I dagens samhälle efterfrågas närproducerad och småskaligt tillverkad mat allt mer. För att gå detta ökade behov till mötes behövs fler småskaliga livsmedelsproducenter. EU och staten satsar på landsbygdsutveckling och småskalig livsmedelproduktion; Sverige ska bli Europas främsta matland enligt jordbruksministern. För att stötta och inspirera producenter funderade Leader Blekinge på hur en utbildning kring livsmedelssäkerhet kan anpassas efter småskaliga producenters behov, då producenterna upplevde att de är i behov av kompetensutveckling. Syftet var att på uppdrag av Leader Blekinge undersöka hur en utbildning i livsmedelssäkerhet skulle kunna anpassas efter småskaliga producenters behov.

Syftet med studien är att undersöka huruvida det förekommer skillnader i innehåll och utformning av planeringar, prov och betygskriterier i undervisningen av litteraturhistoria, i den obligatoriska kursen Svenska B, mellan de yrkesförberedande och de studieförberedande programmen i gymnasieskolan. Skolverket fastställer att en likvärdig utbildning är ett nationellt krav för att garantera en gemensam kunskapsbas som samtliga elever behöver för att klara vidare studier, yrkesliv och samhällets krav i stort. Riktlinjer för en likvärdig utbildning och ett likvärdigt innehåll i undervisningen finns fastställt i gällande styrdokument för svenskt skolväsende.Uppsatsen bygger på inskickat material från 22 lärare runt om i Sverige, som tillsammans utgör en total på 63 dokument med en blandning av planeringar och prov. Samtliga dokument har i sin tur kategoriserats och analyserats utefter programtillhörighet. Resultatet visar att lärare gör stor skillnad mellan programmen i upplägget av planeringar och prov.Innehållet i planeringarna är märkvärt mindre på de yrkesförberedande programmen gällande arbete med perioder, genrer och till exempel idémässiga strömningar, alla bärande delar av litteraturundervisningen tillhörande Svenska B.

Genom denna studie ämnade vi besvara hur kapitaltillgångar och habitus påverkar ungdomars resonemang, sett till utbildning och karriär, baserat på bostadsområdestillhörighet. Syftet med studien var att undersöka hur uppväxten i segregerade bostadsområden med olika socioekonomisk status påverkar ungdomars handlingsstrategier vad gäller utbildning och karriär. Vår tes var att ungdomars handlingsstrategier skiljer sig baserat på bostadsområdestillhörighet. Vi trodde att ungdomar från bostadsområden med högre socioekonomisk status är mer resursstarka och därigenom enklare kan navigera sig inom utbildningsfältet. Studien utgår från Lidingö och Botkyrka, två boendesegregerade områden i Stockholms län med olika socioekonomisk status, där Lidingö är mer resursstarkt.

Hälta är ett vanligt hälsoproblem hos får och är i de flesta fall relaterat till klövarna. Flertalet diagnoser förekommer där fotröta, orsakad av bakterien Dichelobacter nodusus, sannolikt är den mest fruktade och bekymmersamma. Då ett får blir halt krävs först och främst en korrekt ställd diagnos för att kunna vidta relevanta åtgärder. Syftet med denna studie var att undersöka kunskapen hos svenska fårägare och veterinärer gällande förmågan att ställa korrekt diagnos på vanliga klövsjukdomar hos får, samt att se om utbildning i ämnet ökar kunskapen. Studien baserades på en webbenkät i vilken de svarande fick bedöma foton av sex olika sjukliga förändringar.

