Sammanfattning I denna uppsats behandlas den historiska utvecklingen av den svenska lagstiftningen kring arbetarskydd inom en tidsperiod som sträcker sig från andra hälften av 1800-talet fram till 1960-talet. Med begrepp lånade från Rolf Torstendahl kan uppsatsen sägas röra sig från tiden för ?den organiserade kapitalismen? fram till tiden för ?den participatoriska kapitalismen?.Särskilt intresse ägnas åt att arbetarskyddslagstiftningen först år 1963 utvidgades till att också omfatta de anställda i den offentliga förvaltningen. Denna utvidgning av arbetarskyddslagen problematiseras utifrån det faktum att politiker inte bara är förtroendevalda till uppgift att företräda medborgarna, utan också är arbetsgivare åt dem som arbetar i det allmännas tjänst. Genom att betrakta lagstiftning som en institutionalisering av värderingar utgår uppsatsen från antagandet att aktörers handlingsutrymme begränsas av olika hinder som uppställs av ?det institutionella arvet?.Den empiriska undersökningen inriktas på riksdagens behandling åren 1943 till 1963 av frågan om huruvida arbetarskyddslagens tillämpningsområde skulle utvidgas till att omfatta den offentliga förvaltningen eller inte.

Syftet med studien var att få ny och fördjupad kunskap om faktorer som upplevts vara till hjälp respektive hinder för föräldrar i kontakten med barn- och ungdomspsykiatrin. Kvalitativa djupintervjuer gjordes med åtta föräldrar till ungdomar som fått bipolär- eller psykosdiagnos. Analysen av materialet skedde genom meningskategorisering enligt principerna för hermeneutisk tolkning. Fyra teman identifierades: upplevelse av vårdpersonalens intentioner, upplevelse av vårdpersonalens kompetens, upplevelse av vårdens organisation samt upplevelse av behandlingsinterventioner. Resultatet visar att det upplevs som en avlastning (hjälp) för föräldrarna om de känner tillit till vårdpersonalens intentioner och tilltro till den professionella kompetensen, samt om de upplever att vårdens organisation och de vårdinsatser som erbjuds har en sådan flexibilitet att de kan möta familjens individuella behov.

Bakgrund: Hjärt-kärlsjukdom är en av våra vanligaste folksjukdomar iSverige och majoriteten av dessa kan, med hjälp av vården, förebyggasgenom livsstilförändringar. Trots en medvetenhet hos individen om attdennas vanor är ohälsosamma är förändringarna svåra att genomföra. Syfte:Syftet var att undersöka vilka omständigheter som försvårarlivsstilsförändringar hos personer med, eller med ökad risk att utveckla,hjärt-kärlsjukdom. Metod: Studien gjordes som en allmän litteraturstudieför att sammanställa aktuell forskning inom området. Sökningar gjordes idatabaserna cinahl, PubMed och PsycINFO och resulterade i 10 kvalitativaartiklar.

Syfte med studien är att beskriva fyra lärares uppfattning och tankar om specialpedagogisk handledning, hur den går till och om det finns några hinder/svårigheter. Arbetet utgår från det sociokulturella perspektivet på lärande utifrån Vygotskij där jag tar fasta på att lärandet är en helhetsprocess där flera faktorer påverkar. Studien är av ett kvalitativt slag med ett fenomenologiskt förhållningssätt. Intervjuerna är semistrukturerade och är gjorda med fyra lärare som arbetar i grundskolan. Frågorna var öppna där följdfrågor kunde formuleras utifrån den intervjuades svar.Resultatet redovisas i fem olika teman.

Trots att kvinnor varit yrkesverksamma sedan många år tillbaka, är kvinnor kraftigt underrepresenterade på högre nivåer inom organisationer och näringsliv. Kvinnor är lika högutbildade som män och når ändå inte de högre positionerna. Syftet med föreliggande studie var att undersöka den problematik kvinnor i chefsposition ansett sig stöta på i deras strävan att göra karriär inom deras yrkesliv. Halvstrukturerade intervjuer genomfördes med sex kvinnor med chefsbefattning inom den privata sektorn. Resultatet analyserades enligt induktiv tematisk analys.

Historiskt sett har det hört till ovanligheterna att man anlagt ett användarperspektiv vid systemutveckling. Trots att det finns mycket att vinna på att arbeta användarcentrerat ägnas inte användbarheten någon nämnvärd uppmärksamhet, utan fokus inom systemutvecklingen ligger fortfarande på tekniken. Kostnaden för dåligt användarstöd är mycket stor både beträffande arbetsskador och låg effektivitet hos datoranvändarna. För att förstå varför inte utvecklingen av användbara system kommit längre måste man beakta den process som ligger till grund för utvecklande av nya system. Denna uppsats undersöker vilka hinder det finns för att arbeta användarcentrerat sett ur användbarhetsexperternas perspektiv.

Syftet med denna studie var att få kunskap om och förståelse för hur pedagoger upplever ett kommunalt förändringsarbete för tidiga insatser. Förändringsarbetet syftar till att minimera antalet elever som inte når målet för utbildningen. Studien har genomförts genom att kartlägga, beskriva och analysera pedagogernas upplevelser och erfarenheter, utifrån enkäter och intervjuer. Resultatet visar på ett förändringsarbete som kan beskrivas som toppstyrt och, på samtliga undersökta skolor, initierat av rektor. I resultatet framkommer att förändringsarbetet är mer förankrat bland specialpedagoger/lärare och rektorer än bland skolans övriga pedagoger.

