Syftet med studien Àr att undersöka vilket förhÄllande lÀrare i Ärskurs F-5 i kommunala grundskolan har till aktuell praktisk pedagogisk forskning inom sitt yrkesomrÄde. Genom att ta reda pÄ vilka möjligheter och förutsÀttningar lÀrare har för att ta del av forskning och om de anser att resultaten frÄn denna pÄverkar deras undervisning kan förhÄllandet belysas. Den teoretiska utgÄngspunkten har sin grund i den progressiva pedagogiken med tankar kring kunskap och dess anvÀndbarhet, stÀndig utveckling samt en tilltro till att vetenskapliga kunskaper kan vara till hjÀlp och nytta. Den empiriska delen av undersökningen gjordes i fyra kommuners kommunala grundskolor och riktades till lÀrare i Ärskurs F-5. Vald metod för undersökningen var en kvantitativ studie i form av en enkÀtundersökning.Resultaten frÄn undersökningen visar att mÄnga lÀrare Àr intresserade av att följa och ta del av forskning som berör deras arbete, men att forskningen i hög grad inte leder till förÀndring i deras undervisning.

Att fÄ en stomi Àr för mÄnga en enorm livsomstÀllning som i mÄnga fall leder till sociala, fysiska och psykiska svÄrigheter. Denna litteraturstudie syftar till att belysa hur individer med stomi uppfattar sin livskvalitet och vilka stomirelaterade problem som försvÄrar deras vardag. Tio studier har granskats och fem teman har identifierats nÀmligen pÄverkan pÄ fysiskt och psykiskt vÀlbefinnande, pÄverkan pÄ sociala relationer och personlig tro samt pÄverkan pÄ sjÀlvstÀndigheten. Ett sÀnkt fysiskt eller psykiskt vÀlbefinnande, brist pÄ sociala relationer eller negativ inverkan pÄ sjÀlvstÀndighet eller personlig tro Àr faktorer som pÄverkar en individs livskvalitet. En stomioperation leder i mÄnga fall till isolering frÄn det sociala livet, en stÀndig oro och rÀdsla för att inte passa in till följd av lÀckage eller ofrivillig gasavgÄng men Àven till följd av att den egna kroppsuppfattningen och tron pÄ sig sjÀlv har blivit negativt pÄverkad.

Mode i politiken - ett omskrivet a?mne i media. Det stra?cker sig fra?n Mona Sahlins va?ska till Carl Bildts camouflagekavaj. Pa? liknande sa?tt blev Nya Moderaternas "kla?dkod" fo?rema?l fo?r debatt.

Resultatet visar att samtliga informanter uttrycker en stor tillfredsstÀllelse med att ha utbildat sig till psykoterapeut. De intervjuade upplever att den personliga utvecklingen och yrkeskompetensen har stimulerats av utbildningen. De kÀnner sig nu friare och tryggare i samtalen. Samtliga uppger att de har fÄtt flera verktyg att arbeta med som gör att de kÀnner sig sÀkrare att samtala med flera personer i rummet och att Àven ta med barnen i samtalen. Informanterna anser att utbildningen har ökat deras reflektionsförmÄga.

Studien vilar pÄ resultat frÄn fyra intervjuer med deltagare frÄn en intern ledarutbildning. Den interna ledarutbildningen kallas för K-RuT2.0, Jönköpings kommuns rekryterings- och utvecklingsprogram, och riktar sig till blivande chefer och ledare i organisationen. Syftet med studien Àr att ge en ökad förstÄelse för de förvÀntningar som respondenterna kan ha pÄ en intern ledarutbildning och pÄ ett framtida ledarskap. FrÄgestÀllningarna Àr kopplade till syftet och lyder: Vilka förvÀntningar har respondenterna pÄ ledarutbildningen? Vilka förvÀntningar har respondenterna pÄ ett framtida ledarskap? Studien visar att respondenterna har förvÀntningar pÄ den interna ledarutbildningen, men vÀljer att uttrycka dessa förvÀntningar pÄ olika sÀtt.

Humor kan vara ett sÀtt att kommunicera men kan Àven fungera som en copingmekanism för att hantera och bemÀstra svÄra situationer. I mötet mellan mÀnniskor kan humor skapa goda relationer och vara en isbrytare. Inom barnsjukvÄrden kan humor gebarnet en möjlighet till avslappning och distans till obehag. Syftet med studien var att beskriva barnsjuksköterskors syn pÄ humor och tillÀmpandet av humor vid omvÄrdnaden av ett sjukt barn. Studien genomfördes som en empirisk studie med kvalitativa intervjuer med nio barnsjuksköterskor.

En sovjetisk rÀttskultur var delvis i teorin en del av en europeisk rÀttskultur men i praktisk tillÀmpning fanns det stora skillnader..

Denna studie syftar till att öka förstÄelsen för hur kriminalvÄrdare uppfattar sin yrkesidentitet. Var gÄr grÀnsen mellan det professionella och det personliga/privata i förhÄllande till de intagna pÄ en kriminalvÄrdsanstalt? Studien bygger pÄ Ätta kvalitativa samtalsintervjuer med kriminalvÄrdare pÄ en klass 1 anstalt i Sverige. Den insamlade empirin har analyserats med hjÀlp av Goffmans dramaturgiska perspektiv. Resultatet talar för att man kan applicera Goffmans dramaturgiska perspektiv med en frÀmre och en bakre region pÄ kriminalvÄrden.