Syftet med denna studie var att undersöka eventuella samband mellan inkomstfördelning samt utbildning och attityd gentemot delad föräldraledighet. Vidare blev denna problemformulering vital, då den även befrämjade möjligheten att titta på hur attityden gentemot delad föräldraledighet inverkar på synen av könsroller i ett hushåll. Undersökningen bygger på en enkät kring familjeliv och arbete, som har utförts av Sociologiska Institutionen vid Umeå universitet, och sammanförts av ISSP 2012 (International Social Survey Program). Studien grundar sig i en univariat analys som beskriver variablernas frekvensfördelningar, och därefter testas eventuella samband genom bivariat och multivariat analys. Det teoretiska ramverket där begrepp såsom könsroller, resurser och kapital inbegrips, blir på senare hand studiens analytiska verktyg.

Kontinuerlig övervakning av patienters blodsocker under operationer och vård har visat sig givande men krångligt. Företaget Senzime i Uppsala har utvecklat ett instrument för att göra detta. Detta instrument är en biosensor som mäter blodsocker genom att uppmäta värmeflödet som bildas när sockret i blodet bryts ner av immobiliserade enzymer. Vi fick i uppdrag att föreslå reaktoryta med tillhörande enzym.Förslaget vi presenterar består i en reaktoryta av kiseldioxidkulor täckta med akrylonitril-co-polymer. På denna ska glukosoxidas och katalas immobiliseras kovalent i närvaro av glukos.Under projektets gång har vi jämfört våra förslag mot patentdatabaser.

Sjuksköterskors kunskaper och färdigheter avseende hjärtlungräddning är avgörande för patienters möjligheter att överleva vid ett hjärtstillestånd. Förmågan att reagera snabbt och utföra effektiv hjärtlungräddning är beroende av tillräcklig kunskap och färdighet. Syftet med föreliggande studie var att undersöka sjuksköterskors och sjuk-sköterskestudenters kunskap och färdighet i utövandet av hjärtlungräddning inom slutenvård. Metoden som användes var en kritisk granskning av tio vetenskapliga artiklar i ämnet. Resultatet indelas i följande teman: sjuksköterskans kunskap/färdighet, kvalitetssäkring, utbildningsfrekvens samt självständig träning som alternativ.

Bakgrund: År 2012 levde 30 miljoner människor världen över med HIV, varav Afrika är värst drabbats.  I takt med det ökande antalet HIV smittade i Afrika ökar sjuksköterskornas arbetsbelastning. Syfte var att undersöka de afrikanska sjuksköterskors erfarenheter i omvårdnaden av patienter med HIV/AIDS i Afrika. Metod: Litteraturstudie som bygger på elvavetenskapliga artiklar som hittades via databaserna Cinahl, PsycInfo och PubMed. Artiklarna analyserades och resulterade i två övergripande teman och fyra underteman.

Den svenska befolkningen blir allt äldre, och denna förskjutning av befolkningssammansättningen leder till ett ökat behov av vård och omsorg. Den utmaning som detta medför för samhället motiverar att närmare studera vad som påverkar hälsan specifikt hos målgruppen äldre. Studien utgår från ett nytt datamaterial från en omfattande enkätundersökning besvarad av äldre invånare i Linköpings och Norrköpings kommun. Med Grossmans hälsoekonomiska modell som ramverk ämnar studien med kvantitativ metodik analysera vilken påverkan modellens faktorer har på äldres hälsa.För att möta syftet valde författarna att i regressionsanalys tillämpa modellen ordered probit och skatta effekterna av socioekonomiska faktorer och levnadsvanor på individers självrapporterade hälsa. Studien omfattade tio förklaringsvariabler i ett datamaterial omfattande 6 300 objekt.Resultatet visar att i en reducerad modell finns indikationer på att högre inkomst och utbildning kan leda till bättre hälsa i äldre, vilket överensstämmer med Grossmans teori.

