Sökresultat:
1170 Uppsatser om Praktisk hackelselängd - Sida 65 av 78
Sjuksköterskans upplevelser i omvÄrdnaden till personer som Àr i behov av palliativ vÄrd
MÀnniskor i dagens samhÀlle blir allt Àldre och drabbas av sjukdomar som medför ett lÄngt sjukdomsförlopp. DÀrför mÄste den palliativa vÄrden lyftas fram mer Àn vad den gör i dagslÀget. Personer som Àr i behov av palliativ vÄrd finns inom de flesta delar av sjukvÄrden. DÀrför behöver sjuksköterskan ha teoretisk och praktisk kunskap i det de ska bemöta personen som Àr i behov av palliativ vÄrd. Syftet var att belysa sjuksköterskans upplevelser i omvÄrdnaden till personer som Àr i behov av palliativ vÄrd.
Nytta, nöje eller nödvÀndigt ont? : Nio nyblivna lÀrares upplevda betydelse av sina examensarbeten.
Skolan Àr förmodligen den mest granskade och diskuterade arbetsplatsen i vÀrlden. FÄ personer stÄr oberörda, de flesta har en personlig erfarenhet av skolvÀrlden och dÀrmed ocksÄ bestÀmda uppfattningar om vad skolan Àr och hur den egentligen borde vara. Alldeles för fÄ forskare som verkar inom skolfrÄgor har lÀrarerfarenhet. LÀrarutbildningen avslutas idag med att lÀrarstudenter skriver ett avslutande examensarbete. Detta examensarbete som skall ha en tydlig yrkesanknytning kan ses som ett första led mot vidare forskning.
VÄldsutsatta kvinnor : en kvalitativ studie om förestÀllningar hos personal pÄ skyddat boende för vÄldsutsatta kvinnor
MÀns vÄld mot kvinnor Àr ett stort och allvarligt samhÀllsproblem och en vardagsverklighet för mÄnga kvinnor. En del vÄldsutsatta kvinnor blir placerade pÄ skyddade boenden för att fÄ skydd, stöd och hjÀlp.Detta Àr en kvalitativ studie med syfte att undersöka förestÀllningar hos personal pÄ skyddat boende gÀllande placerade vÄldsutsatta kvinnor. FrÄgestÀllningar som stÀllts Àr:Hur ser personalen pÄ det skyddade boendet pÄ kvinnornas bakgrund och situation?Hur ser personalen pÄ det skyddade boendet pÄ kvinnornas behov av stöd under tiden de befinner sig pÄ boendet?Hur uppfattar personalen att andra aktörer bemöter kvinnorna?Sex semistrukturerade intervjuer med personal pÄ ett skyddat boende har utförts.Resultatet visar att det inte gÄr att beskriva vÄldsutsatta kvinnor som en homogen grupp. Det visar sig samtidigt i resultatet att en stor del av de placerade kvinnorna har en utlÀndsk bakgrund vilket kan förklaras med att de ofta har ett litet eller inget nÀtverk samt att dessa kvinnor Àr mindre integrerade i samhÀllet vilket medför fler problem. Det framkommer Àven att de placerade kvinnorna har ett behov att fÄ hjÀlp med krisbearbetning samt med praktisk hjÀlp.
Vad förklarar revisionskvalitet? : En studie om revisorns benÀgenhet att ge en going concern-varning.
Examensarbete - Civilekonomprogrammet. Ekonomihögskolan vid Linnéuniversitetet. Författare: Josefin Pettersson & Robert HÄkanssonHandledare: Professor Sven-Olof Yrjö CollinExaminator:  Christopher von KochTitel: Vad förklarar revisionskvalitet? ? En studie om revisorns benÀgenhet att ge en going concern-varning.Bakgrund och problemdiskussion: Revisionskvalitet har under senare Är fÄtt ökat fokus till följd av revisorsskandaler. Kvalitén kan betraktas som lÄg dÄ ett bolag som gÄtt i konkurs inte fÄtt en varning om fortsatt drift i föregÄende revisionsberÀttelse.
