningen är att se vilka investeringsbidrag och andra förmåner som finns tillgängliga för små samt medelstora företag och vem som beviljar dessa beroende på verksamhet. För att få svar på detta genomförde vi flera intervjuer. En slutsats som vi kom fram till är att ansökningen av bidrag måste underlättas, både administrativt och i det praktiska livet. Detta genom att reducera eventuella mellanhänder i processen från ansökning till beviljning.

Syftet med undersökningen var att belysa några förskollärares kunskaper om genus samt i vilket utsträckning deras genusmedvetenhet avspeglades i förskolans praktiska arbete med jämställdhet. Ett ytterligare syfte var att undersöka hur jämställdhetsinriktat arbete kommunicerades till föräldrarna. Vi använde oss av en kvalitativ forskningsstrategi. Metoden vi valde var semistrukturerade intervjuer där åtta personer ställde upp för en personlig intervju som sedan transkriberats och analyserats. Vårt resultat visade att det fanns ett intresse kring genus och jämställdhet men att arbetet gällande detta inte genomsyrades i verksamheten.

Snytbagge (Hylobius abietis L.) och svart granbastborre (Hylastes cunicularius L.) är två allvarliga skadegörare i skogsplanteringar. Det har beräknats att om inte nysatta plantor kan skyddas mot snytbagge skulle angreppen årligen kosta skogsbruket i Sverige mellan 0,5 och 1 miljard kronor som en följd av dyrare föryngringar och minskad skogsproduktion. Tills nyligen visar den praktiska erfarenheten att skadetrycket från snytbagge i Norrland avtar norröver och med ökande avstånd till kusten. Under de senaste åren har dock SCA?s skogspersonal tyckt sig se allvarligare angrepp i Norrlands inland av snytbaggen.

Som sjuksköterskor och blivande vårdlärare har syftet i detta arbete varit att finna didaktiska metoder, både praktiska och teoretiska, som kan utveckla/öka elevers empatiska förmåga. Genom en kvantitativ undersökning bland tio vårdlärare på två olika skolor i Malmö, och genom litteratur och publicerade artiklar har vi fått ökad kunskap om fenomenet empati samt vilka didaktiska metoder som kan användas inom omvårdnadsprogrammet. I vår undersökning framkom att samtliga vårdlärare ansåg att elevernas empatiska förmåga var mycket viktig för deras framtida yrkesroll, och de använder sig av olika didaktiska metoder för att uppnå detta. I litteraturen fann vi ytterligare värdefulla metoder..

Många projekt misslyckas och en av anledningarna är dålig styrning av projektet i allmänhet och inom IT branschen i synnerhet. Baserad på kritik av de traditionella metoderna under de senaste åren, så har det uppkommit flera lättrörliga metoder som kallas Agila metoder. Scrum är den mest kända Agila metoden som används idag. Metoden lovar goda resultat, men i en artikel ur tidningen Computer Sweden (feb 2009) står det ?siffror visar att nio av tio Scrumprojekt misslyckas?.