Sök:

Sökresultat:

2516 Uppsatser om Praktiska övningar i kemi - Sida 31 av 168

Över Ă„n efter vatten : en studie om chefers syn pĂ„ kunskap och kunskapsutveckling

Friluftspedagogik Àr en form av upplevelsebaserat lÀrande som man kan tillÀmpa under olika typer av friluftsliv. Genom reflektion och bearbetning av friluftsupplevelserna kan man lÀra sig ·om allt frÄn ledarskap och friluftsÀkerhet till att bli en helare mÀnniska. Friluftspedagogikens utgÄngspunkter och fördelar Àr personlig vÀxt, samarbetsinlÀrning, lÀra kÀnna sig sjÀlv, skapa sammanhang och helhet, alternativa livsvÀrden, miljömedvetenhet, natursyn, kunskaper i "vanliga" Àmnen och kunskaper i friluftsliv. Rollen som friluftsledare diskuteras och jÀmförs med friluftslÀrarrollen och folkhögskollÀrarrollen. Det ges ocksÄ i slutet av arbetet nÄgra praktiska tillÀmpningar av friluftspedagogik..

"Den Àr konstant, varje dag, varje timme..." - upplevelser av egenvÄrd hos patienter med diabetes typ 2

Bakgrund: Allt fler mÀnniskor drabbas av den kroniska sjukdomen diabetes typ 2. Att leva med sjukdomen upplevs olika, av vissa som en naturlig del av livet, av andra som nÄgot patologiskt. Delaktighet och egenvÄrd har nÀra samband för att patienten ska kunna anpassa sig till den nya situationen. För att kunna stötta patienterna och motivera till god egenvÄrd Àr det ocksÄ viktigt för hÀlso- och sjukvÄrden att ha kunskap om patienters upplevelser av egenvÄrd.Syfte: Syftet var att utifrÄn ett patientperspektiv beskriva upplevelser av frÀmjande respektive hindrande faktorer i egenvÄrden hos patienter med diabetes typ 2.Metod: En litteraturstudie genomfördes baserad pÄ tio kvalitativa artiklar insamlade frÄn databaserna Cinahl och PubMed. Artiklarna analyserades genom att identifiera gemensamma nÀmnare i artiklarnas resultat och dÀrefter skapades teman.Resultat: Tre huvudteman med tillhörande subteman identifierades.

RÀtten till patientskadeersÀttning. En undersökning ur patientperspektiv om regleringen kring patientskador och tillÀmpningen av patientskadelagen (1996:799)

Den 1 januari 1997 övergick den frivilliga patientförsÀkringen till att bli ett obligatoriskt system reglerat i patientskadelagen (PSL), innebÀrande en lagstadgad skyldighet för samtliga vÄrdgivare att teckna patientförsÀkring. PSL reglerar patienters rÀtt till ersÀttning för skada uppkommen i hÀlso- och sjukvÄrden och i lagens 6 § upprÀknas de sex olika skadetyper för vilka ersÀttning utges, nÀmligen behandlingsskada, materialskada, diagnosskada, infektionsskada, olycksfallsskada samt medicineringsskada. BestÀmmelsen kommer att utgöra uppsatsens rÀttsliga utgÄngspunkt, i syfte att undersöka den praktiska tillÀmpningen av PSL. DÄ en patientskada anmÀls Àr det i första hand Personskadereglering AB (PSR) som utreder och bedömer i Àrendet. De bedömningar som hÀr görs kan av sÄvÀl den skadelidande som av vÄrdgivare, försÀkringsgivare eller domstol, hÀnskjutas till PatientskadenÀmnden (PSN) för att genomgÄ överprövning. I uppsatsen kommer den praktiska tillÀmpningen av PSL att undersökas utifrÄn ett urval av de Àrenden som sedan PSL:s tillkomst behandlats av denna nÀmnd, i syfte att ta reda pÄ och redogöra för hur resonemangen i patientskadeÀrenden förs, samt besvara frÄgan om dessa stÄr i överensstÀmmelse med PSL:s ÀndamÄl.

