Idag finns det en påtaglig vilja hos olika aktörer att formulera vad som är attraktivt i den fysiska miljön. Uttrycket attraktivt används i ett flertal plandokument och ges ut som praxis av bland annat Boverket. Men vad innebär attraktiva miljöer och vad betraktas egentligen som tilltalande och motbjudande i den fysiska miljön? Rådande planeringsideal handlar till stor del om täta stadsstrukturer och om en blandning av olika funktioner ? något som förutsätts skapa attraktiva värden. Planeringsidealet har uppkommit som reaktion mot modernismens ensidiga uttryck och för närvarande blickar många arkitekter och planerare tillbaka till 1800-talets mångfunktionella stadsform där bostäder, handel och arbetsplatser uppfördes inom ett och samma område.

Hälsofrämjande och förebyggande arbete rörande barn och elevers hälsa och utveckling berör en rad olika arenor i samhället, jag har i min studie valt att koncentrera mig på skolan och de förebyggande program som kan finnas där. Mitt syfte med studien var att belysa hur valet av dessa förebyggande program går till, vem beslutar att de ska användas och vem efterfrågar programmen. Jag har i en kommun genomfört kvalitativa intervjuer med aktörer på olika nivåer i skolsystemet, ordföranden i barn- och utbildningsnämnden, förvaltningschefer i skolnämnderna samt tre rektorer, alla med rätt och förmåga att fatta beslut i sin verksamhet. Att jag valde de olika nivåerna i skolsystemet beror på att skolan ofta ses som en generell institution istället för det mångfald av olika organisationer som den faktiskt är (Karlsen & Persson 2004). Jag har därför valt att i min studie utgå från Gunnar Bergs (2003) teoriSkolan som institution och skolor som organisationer samt ett struktur- och aktörsperspektiv som en grund för att belysa det i förhållande till mitt syfte.I kommunen där jag genomförde min studie så var användandet av ICDP (International Child Development Programmes) och SET (Social och Emotionell Träning) utbrett.

Att skapa en grafisk profil kanske låter enkelt, men det är mycket svårare än vad man kan tro. Vad innehåller en grafisk profil? Hur börjar man? Vad ska man tänka på? Det finns många frågetecken när man ska skapa en grafisk profil, det är mycket man ska tänka på som man lätt kan glömma bort eller kanske inte ens vet om.Projektet är upplagt i två delar, en teoretisk del samt en praktisk del. Den teoretiska delen har vi samlat på en massa information som har utvärderats och sedan använts som grund för den praktiska delen. Den praktiska delen har lett till ett ramverk som kan användas för skapande av grafiska profiler oavsett tidigare erfarenheter..

Jag har gjort en kvantitativ innehållsanalys av inslag i SVT:s Rapport och TV4:s Nyheterna under tre perioder. Undersökningen fokuserade på hur pass snuttifierade, trivialiserade och dramatiserade nyhetsinslagen är. Syftet var att se på utvecklingen under tjugo års tid sedan tv-monopolet avskaffades och en kommersiell tv-kanal infördes och utgångspunkten för undersökningen var Kent Asps tidigare forskning som anser att dessa tre begrepp, inklusive begreppet personifiering, är utmärkande för kommersialiserad tv.De tv-nyheter som har ingått i min undersökning är Rapports och TV4-nyheternas sändningar från första veckan i december 1990, 2000 och 2010. De olika delarna som analyserades var längden på inslag, längden på soundbites, längden på bildbitar, vilka personer som intervjuas, vilka ämnesområden som sändningarna rapporterar om, om rapporteringen handlar om brott och om den tar upp dramatiska händelser.Resultaten visar att det skett en utveckling mot en viss form av kommersialisering inom tv-nyheterna, men att den inte skiljer de olika nyhetsprogrammen åt så mycket som teorierna om kommersialisering tycks tro.Min slutsats var att även om båda nyhetsprogrammen har blivit mer kommersiella enligt Asps definitioner, betyder det inte att det journalistiska innehållet har blivit lidande. Störst skillnader visade snuttifiering och trivialisering.

Syftet med detta examensarbete är att lyfta fram lokalhistoria som ett viktigt moment i historieundervisningen på gymnasiet. När ämnet historia motiveras i historiedidaktiken är identitet och historiemedvetande nyckelord. Då individers lokala identitet är mycket viktiga bör också det lokala perspektivet i historieundervisningen vara det. Jag har valt att utgå från en specifik kommun, Olofström, för att undersöka hur man arbetar med lokalhistoria på kommunens gymnasieskola, samt vilka möjligheter kommunen erbjuder för lokalhistoriskt arbete i skolan. Dels blir examensarbetet en historiedidaktisk diskussion på teoretisk nivå om varför man bör undervisa i lokalhistoria, men också en praktisk kartläggning över lokalhistoriskt intressanta ingångar i en kommun som Olofström..

