Sök:

Sökresultat:

2542 Uppsatser om Praktiska övningar i kemi - Sida 27 av 170

Beskattning av idrottsutövare - intern internationell personbeskattning ur ett elitidrottsperspektiv

Idrottsmarknaden har gÄtt igenom stora förÀndringar de senaste Ärtiondena, vilket har lett till en pÄ mÄnga sÀtt ökad internationell konkurrens. FrÄn en tid nÀr Àven mÄnga av de stora stjÀrnorna sÄgs som glada amatörer har professionalismen inom idrotten ökat och allt fler utövare försörjer sig pÄ sitt idrottande. PÄ lagidrottsomrÄdet spelar lÀndernas interna regler stor roll för klubbarnas konkurrenskraft dÄ de pÄverkar möjligheten att erbjuda löner och villkor som kan locka de stora stjÀrnorna. Med hÀnsyn till att harmoniseringen pÄ skatteomrÄdet Àr högst begrÀnsad inom EU kan de regionala skillnaderna i skattesystemen variera avsevÀrt, varför det finns anledning att se nÀrmare pÄ hur dessa samspelar med idrotten.Utövare inom de individuella idrotterna har större möjlighet att sjÀlva vÀlja sin bosÀttning Àn vad lagidrottarna har, eftersom de förstnÀmndas idrottande inte pÄ samma sÀtt Àr bundet till en viss plats eller land. För dessa utövare Àr praktiska skÀl ofta huvudorsaken vid val av bosÀttning, men Àven ett lands skatteregler Àr nÄgot som mÄnga gÄnger tas hÀnsyn till.

Interna oegentligheter : Optimal riskhantering utifrÄn teori och praktik

Förekomsten av oegentligheter inom företag Àr nÄgot som under de senaste Ären har uppmÀrksammats mer och mer i nÀringslivet. Anledningen till detta Àr dels de ökade upptÀckterna av interna oegentligheter som har gestaltat sig i diverse skandaler men det tyder sannolikt Àven pÄ en faktisk ökning av antalet oegentligheter. De ökade upptÀckterna kan vara ett resultat av denna faktiska ökning men det kan Àven bero pÄ att företagen implementerat fler och mer omfattande interna kontrollfunktioner. Vi vill med denna uppsats undersöka hur ett antal stora företag inom finansbranschen arbetar med interna kontroller för att förebygga att anstÀllda begÄr oegentligheter. Syftet Àr att identifiera samt skapa en förstÄelse för indikatorer som kan visa pÄ vilka faktorer företagen kan lÀgga mer tyngd pÄ ur ett bedrÀgeriförebyggande perspektiv.

NÀrvarande men sÀllan aktivt deltagande : En studie av gymnasieelever i idrott och hÀlsa-undervisningen

Syftet med denna studie Àr att fÄ kunskap om hur pedagoger i förskolan beskriver att de arbetar med naturvetenskap och barn i Äldern 1-3 Är samt hur de beskriver sina erfarenheter av hur barn lÀr sig naturvetenskap. För att söka denna kunskap anvÀndes följande frÄgestÀllningar: ?Hur beskriver pedagoger sina erfarenheter av hur smÄ barn lÀr sig naturvetenskap??, ?Vad beskriver pedagoger att smÄ barn i förskolan behöver lÀra sig i naturvetenskap??, ?PÄ vilket sÀtt uttrycker pedagoger att de skapar förutsÀttningar för smÄ barns naturvetenskapliga lÀrande??, samt ?Hur beskriver pedagoger att de arbetar med naturvetenskap med smÄ barn??. Studien har genomförts genom intervjuer med fem pedagoger i en kommun i Mellansverige. Respondenterna anser att barns naturvetenskapliga lÀrande handlar om att barn fÄr undersöka, utforska och uppleva naturvetenskap med sin kropp.