ÖVERFRÄSEN : den bortglömda maskinen

Mitt examensarbete handlar om den utfasade snickerimaskinen överfrÀsen. Maskinen försvann frÄn verkstÀderna för mer Àn 30 Är sedan och den erfarenhetsbaserad kunskapen om hur den anvÀndes finns hos före detta verkmÀstare och arbetare. Genom platsbesök och intervjuer pÄ verkstÀder och föreningar dokumenterar jag den immateriella kunskap som inte gÄr att finna i litteraturen. Jag kommer sedan sjÀlv göra praktiska tester pÄ maskinen för att verifiera den nyvunna kunskapen men ocksÄ för att undersöka om maskinen har nÄgra anvÀndingsomrÄden i det moderna snickeriet..

Designverktygs funktionalitet vid design av applikationsgrÀnssnitt för tablets. : En studie av designers praktiska arbete med att designa appliaktionsgrÀnssnitt med stöd av designverktyg.

Det hĂ€r examensarbete handlar om att ta fram en ny maskin, en hanteringsmaskin, till TEXO Application i Älmhult. Syftet med maskinen Ă€r att den ska vika IKEAs kundpĂ„sar, hanteringsmaskinen ska anvĂ€ndas pĂ„ samtliga IKEA varuhus vĂ€rlden över. Utvecklingen av hanteringsmaskinen gĂ„r frĂ„n enkla skisser av flera koncept till val av koncept och utveckling en denna till en fullstĂ€ndig ritning som det sedan byggs en prototyp utfrĂ„n. Effektiviseringen bland samtliga varuhus berĂ€knas att öka dĂ„ denna lösning ger de anstĂ€llda mer tid till annat arbete..

IgenvÀxande hagmarkers förekomst och tillstÄnd i vÀstra Götaland : en utveckling av tvÄ arbetsmetoder

Detta examensarbete Ă€r gjort pĂ„ uppdrag av skogsvĂ„rdsstyrelsen i VĂ€stra Götaland. Det övergripande syftet Ă€r att finna en metod som visar förekomsten av igenvĂ€xande hagmarker i VĂ€stra Götaland, samt ett sĂ€tt att beskriva tillstĂ„ndet pĂ„ dessa. TillstĂ„ndet skall beskrivas ur naturvĂ„rdssynpunkt och produktionssynpunkt. Tyngdpunkten ligger pĂ„ naturvĂ„rd. Även rĂ„dgivning om de praktiska Ă„tgĂ€rderna behandlas..

Verkan pÄ befintliga servitut vid fastighetsbildning : En studie av lagstiftningen och den praktiska tillÀmpningen

Syftet med denna uppsatts Àr att utreda hur befintliga servitut pÄverkas vid fastighetsbildning? vad som gÀller enligt svenskt regelverk och hur det tillÀmpas praktiskt. Fastighetsbildning innebÀr förÀndring av fastigheter, genom antingen nybildning eller ombildning. Ett servitut Àr en begrÀnsad rÀttighet som Àr belÀgen pÄ en fastighet, som belastas av rÀttigheten, och som fÄr nyttjas av en annan fastighet, som har förmÄn av rÀttigheten. I samband med fastighetsbildning kan befintliga servitut komma att pÄverkas pÄ olika sÀtt.De metoder som anvÀnts Àr: (1) en litteraturgranskning dÀr den svenska lagstiftningen studeras; (2) en fallstudie dÀr utförda förrÀttningar studerats om huruvida befintliga servitut pÄverkats vid fastighetsbildning och (3) en intervjustudie med yrkesverksamma förrÀttningslantmÀtare som arbetar pÄ LantmÀteriet.Undersökt litteratur visar att Jordabalken och Fastighetsbildningslagen reglerar hur befintliga servitut pÄverkas vid fastighetsbildning.