Byggnadsdesign och dess vÀrden
BAKGRUNDEN OCH PROBLEMDISKUSSION: Design som företeelse har fÄtt alltstörre betydelse för nÀringslivet och samhÀllet i helhet. Allt fler företag inser designenspositiva inverkan pÄ verksamheten och vÀljer att arbeta medvetet med det. I samband med attbyggnader ökar kraven pÄ designens funktion, rÀcker estetiken inte lÀngre, designen mÄsteprestera mer och visa att den Àr praktisk och effektiv att tillföra i en byggnad. Designassocieras ofta med stora kostnader men vilka positiva vÀrdeeffekter skapar designen igengÀld?SYFTE: Syftet med denna uppsats Àr att beskriva de vÀrden design kan framkalla i enbyggnad, samt att försöka förklara sambandet mellan betraktaren och vilka vÀrden den villframhÀva i design.
Narrativ i visuell media
Denna undersökning omfattar kamerans inverkan pÄ narrativet i visuella medium.
Syftet Àr att fÄ en insikt i hur kunskap om kameratekniker och ?vinklar
pÄverkar hur ÄskÄdaren uppfattar vad regissören vill förmedla, och undvika att
fokus sÀtts pÄ element i filmscener som riskerar att förvirra ÄskÄdaren. För
att undersöka detta problemomrÄde har litteratur om filmhistoria och
kamerateknik anvÀnts för att sammanfatta kunskap om hur kameran skall anvÀndas,
för att förmedla relevant information och bygga upp den effekt som regissören
strÀvar efter. Informationen utifrÄn detta har dÀrefter tjÀnat som utgÄngspunkt
för att skapa en kort animerad film med rymdtema dÀr kameran efterstrÀvar att
leverera en konkret visuell upplevelse dÀr vinklar anvÀnds för att understryka
vad varje scen vill förmedla.
Jag ser ju inte det de ser...jag ser andra saker : Specialpedagoger beskriver sin specialpedagogiska kompetens och sina förutsÀttningar att utföra specialpedagoguppdraget
Studiens syfte Àr att beskriva och analysera hur specialpedagogers formella kompetens motsvarar de förvÀntningar pÄ praktisk yrkeskompetens som specialpedagogerna möter frÄn olika aktörer i skolans vardagsverksamhet. Vi anvÀnder oss av en kvalitativ metod och intervjuer för att undersöka vÄrt fÀlt. I vÄr studie ingÄr nio intervjuer med specialpedagoger, verksamma i kommunala skolor, fristÄende skolor eller central elevhÀlsa.Forskning har visat att specialpedagoger ofta möter förvÀntningar pÄ att de ska arbeta direkt med stöd mot elever och att skolor ofta har en kategorisk syn pÄ skolsvÄrigheter. Nyare forskning har Àven visat att fÄ professioner, utöver specialpedagogerna sjÀlva, i skolan anser att specialpedagoger ska arbeta övergripande med organisation samt skolutvecklingsfrÄgor. Forskning har ocksÄ visat att specialpedagoger ofta saknar mandat frÄn ledning för hela sitt uppdrag och att de sÀllan har den strategiska position, exempelvis i ledningsgrupp, i organisationen som de skulle behöva för att lyckas med uppdraget.Studiens resultat visar att faktorer som respondenterna beskriver som avgörande för huruvida de har förutsÀttningar att utnyttja sin kompetens till fullo Àr framför allt en ledning som Àr medveten om specialpedagogens kompetens och har en vision om en inkluderande skola.