Syftet med det här arbetet är att undersöka hur dagspressen gestaltar fritidshemmet och vilken betydelse det har för människors bild av fritidshem. Det sker genom en diskursanalys i kombination med en medievetenskaplig metod, där 36 texter granskas på tre olika nivåer: textnivå, interdiskursivt och den sociala praktiken. Resultatet visar att det råder en konkurrens mellan olika diskurser där utbildning och omsorg värderas högst samtidigt som rekreation och tillsyn av barnen får mest uppmärksamhet i dagspressen. Slutligen väcker resultatet frågor om hur fritidshemmet ska hantera den konflikt mellan olika perspektiv som studien synliggör. Författaren anser att fritidshemmet behöver välja vilket perspektiv som ska ha huvudfokus för att skapa en tydligare identitet i samhällskommunikationen..

Syftet med uppsatsen har varit att undersöka i vilken utsträckning högstadielärare i Uppsala ochStockholm använder sig av ett praktiskt arbetssätt i sin undervisning. Studien har även syftat till attundersöka vilka möjligheter och begränsningar lärarna ser med detta arbetssätt med avseende på tidoch skolans resurser. Frågeställningarna har handlat om i hur stor utsträckning lärarna använder sigav matematikspel/lekar, utomhusmatematik och hur ofta de låter eleverna arbeta utanför läroboken.Jag har även undersökt om lärarnas ålder påverkar i hur stor utsträckning de arbetar med praktiskmatematik. Respondenterna har haft möjlighet att ge exempel på hur de arbetar praktiskt i sinundervisning. Undersökningen utfördes med hjälp av enkäter som skickades ut via mejl.

Utomhuspedagogik och teknikämnet har gemensamt att de båda ser ett konstruktivistiskt undervisningssätt som ett medel för att bedriva undervisning samt att praktisk kunskap är av vikt. I utomhusmiljön så tillgodoses främst teknikämnets önskan att praktiskt pröva, undersöka och konstruera samt att försöka se hur tekniken påverkar vår natur och miljö. Med hjälp av detta arbetes motivgrund och exemplifieringar är det meningen att det ska bli lättare att verkligen gå ut och pröva på. Syftet med arbetet har varit att finna en teorianknytning och pedagogisk förankring till att bedriva teknikundervisning utomhus. I en vidareutveckling även att exemplifiera vad man kan göra utomhus inom teknikämnet på och i anslutning till en skolgård.

Utbrändhet orsakar mänskligt lidande, kostar mycket tid, pengar och arbetskraft. Syftet med denna kvantitativlitteraturstudie var att identifiera arbetsfaktorer som bidrar till att sjuksköterskan blir utbränd. Vetenskapliga artiklar granskades och 10 stycken redovisas i resultatet. Resultatet visar fyra tema som är faktorer av betydelse för utbrändhet hos sjuksköterskor; brister i den psykosociala arbetsmiljön, obalans mellan krav och resurser, organisation och ledarskap samt kunskap och utbildning. De sjuksköterskor som arbetar i en organisation utan ett stöttande ledarskap, är inte tillfredställda med sitt arbete.

Jag gjorde detta arbetet för att jag var intresserad av vad det fanns för beredskap på skolorna vid olycksfall. Eftersom vi inte fått någon olycksfallsutbildning i vår utbildning så blev jag nyfiken att undersöka vilken kunskap det finns ute på skolorna inom detta området. Den största delen i mitt arbete blev att intervjua personal på skolorna eftersom det inte finns så mycket skrivet om detta. Jag intervjuade skolsköterskor, lärare och skyddsombud. Målet med mitt arbete var bl a att undersöka om det fanns några beredskapsplaner på skolorna när en olycka inträffar samt om det fanns någon rapporteringsskyldighet.

Att införa ett miljöledningssystem enligt ISO 14001 kan vara ett sätt att uppnå en bra miljöorganisation i ett företag. I dagsläget är det ett måste, om ett företag vill överleva på längre sikt. Faran är att miljöledningssystemet i sig självt blir ett mål och inte ett medel för att få ett strukturerat miljöarbete. Enista AB i Norrköping har ett integrerat ledningssystem med miljö, kvalitet och arbetsmiljö. Företaget är certifierat enligt ISO 14001.