Friluftspedagogik : GÄ in för att lÀra ut eller gÄ ut för att lÀra in

Friluftspedagogik Àr en form av upplevelsebaserat lÀrande som man kan tillÀmpa under olika typer av friluftsliv. Genom reflektion och bearbetning av friluftsupplevelserna kan man lÀra sig ·om allt frÄn ledarskap och friluftsÀkerhet till att bli en helare mÀnniska. Friluftspedagogikens utgÄngspunkter och fördelar Àr personlig vÀxt, samarbetsinlÀrning, lÀra kÀnna sig sjÀlv, skapa sammanhang och helhet, alternativa livsvÀrden, miljömedvetenhet, natursyn, kunskaper i "vanliga" Àmnen och kunskaper i friluftsliv. Rollen som friluftsledare diskuteras och jÀmförs med friluftslÀrarrollen och folkhögskollÀrarrollen. Det ges ocksÄ i slutet av arbetet nÄgra praktiska tillÀmpningar av friluftspedagogik..

Arbetsplatsförlagd utbildning - LÀnken mellan skola och arbetsliv. En studie grundad pÄ Ätta Barn- och fritidselevers upplevelser kring Arbetsplatsförlagd utbildning.

Sammanfattning: Barn- och fritidsprogrammet Àr ett av gymnasieskolans treÄriga yrkesförberedande program. Undervisningen Àr förlagd bÄde i skolan och pÄ praktik, sÄ kallad arbetsplatsförlagd utbildning (APU). Tanken med APU:n Àr att knyta samman teoretiska och praktiska kunskaper för att skapa en djupare förstÄelse för att det teoretiska och praktiska hÀnger samman. APU:n skall ocksÄ ge en introduktion till yrkeslivet. Undervisningen i skolan och APU:n utgör tillsammans en helhet som uppfyller programmets mÄl.

Kodrefaktorisering

Denna rapport har sitt ursprung i det kodefaktoriseringsarbete som utfĂ€rdats vĂ„ren 2013 som examensarbete i dataingenjörsprogrammet vid Örebro Universitet. Arbetet utfĂ€rdades pĂ„ Nethouse i Örebro, och hade stort fokus pĂ„ koddesign och kodkvalitet.I rapporten diskuteras vilka faktorer som pĂ„verkar hur underhĂ„llbar och lĂ€sbar en kod Ă€r, men ocksĂ„ hur man pĂ„ ett rimligt sĂ€tt kan utvĂ€rdera och mĂ€ta kodkvalitet.Den teoretiska biten blandas med den praktiska, dĂ€r lĂ€saren introduceras för ett flertal metoder, och hur dessa sedan implementerades i det faktiska projektet som Nethouse tillhandahöll..

StötdÀmpning i ridbanor och grÀsmark

Under sommaren förekommer mÄnga tÀvlingar utomhus pÄ grÀsbanor inom mÄnga olika hÀstsporter. Flera faktorer, till exempel fukthalten i en grÀsbana, pÄverkar banans dÀmpande egenskaper, vilka i sin tur pÄverkar skadefrekvensen. En hÀst ben utsÀtts för stora belastningar nÀr den springer fort eller hoppar högt och dÄ Àr det viktigt att underlaget har bra stötdÀmpande egenskaper för att minska risken för skador. Syftet med denna studie Àr att med hjÀlp av litteraturstudier beskriva faktorer som pÄverkar stötdÀmpningsegenskaper i grÀsbanor och att i praktiken testa nÄgra olika metoder att mÀta en grÀsbanas kondition samt hur den pÄverkas av regn/bevattning. De metoder som anvÀndes var fallhejare, Going-stick, penetrometer och markfuktmÀtare. I de praktiska försöken uppmÀttes tre stycken rutor pÄ vardera 2x5 m, som mÀrktes upp tydligt pÄ Flyinges grÀstÀvlingsbana.