Fisk- och fÄgelpredations pÄverkan pÄ den bentiska makroevertebratfaunans sammansÀttning under tidig vÄr i TÄkern

Predation is one of many factors that form the structure of the macroinvertebrate community in lakes, wetlands and watercourses. Earlier studies lack an examination concerning how fish- and waterfowl predation affect macroinvertebrates during shorter periods in the spring. I performed an exclosure study in the shallow eutrophic Lake TĂ„kern which is located in the western part of Östergötland County, Sweden. The experiment was performed during a three week period (1-21 April 2012) when the water temperature was low and the density of migrating diving ducks was high. The experimental cages used included three out of four different treatments; general predation (open cages), bird exclusion (net with mesh size 90*45mm) and no predation (net with mesh size 1*1mm).

Naturvetenskap i förskolan : En intervjustudie om pedagogers beskrivning av barns naturvetenskapliga lÀrande i Äldern 1-3 Är

Syftet med denna studie Àr att fÄ kunskap om hur pedagoger i förskolan beskriver att de arbetar med naturvetenskap och barn i Äldern 1-3 Är samt hur de beskriver sina erfarenheter av hur barn lÀr sig naturvetenskap. För att söka denna kunskap anvÀndes följande frÄgestÀllningar: ?Hur beskriver pedagoger sina erfarenheter av hur smÄ barn lÀr sig naturvetenskap??, ?Vad beskriver pedagoger att smÄ barn i förskolan behöver lÀra sig i naturvetenskap??, ?PÄ vilket sÀtt uttrycker pedagoger att de skapar förutsÀttningar för smÄ barns naturvetenskapliga lÀrande??, samt ?Hur beskriver pedagoger att de arbetar med naturvetenskap med smÄ barn??. Studien har genomförts genom intervjuer med fem pedagoger i en kommun i Mellansverige. Respondenterna anser att barns naturvetenskapliga lÀrande handlar om att barn fÄr undersöka, utforska och uppleva naturvetenskap med sin kropp.

Individualiserad undervisning : ArbetssÀttets konsekvenser och innebörd

I denna studie har jag tittat nÀrmre pÄ hur lÀrare arbetar med att individualisera undervisningen för elever i behov av sÀrskilt stöd och för elever i den traditionella skolan. Jag har ocksÄ tittat pÄ hur en teoretisk lÀrare arbetar med individualisering i den traditionella skolan och vad som skiljer i den teoretiska lÀrarens arbetssÀtt jÀmfört med den praktiska lÀraren (idrottslÀraren). Vad innebÀr ett individualiserat arbetssÀtt för idrottslÀraren och vad finns det för skillnader i att arbeta individualiserande pÄ en traditionell grundskola jÀmfört med en sÀrskola. Mina resultat i denna uppsats tyder pÄ att för bÄde idrottslÀraren och den teoretiska lÀraren stÀller en individualiserad undervisning krav pÄ planering och förberedelser inför lektionstillfÀllena. Ett individualiserat arbetssÀtt behöver dock inte vara mer tidskrÀvande Àn traditionell planering.

Att strÀva efter den vÀlmÄende arbetsplatsen : Det salutogena ledarskapet och det hÀlsofrÀmjande ledarskapet - en jÀmförande studie av tvÄ utbildningar

Ett gott ledarskap Àr en viktig del för att mÀnniskor ska mÄ bra pÄ sin arbetsplats och prestera vÀl. För att kunna utöva ett gott ledarskap pÄ en arbetsplats krÀvs det erfarenhet och kunskap. Kunskap kan fÄs genom praktiska erfarenheter men Àven genom att vidareutbilda sig. Vi har i den hÀr studien fokuserat pÄ hur tvÄ olika utbildningar ser ut inom det salutogena och det hÀlsofrÀmjande ledarskapet. Chefer och ledare har genomgÄtt utbildningarna i syfte att utveckla sitt ledarskap och sin organisation.