Mångfald är idag en viktig faktor för många företag och dess konkurrenskraft. Det finns därmed en önskan och ett stort behov från företagens sida att på ett systematiskt sätt kunna hantera mångfald så att det blir en varaktig del i organisationens strategi. Problemet som vi ser det är att det saknas en praktisk förståelse för hur företag systematiskt kan arbeta med mångfald. Det som skiljer denna uppsats från tidigare undersökningar är att vi ser problematiken kring arbetet med mångfald ur ett nytt perspektiv genom att knyta samman två teoretiska ämnesområdena Diversity - och Change Management..

Arbetets art: Examensarbete LAU 370 ? 15hp GöteborgsUniversitet lärarprogrammets allmännautbildningsområde.Titel: Skapande verksamhet och kultur i skola ochsamhälleFörfattare: Rima Somi & Anna SjödinTermin och år: Vårterminen 2009Kursansvarig institution: För LAU370: Sociologiska institutionenHandledare: Joakim ForsemalmExaminator: Ninni TrossholmenRapportnummer: VT-09-1190-10Nyckelord: Skapande verksamhet, estetiska läroprocesser,fantasi och kreativitet, lekfullt lärande,lustfyllt lärande, integrering.______________________________________________________________________SammanfattningSyftet med det valda området är att vi vill uppmärksamma vilken syn lärare har och i vilken utsträckning desedan bemöter och använder sig utav områden inom de skapande verksamheterna (musik, dans, drama, slöjd,bild). Vi undersöker vilka hinder, respektive möjligheter lärare ser vid integrering av de skapande ämnena iskolan, samt om det finns en koppling mellan kulturutbudet och skapande verksamhet och även hur det kankopplas samman med verksamheten i skolan.Valet av metod blev kvalitativa intervjuer vilket utfördes med kultursamordnare, kulturombud och lärare påolika skolor som arbetar inom skolans tidigare år. Genom litteratur, föreläsningar, styrdokument och teorierom de skapande verksamheterna och våra intervjufrågor, ville vi finna svar på våra frågeställningar ochdärmed besvara vårt syfte.Vi använde oss utav en bandspelare och antecknade även då vi genomförde intervjuerna, för att sedan skrivaut, analysera och tolka intervjuerna som gjordes.I vår undersökning har vi kommit fram till att lärares syn, bemötandet och användande av skapandeverksamhet och hur man använder sig utav kulturutbudet, beror på lärarnas intressen, kunskap, erfarenheter,resurser och tid. Lärare arbetar med att integrera skapande verksamheterna i skolans övriga ämnen både i ochutanför klassrummet, genom att använda sig utav kulturutbudet som finns i samhället vilket kan vara besök påolika museer, bibliotek, gå på olika föreställningar och få besök av kulturskolan.

Kejsarlinden, Tilia x europaea ?Pallida? som är en sort av parklind Tilia x europaea, visar många tecken på att vara en överanvänd art. Användningsområden sprider sig från alléträd vid landsvägar till gatuträd och parkträd inne i städer, användningsområden som inte alltid ställer sig överens med de egenskaper som kejsarlinden besitter.I arbetet har biologiska egenskaper och estetiska kännetecken undersökts för att kunna hitta de viktiga orsakerna till varför kejsarlinden används och efter dessa har alternativa arter undersökts. Arter som skulle kunna användas för att öka artvariationen på platser där enbart kejsarlind idag används.Efter litteraturstudien kunde det konstateras att biologiska egenskaper som beskärning, frosttolerans, föroreningar, jord/markförhållanden, ljusförhållanden, mark pH, salttolerans, sjukdomsresistens, vindtolerans och ålder var värdefulla i den kommande jämförelsen. Av de estetiska kännetecknen var bladform, blomning, bredd, färg på bladverk, höjd, kronans täthet och växtsätt/habitus framträdande.

Syftet med vår undersökning var att synliggöra studenternas upplevelse av handledningen under den verksamhetsförlagda tiden i utbildningen. Vi problematiserade hur handledningen leder till en progression som möjliggör att studenterna kan uppnå lärandemålen under sin praktik. Detta gjorde vi genom att studera handledarteorier samt Malmö högskolas syfte med den verksamhetsförlagda tiden. Vi använde oss av en webbaserad enkätundersökning för informationsinsamlingen och analyserade resultatet efter de valda teorierna. I resultatet uppgav de tillfrågade studenterna en positiv bild av sin progression men vi anser i vår slutsats att handledningen till stor del inte getts på ett sätt som är förenligt med styrdokument och de handledningsteorier vi studerat..