En jÀmförelse av de praktiska examinationerna av maktmedel pÄ polisutbildningen i UmeÄ och Tammerfors.

Denna rapport Àr en jÀmförelse av examinationerna i maktmedel pÄ polisutbildningarna i UmeÄ och i Tammerfors, Finland. Maktmedel Àr de redskap som poliser bÀr i sitt arbetsbÀlte sÄ som handfÀngsel, batong, OC och vapen. Syftet Àr att se likheter och skillnader av examinationerna och se vad skolorna kan lÀra av varandra. För att fÄ en tyngd i rapportens innehÄll sÄ har ett studiebesök gjorts pÄ polishögskolan i Tammerfors. Resultat har nÄtts genom samtal med elever och lÀrare pÄ utbildningarna och genom att ta del av kursplaner och lektioner.

Nedskrivningar : hur de faststÀlls och redovisas

Bakgrund: Det Àr inte givet nÀr ett företag ska göra en nedskrivning eftersom det finns en ?grÄzon? dÀr företagen kan göra en nedskrivning, men dÀr det inte Àr ett krav. Det gÀller vid regler dÀr nedskrivningen krÀver en framtidsbedömning. I dagslÀget Àr det frÀmst goodwillen som diskuteras i samband med nedskrivningar. Det beror pÄ att mÄnga IT-bolag har stora goodwillposter som de kommer att fÄ svÄrt att försvara vid bokslutet.

Materialet och traditionens estetik : ett undersökande arbete om ungdomars syn pÄ material

Den hÀr uppsatsen behandlar frÄgestÀllningenhur gymnasieelever idag förhÄller sig till hemslöjdsrörelsens tradition och syn pÄ material i förhÄllande till hantverk? Syftet med undersökningen Àr att lyfta fram och diskutera hur dagens ungdomar förhÄller sig till material i jÀmförelse med den tradition som vuxit fram ur det sena 1800-talets hemslöjds- och sociala reformrörelser. Genom litteraturstudier inom omrÄdet lyfter undersökningen fram tankegÄngar om pÄ vilket sÀtt hemslöjdsrörelsens estetik och dÀrmed förhÄllande till material, kunnat vinna ett mer allmÀnt utbrett anseende. I ett designpedagogiskt projekt som tar avstamp i etnologen Charlotte Hyltén-Cavallius teorier om hur hemslöjdsrörelsen vÀrderar olika material, Àr arbetets avsikt att undersöka i vad mÄn dessa ideal Àn i dag prÀglar gymnasieelevers förhÄllningssÀtt till material.Insamlingen av empiriskt material till undersökningen har skett med etnografisk metod i samband med det designpedagogiska projektet, den praktiska undersökningen. Observationer, fÀltanteckningar, fotodokumentation och samtal har fungerat som hjÀlpmedel för studien.

Yrke i förÀndring : om pressfotografers syn pÄ teknikutvecklingen och arbetet ur genusperspektiv

Fotografi handlar om teknik. Det gĂ€ller att ha rĂ€tt kamera vid rĂ€tt tillfĂ€lle, att ha rĂ€tt instĂ€llningar vid sjĂ€lva fototillfĂ€llet utifrĂ„n ljusförhĂ„llanden och annat samt att göra rĂ€tt vid sjĂ€lva framkallningen. Teknik och naturvetenskap flĂ€tas samman och fotografen mĂ„ste behĂ€rska dem bĂ„da för att lyckas.För en pressfotograf Ă€r det tekniska kunnandet viktigt dĂ„ en pressfotograf inte har rĂ„d att misslyckas, varken vid fototillfĂ€llet eller i mörkrummet. Ögonblicket kommer inte igen, ett förstört negativ kan inte rĂ€ddas. Dessutom tickar klockan alltid mot deadline.I slutet av 1990-talet genomgick pressfotografyrket en teknisk revolution .

<- FöregÄende sida 31 NÀsta sida ->