 Att sätta könsnormer i gungning - Om föräldrars fostran utifrån jämställdhetsidealSyftet med denna studie är att bidra med kunskap om innebörden av jämställd fostran för föräldrar som fostrar utifrån jämställdhetsideal samt att identifiera hinder och möjligheter för att utmana och gå bortom dominerande diskurser om kön. Det teoretiska perspektivet i denna uppsats bygger på feministisk post­strukturalism och metoden har inspirerats av ett integrerat perspektiv på diskursanalys. Datainsamlingen gjordes genom fokuserade intervjuer med fem kvinnor och fyra män som vid intervju­tillfället var föräldrar till sammanlagt 19 barn i åldrarna 7 mån- 18 år. Slutsatser av arbetet är att en fostran utifrån ideal om jämställdhet kännetecknas av att föräldrarna intar ett aktivt förhållningssätt till relationerna inom och utanför familjen och strävar efter att destabilisera gränser för kön, maskulinitet och femininitet. Genom ett medvetet användande av språk och kommunikation försöker föräldrarna skapa representationer av kön och positionerings­möjligheter som öppnar upp barnens föreställningsvärld.

SammanfattningEnligt de politiska dokument som förskollärare har att förhålla sig till idag så ökar kraven på den personliga kompetensen och kompetensutvecklingen. Ett sätt att möta dessa krav är att ge förskollärare möjlighet till att ta del av kompetensutvecklande aktiviteter så som föreläsningar, kurser och diskussionsgrupper. Syftet med vår studie är att undersöka hur förskollärare uppfattar sin möjlighet till kompetensutveckling. Detta är viktigt då man för att kunna möta kraven i läroplanen behöver en bred kompetens. För att kunna säkerställa att alla barn får samma möjligheter och för att öka statusen på förskolläraryrket är det viktigt att förskollärare får de möjligheter som krävs för kompetensutveckling.

Inomhusmiljön i svenska småhus kontrolleras inte av myndigheterna. Tidigare forskning har visat ett samband mellan ökande allergisjukdomar och en dålig inomhusmiljö. Syftet med detta arbete är därför att undersöka småhusägarnas kunskaper om inomhusmiljön och dess problem samt vilka hinder och möjligheter som finns för att förbättra inomhusmiljön i deras bostäder. Arbetet bygger på halvstrukturerade intervjuer med sex småhusägare. Resultatet visar att småhusägarnas generella faktakunskaper om inomhusmiljöfrågor är relativt goda men att dessa kunskaper inte alltid relateras till det egna boendet.

Arbetet redogör för konsekvensers inverkan på spelares agerande i moraliska dilemman i dataspel. Arbetet försöker även underlätta framtida debatt inom området genom att definiera begreppen svart-vita dilemman, grå dilemman, moraliska konsekvenser och praktiska konsekvenser. Tidigare statistik visar att ungefär 15 % av spelare agerar omoraliskt i spel som inte ger några incentiv till att göra så, arbetet testar hypotesen att andelen spelare som agerar omoraliskt ökar om spelet uppmuntrar omoraliskt beteende. Arbetet lät åtta testpersoner spela ett spel där de ställdes inför åtta svart-vita dilemman, undertiden samlades data in om deras agerande i spelet. Resultatet visade att testpersonerna agerade omoraliskt 17 % av gångerna, alltså ingen signifikant ökning från 15 %.

Syftet med denna studie är att undersöka vilka uppfattningar elever har till elevinflytande, i ämnet specialidrott fotboll, som erbjuds vid NIU-gymnasium. Sedan 2011, och införandet av den nya läroplanen för gymnasiet, kan endast så kallade RIG- och NIU-gymnasium erbjuda specialidrott. Tidigare har samtliga gymnasieskolor haft möjlighet till detta. För att uppnå studiens syfte används en kvalitativ metod. Åtta NIU-elever intervjuas genom semistrukturerade intervjuer.John Deweys pedagogiska teori och Myndigheten för skolutvecklings analyseringsmodell fungerar som teoretiska ramverk.

Förekomsten av övervikt ökar snabbt i västvärlden. Ungefär 1,6 miljarder människor beräknas vara överviktiga och minst 400 miljoner av dessa är sjukligt överviktiga. På grund av den snabba ökningen har WHO klassat övervikt som en epidemi. Övervikt är ett stort problem och även ett hot mot folkhälsan då det medför ökad risk för flertalet sjukdomar. Trots kraftfulla insatser fortsätter övervikten bland befolkningen att öka.

Det här är ett arbete om ekologisk dagvattenhantering i Stockholm. Området vi har valt att arbeta med är Kungsträdgården som ligger vid vattnet i centrala Stockholm. Arbetet är utfört dels som en skrivuppgift och dels som en gestaltning som behandlar de praktiska lösningarna i kombination med ett estetiskt värde. Gestaltningsförslaget ingår i en internationell tävling för studenter som har hållbart tänkande i fokus.

Bakgrund: Konsumtionen  av sötsaker, läsk, energidryck och snacks kan vara relaterad till olika slags sjukdomar  på grund av  energi-  och fettmängden  samt tillgången till dessa livsmedel.  Kunskap om  konsumtionsmönster  och konsumtionsplatser  för  dessa  livsmedel saknas för gymnasieelever. Syfte: Målet med denna studie var att kartlägga gymnasieelevers konsumtion av sötsaker, läsk, energidryck och snacks. Metod:  En tvärsnittsstudie med tio enkätfrågor om konsumtionsmönster och konsumtionsplatser för  sötsaker, läsk, energidryck och snacks genomfördes på 74  gymnasieelever i årskurs två under två dagar.  Resultat:  I resultaten kom det fram att det vanligaste stället att köpa sötsaker och läsk som konsumerades på skoltid var vid elevfiket. Det som konsumerades på fritiden var vanligast köpt i affärer. Det framgick också signifikanta skillnader i hög- och totalkonsumtionen mellan könen och mellan praktiska och teoretiska program.