Syftet har varit att undersöka några klasslärares och några fritidspedagogers uppfattning av kreativitet och med läroplanen som grund undersöka hur de uppfattar att de möjliggör utveckling av elevernas kreativitet. I syftet har också ingått att kontextualisera deras utsagor utifrån forskning inom fältet kreativitet och skola. Jag hade en hermeneutisk ingång och använde mig av kvalitativa intervjuer. Jag intervjuade sammanlagt tre klasslärare och tre fritidspedagoger i norra Sverige. Kreativitet är ett begrepp som verkar kunna tolkas på fler än ett sätt då forskningsresultat på kreativitetsområdet menar att kreativitet kan vara att skapa någonting nytt, originellt samt ha ett värde.

Bedömning av estetiska ämnen har varit ifrågasatt gällande dess kvalité, rättvisa, funktion och hur det påverkar ämnet och individen. Studien syftar till att beskriva bedömning av det estetiska ämnet Visual Arts vid en lärarutbildning i Sydafrika presenterat ur ett lärarperspektiv. Forskningsfrågorna utgår från ämnesdidaktikens teori gällande Vad bedöms, Hur kommuniseras bedömningen och Varför görs bedömningen. Metoden som använts är ett två månaders fältarbete vid en bildlärarutbildning där jag följt tre lärare och deras arbete genom deltagande observation, samtal, intervjuer och insamling av vissa dokument.Det empiriska materialet har analyserat från de tre didaktiska frågorna. Resultatet visar att lärarna, som var utbildade konstnärer lade ned mycket tid och engagemang på bedömning.

Syftet med vår examensuppsats har varit att undersöka pedagogers föreställningar kring kommunikation i ett klassrum där minst en elev lider av hörselnedsättning. För att nå vårt syfte har vi intervjuat 7 pedagoger som arbetar i en sådan klass. För att sammanställa vår empiri har vi valt att använda oss av en matris, där vi delade upp intervjustoffet i fyra kategorier, kommunikation, relation, miljöanpassning och hjälpmedel. Utifrån matrisen analyserade och tolkade vi våra respondenters svar utifrån våra frågeställningar. Vi kom slutligen fram till att estetiska uttrycksmedel kan vara lämpliga att utgå ifrån både för den hörselskadade eleven och för de hörande.

Syftet med vår undersökning är att ta reda på om specialpedagoger använder sig av ett musiskt/estetiskt förhållningssätt till lärande för att underlätta inlärningen för elever med koncentrationssvårigheter. Med musiskt/estetiskt lärande menar vi att hela kroppen är integrerad i lärandet och att olika uttryckssätt möjliggör tillägnandet av ny kunskap. Vår tanke var att göra intervjuer med endast specialpedagoger men på grund av få tillgängliga informanter så har vi även gjort intervjuer med andra kunniga pedagoger inom det specialpedagogiska området. Totalt har vi gjort sex intervjuer med kvalitativ karaktär. Genom intervjuerna har pedagogernas syn på koncentrationssvårigheter och musiskt/estetiskt lärande och dess koppling synliggjorts.Vi har även studerat läroplanen för att tydliggöra och styrka vikten av musiskt/estetiskt lärande i skolan där det står att undervisningen ska anpassas till alla elevers förutsättningar och behov och att de har rätt till att få använda olika uttrycksformer för kunskap.?Ingenting är mer orättvist än att mäta alla med samma mått? (Modern Barndom, 2004:8 s.10).Resultatet har visat att musiskt/estetiskt lärande förekommer i våra informanters undervisning och att det kan vara till fördel för elever med koncentrationssvårigheter men det är ett förhållningssätt till lärande som samtidigt kan försvåra för dem.Vi har valt att blanda begreppen barn och elever i vår text för att vi anser att barn är en ställning de yngre individerna alltid har men elever är de endast i skolsituationer.

I denna litteraturöversikt beskrivs olika sätt att administrera gas eller skum som massavlivningsmetoder för fjäderfä. Metoderna är gas i hel stallbyggnad, gas i mobil vagn, presenningmetoden, metallkammare samt brandsläckarskum. Dessa jämförs med varandra med avseende på effekter på djurvälfärd och praktisk användbarhet. Ett centralt problem är om biosäkerhet ska prioriteras framför djurvälfärd vid utbrott av epidemier, vilket skulle kunna motiveras under vissa förhållanden. Mer forskning och teknisk utveckling behövs för att i framtiden kunna ta rimlig hänsyn till båda dessa aspekter.

Rapporten behandlar aeroba dränkta biobäddar som biologiskt reningssteg i avloppsreningsverk. Syftet med examensarbetet är att studera de dränkta biobäddarna i Järbo och Kungsgården avseende reduktion av näringsämnen och parametrar som pH, syre och belastning. Rapporten har dels en teoridel där funktionen hos dränkta biobäddar genomgås samt en praktisk del där avloppsreningsverken i Järbo och Kungsgården studerats avseende reduktion av bland annat fosfor, kväve, COD, BOD. Studien omfattades av två provtagningsomgångar om vardera en vecka. Studien har utförts under våren 2004..