This scientific essay starts in a story where you get to follow me in my work by three situations with creative problem behavior at the special school where I work. The story culminates in a dilemma where I ask myself questions about how I look at my actions and my thoughts about the student. I break down and put these thoughts into three questions: What is my student's perspective and how will it affect my actions? How can I explain my actions and attitude of the student from ethical perspective? How do my practical knowledge look like in the narrative situations and why do I act like I do?My approach is to get answers to the questions by the reflection of the text itself, the reflection group and supervisors, as well as through literature that I find relevant to the issues. The process is like a pendulum motion between text, reflection and new understanding.I look at my situations based on psychological theories about the treatment of persons within the autism spectrum of problems creative behavior.

MÄnga patienter vÄrdas varje Är pÄ sjukhus. VÄrdtiden innebÀr en stor omstÀllning för patienten eftersom den bidrar till en förÀndrad situation dÀr patienten kan uppleva bristfÀllig kontroll över det privata. Det Àr en utmaning för hÀlso- och sjukvÄrdspersonal att behandla patientens sjukdom och samtidigt i omvÄrdnaden arbeta för att patientens personliga sfÀr bibehÄlls. Syftet med litteraturstudien var att belysa patientens personliga sfÀr i omvÄrdnaden under vÄrdtiden pÄ sjukhus. Studien genomfördes som en litteraturstudie och baserades pÄ 14 vetenskapliga artiklar.

Detta arbete behandlar kreativitetsbegreppet i styrdokumenten med fokus pÄ matematik och slöjd. Syftet Àr att undersöka om samma definition och tillÀmpning av kreativitet finns i de bÄda Àmnena. Det görs med hjÀlp utav begreppsanalys och diskursanalytiska verktyg, sÄ som jÀmförelse av modalitetsmarkörer och analys av kunskapsformer. De texter som anvÀnts till analysen Àr förutom lÀroplan och respektive kursplan för grundskolan Àven de kommentarmaterial som följer med kursplanerna samt de nationella utvÀrderingarna som gjordes för matematik och slöjd 2003. Ur diskursanalysen framgick att matematik och slöjd i avseende av begreppet kreativitet tillhör tvÄ olika diskurser bÄde nÀr det gÀller kreativitetsbegreppet och kunskapssyn och att det rÄder en hegemoni inom matematik som inte gÄr att finna inom slöjd.

En gitarrförstÀrkare baserad pÄ elektronrör har konstruerats pÄ uppdrag av Mikael Lyander, Àgare av Sandkvie Studio pÄ Gotland. Arbetet med gitarrförstÀrkaren Dual 30 har gett stor insikt om designprocessen av en rörförstÀrkare. Moment som design, layout och praktisk konstruktion har behandlats. BÄde författarna och uppdragsgivaren Àr överens om att förstÀrkaren lever upp till de uppsatta mÄlen..

AbstractDenna uppsats belyser hur rekrytering av behandlingspersonal gÄr till pÄ sex HVB-hem (Hem för vÄrd eller boende). Syftet var att undersöka vilka kompetenser som efterfrÄgades av cheferna. FrÄgestÀllningarna berör huruvida rekryteringsprocessen pÄ HVB-hemmen vilar pÄ vetenskaplig grund samt hur den slutgiltiga bedömningen av kandidaterna görs. Uppsatsen genomfördes med utgÄngspunkt i teorier om rekryteringsprocessen, kompetens, intelligens och personlighet. Sex chefer eller bitrÀdande chefer intervjuades om rekryteringsprocessen pÄ respektive HVB-hem.

Syftet med denna rapport Àr att undersöka om modern teknik kan ÄtgÀrda de problem som idag finns vid integration av nÀtverksresurser. En av grundtankarna i detta arbete Àr att nÀtverken i framtiden kommer att behöva anpassas till en mer flexibel och heterogen miljö. Anledningen till detta Àr att det i framtiden kommer utvecklas en rad nya produkter som ska kopplas in i nÀtverken.Rapporten Àr uppdelad i tre delar. I första delen undersöks vilka problem som finns idag vid resurshantering i nÀtverk. Denna undersökning gjordes med hjÀlp av intervjuer med ett antal systemadministratörer som har praktisk erfarenhet av sÄdana typer av problem.

This thesis is intended to respond to the extent to which South African textbooks on the subject of history is linked to the governmental policy documents and whether they are producing and reproducing national identity. The two textbooks are aimed at students in grade 10. Both books were produced in 2008 but published by different publishers.The essay is based on Norman Faircloughs critical discourse theory which has been supplemented by Michael Billings theory Banal Nationalism, which assumes that it is the national words that remind us daily of our homeland that is producing and reproducing national identity.  The survey shows that both textbooks are closely tied to the government policy document for the teaching of history. The textbooks refer to the policy, both explicitly and implicitly. The two textbooks reproduce a common national identity in South Africa based on the discussions taking place in society.