Företagsbloggar som kommunikations- och marknadsföringskanal
Mitt syfte med studien Àr att övergripande presentera hur företagsbloggar kan anvÀndas som kommunikations- och marknadsföringskanal för att skapa goda relationer med sina kunder. Jag kommer Àven att redogöra för andra aspekter som jag tror Àr viktiga för att nÄ framgÄng och förtroende i anvÀndningen av företagsbloggar. Nedan följer mina frÄgestÀllningar för studien; ?   Hur kan förtagsbloggar anvÀndas som kommunikations- och marknadsföringskanal samt hur kan den fungera som relationsskapare??   Hur kan man som bloggare skapa en förtroendegivande image??   Hur kan företagsbloggen fungera som Word of Mouth kanal??   Vilka aspekter Àr viktiga att tÀnka pÄ för att nÄ framgÄng med sin företagsblogg?De teoretiska utgÄngspunkterna för min studie bestÄr av; ?företagsbloggar som kommunikations- och marknadsföringskanal?, ?strategisk kommunikation och retorik?, ?relationsmarknadsföring? samt ?Word of Mouth och Buzz Marketing?. Jag valde att utföra min studie med en explorativ ansats dÄ jag ville ta reda pÄ hur företagsbloggar kan anvÀndas som kommunikations- och marknadsföringskanal i praktiken.
AlltsÄ allting handlar egentligen om... om styrning. Om styrmedel och feministiska ideologier i statets jÀmstÀlldhetspolitik.
UtgÄngspunkten i lagen om offentlig upphandling Àr att all anskaffning ska föregÄs av ett upphandlingsförfarande i enlighet med lagens regler. Det finns emellertid vissa undantag frÄn denna huvudregel. Ett av dessa finns i en tillfÀllig lagstiftning som trÀdde i kraft den 1 juni 2010 och det bestÄr i ett undantag frÄn upphandlingsskyldigheten nÀr kommunen anskaffar varor och tjÀnster frÄn sina bolag, sÄ kallade in house-köp. Undantaget gÀller om vissa specifika kriterier Àr uppfyllda och har sitt ursprung i praxis frÄn EU-domstolen. Kriterierna innebÀr att kommunen mÄste utöva en kontroll över bolaget som motsvarar den över den egna förvaltningen samt att bolaget utför huvuddelen av sin verksamhet tillsammans med den eller de myndigheter som innehar den.Regeringen har tillsatt en sÀrskild utredning som har haft som uppdrag att utreda om det finns ett behov av ett permanent undantag frÄn upphandlingsskyldigheten nÀr stat, kommun eller landsting köper frÄn företag som de innehar eller Àr medlemmar i.
Kaniner, Kompisar och Kungar. En kvalitativ studie om identitetsstÀrkande i verksamheten Barn i VÀntan
Studien belyser verksamheten BIV, Barn i VÀntan, och dess gruppverksamhet för barn i asylprocessen. Syftet Àr att undersöka varför BIV behövs för att stÀrka asylbarns identiteter och vilken eller vilka identiteter det Àr som stÀrks i verksamheten? För att undersöka detta har följande frÄgestÀllningar stÀllts: ? Varför vill BIV stÀrka asylbarns identiteter? ? PÄ vilket/vilka sÀtt skapas möjlighet att stÀrka barnets identitet/identiteter i verksamheten? ? Vilken/vilka identitet/identiteter Àr det som stÀrks i verksamheten?Studien har en kvalitativ ansats och baseras pÄ fyra enskilda intervjuer med gruppledare i verksamheten. UtifrÄn abduktiv metod har följande teman framtrÀtt vid analysen; skapa ett sammanhang, barnidentiteten, dela erfarenheter med andra barn i liknande situation, att beröra det speciella, gruppen och sjÀlvkÀnsla.Materialet har analyserats och tolkats utifrÄn symbolisk interaktionism, dÀr jag frÀmst anvÀnt mig av Meads bidrag om jagets och medvetandets utveckling och hur identiteten skapas i den sociala interaktionen med andra mÀnniskor. MÄnga barn upplever asylprocessen som mycket jobbig, vilket pÄverkar deras vÀlmÄende bÄde fysiskt och psykiskt.