"Biologi Àr Àckligt, fysik trÄkigt och kemi svÄrt": att lÀra sig naturvetenskap i dagens grund- och gymnasieskola

UtgÄngspunkten för detta arbete har varit observerade och dokumenterade uttryck för negativa elevattityder till naturvetenskapliga Àmnen. En inledande frÄgestÀllning har rört hur utbredda sÄdana attityder Àr pÄ grundskolan och gymnasieskolan idag. Utöver förekomster av attityder har ocksÄ undersöks attitydernas pÄverkan pÄ lÀrandeprocesser, samt i vad attityderna kan ha sin grund. Arbetet Àr genomfört i form av en litteraturstudie.Studien visar dels att de negativa attityderna till naturvetenskap Àr vanliga, dels att sambandet mellan attityd, kunskap och lÀrande inom det naturvetenskapliga omrÄdet Àr komplext. Den abstraktionsnivÄ som krÀvs för att lÀra naturvetenskap Àr anstrÀngande och krÀver motivation.

UtvÀrdering av BD VacutainerŸ Rapid Serum Tube vid analys av S-Paracetamol och S-Etanol

Avdelningen för klinisk kemi vid LÀnssjukhuset i Kalmar analyserar lÀkemedel och alkoholer med BD VacutainerŸ Plus Plastic Serum Tube (Serum Tube), som krÀver en koagulationstid i upp till 60 minuter. BD VacutainerŸ Rapid Serum Tube (RST?) innehÄller trombin och krÀver en koagulationstid pÄ endast 5 minuter. Syftet med studien var att undersöka möjligheten att förkorta den preanalytiska vÀntetiden före centrifugering vid intoxikationsanalyser i serumrör frÄn akutmottagningen. Studien utfördes genom att jÀmföra RST? med Serum Tube vid analys av S-Paracetamol och S-Etanol.

Reaktiva filtermaterial för rening av rökgaskondensat frÄn
Kiruna VĂ€rmeverk: en studie i labskala

Kiruna VÀrmeverk AB producerar el och fjÀrrvÀrme till Kiruna tÀtort. Rökgasreningen i verket ger upphov till tungmetallförorenat kondensatvatten. Kondensatvattnet filtreras genom ett sandfilter före utslÀpp till recipienten Luossajoki. LÀnsstyrelsen i Norrbotten har i villkoren för gÀllande tillstÄnd Älagt Kiruna VÀrmeverk AB att vidta ÄtgÀrder för att sÀnka föroreningshalterna i det renade kondensatvattnet. Den potentiella sorptionen av tungmetaller till filtersand, masugnsslagg, torv och jÀrnoxidtÀckt olivinsand har utvÀrderats, i syfte att bedöma om materialen kan anvÀndas som filtermaterial.

Labbar för alla! : Ett flexibelt lÀromedel i NO för grundskolans fk-3.

I kursen sjÀlvstÀndigt arbete 15hp under grundlÀrarprogrammet fk-3 vid Uppsala Universitet har vi valt att göra ett lÀromedel i NO för dessa Ärskurser. Vi har i största möjliga mÄn försökt utforma lÀromedlet sÄ flexibelt som möjligt, för sÄvÀl elever som lÀrare. Materialet Àr tÀnkt som en handledning för lÀrare i fysik och kemi, med elevsidor med experiment som Àr kopieringsbara. Boken har utformats utifrÄn ett genusperspektiv, men ocksÄ med hÀnsyn till uppsatta kriterier för lÀromedel anpassade för elever med neuropsykiatriska funktionsnedsÀttningar (med sÀrskilt fokus pÄ ADHD). Boken Àr skriven av oss, för oss.

Ametropiers pÄverkan pÄ valet av gymnasieutbildning

Syfte: Syftet med studien var att undersöka om det fanns nÄgot samband mellan ametropi och val av gymnasieutbildning.Metod: MÀtningarna utfördes pÄ tvÄ gymnasieskolor i Linköping. Utbildningarna grupperades i tvÄ grupper, en studieförberedande och en yrkesförberedande. Försöks-personerna blev retinoskoperade och fick fylla i en enkÀt om sitt gymnasieval. De urvalskriterier som fanns var att försökspersonerna skulle vara 18 Är eller Àldre samt att de skulle gÄ ett yrkesförberedande eller studieförberedande program i Ärskurs 3.Resultat: 100 personer deltog i studien, 50 frÄn studieförberedande program och 50 frÄn yrkesförberedande program, i Äldrarna 18-20 Är. Det var 35 kvinnor och 65 mÀn som deltog i studien.

Transformers Heartbeats

Efter fem Är pÄ Konstfack lÀmnar jag snart denna studietillvaro för att gÄ ut i verkligheten som inredningsarkitekt och möbelformgivare. Det blir ett nytt sammanhang för mig att adaptera till. Mitt examensarbete handlar dÀrför om hur jag kan transformera den typ av arbete jag gjort i skolan till verkligheten som kommer efter skolan. Jag ser en risk i verklighetens tillvaro dÀr jag tror att mÄnga fantastiska idéer blir reducerade till slutresultat som Àr berövande pÄ de kvaliteter som varit upphov till idéerna. Jag har dÀrför arbetat med hur jag kan minska avstÄndet mellan min tankevÀrld och den nya verklighet jag vill översÀtta mina tankar till.

OmvÀrldens krav eller personliga mÄl : En studie av vad som driver revisorer att ta nÀsta steg

MÄnga skribenter har riktat hÄrd kritik mot revisionsbranschen under senare Är. Kritiken innefattar skilda omrÄden men mycket av den kan hÀrledas till revisionsbranschens incitamentsstruktur och detta aktualiserar frÄgan om vad som driver revisorer.Denna uppsats grundar sig i motivationsteori och syftar till att studera vad som driver revisorer. Vi studerar detta genom att undersöka varför de vÀljer att skaffa sig en professionell titel. Vi syftar Àven till att undersöka demografiska skillnader i Sverige för att se om revisorer i olika sammanhang skaffar sin titel av olika skÀl.Studien Àr en enkÀtundersökning som besvarats av cirka 30 procent av Sveriges auktoriserade eller examinerade godkÀnda revisorer. Vi ser att den viktigaste anledningen som revisorer anger för att skaffa sig en titel Àr praktiska skÀl.

Konsten att skapa ett konstruktivt familjesamtal En kvalitativ uppsats som, utifrÄn klinisk erfarenhet, fokuserar redskap och kunskap som skapar framgÄng i samtal med familjer

Uppsatsens syfte Àr att, utifrÄn intervjuer med familjebehandlare inom tvÄ verksamheter, skapa en djupare förstÄelse för familjesamtalets komplexitet och de praktiska redskap som skapar framgÄng i samtalet. Uppsatsen Àr skriven utifrÄn kvalitativ metod, med ett explorativt och induktivt tillvÀgagÄngssÀtt. I den undersöks praktiska framgÄngsverktyg i familjesamtal som utgÄr frÄn familjebehandlares erfarenheter.Följande frÄgestÀllningar i studien har jag besvarat:? Vad innebÀr ett konstruktivt familjesamtal och vad krÀvs för att skapa det?? Hur kan en behandlare föra processen vidare i ett samtal som kört fast?? Hur skapas och utvecklas ett samtalsklimat, dÀr man kan prata om det ?svÄra? med familjen, utan att för den skull krÀnka eller överskrida deras personliga grÀnser?I uppsatsen fÄr lÀsaren följa ett familjesamtal genom dess olika faser, med hjÀlp av informanternas berÀttelser i text och i fyrtioÄtta utvalda citat. Beskrivningen av familjesamtalet Àr uppbyggt av, vad informanter beskrivit som, Äterkommande teman i familjebehandling.

<- FöregÄende sida 27 NÀsta sida ->