Genius Thomerupensis : eller Tomarps sjÀl : bidrag till förstÄelsen av den kontext som pÄverkat Tomarps KungsgÄrds tillkomst och placering, samt nÄgot om hur Tomarp pÄverkat det omgivande landskapet under perioden sent 1200-tal till tidigt 1800-tal
Tomarps KungsgĂ„rd ligger i nordvĂ€stra SkĂ„ne, i Ă
storps kommun, Södra Äsbo hÀrad. GÄrden kom i svenska kronans Àgo Är 1660, som ett av de sÄ kallade Bornholmska vederlagsgodsen, och lades dÄ till de svenska kungsgÄrdarna. Under hela 1700-talet och en bra bit in pÄ 1800-talet fungerade gÄrden som överstebostÀlle vid Norra SkÄnska kavalleriregementet, varefter den har arrenderats ut till lantbrukare. Idag förvaltas den av Statens Fastighetsverk i samarbete med Tomarps KungsgÄrd HB, som bedriver galleriverksamhet, samt lantbrukare som brukar jorden.
Det första skriftliga belÀgget för nÄgon slags verksamhet vid Tomarp, nÀrmare bestÀmt fiske i Rönne Ä, Àr frÄn Är 1303. Troligen anlades det vid denna tid en kvadratisk ringmursborg pÄ platsen för dagens kungsgÄrd.
Inmatning av matematiska uttryck i en digital miljö
Inom matematikÀmnet har e-bedömningar, aktiviteter dÀr digitala tekniker anvÀnds för att bedöma studenters kunskaper, inte utvecklats i samma takt som e-bedömningar inom andra omrÄden. Detta beror sannolikt pÄ det stora inslag av symboler och icke-standardiserade tecken som karakteriserar matematiskt sprÄk och sÀrskiljer det frÄn traditionellt skriftsprÄk. Ett problem som har noterats i samband med e-bedömningar inom matematik Àr att inmatningen av matematiska uttryck i ett digitalt system i mÄnga fall varit lÄngsam och svÄr att begripa. Den hÀr rapporten syftar till att undersöka tre kategorier av inmatningsmetoder utifrÄn aspekterna snabbhet, korrekthet och upplevd lÀtthet för att pÄ sÄ sÀtt skapa en bild av vilken av teknikerna som lÀmpar sig bÀst att implementera i en e-bedömningsapplikation riktat mot den svenska gymnasieskolan. För att uppnÄ syftet har jag granskat tre familjer av tekniker genom att lÄta gymnasieelever genomföra inmatningar av matematiska uttryck och analysera dessa inmatningar baserat pÄ inmatningstid, korrekthet och upplevd lÀtthet.Resultaten visar pÄ att det finns tydliga skillnader mellan de undersökta teknikerna med avseende pÄ samtliga undersökta aspekter.
Vart Àr vi pÄ vÀg? : TraditionsförÀndringarnas innebörd för begreppet rÀttvisande bilds betydelse
Inom redovisningsomrÄdet finns tvÄ olika redovisningstraditioner, den kontinentala samt den anglosaxiska. Den kontinentala traditionen innebÀr mer reglerad redovisning Àn den anglosaxiska traditionen nÀr det gÀller formen pÄ redovisningshandlingar, ordningsföljder i balans och resultatrÀkning. Sverige har lÀnge följt den kontinentala traditionen men har mer och mer gÄtt över till den anglosaxiska och det som finns kvar av det kontinentala Àr mest av formell karaktÀr. Medlemsstaterna i EU fick viss frihet i hur direktiven skulle implementeras samt uttolkas och det ledde till flera olika tolkningar av begreppet "true and fair view". I Sverige översattes begreppet "true and fair view" till rÀttvisande bild.
Sjuksköterskans upplevelser i omvÄrdnaden till personer som Àr i behov av palliativ vÄrd
MÀnniskor i dagens samhÀlle blir allt Àldre och drabbas av sjukdomar som medför
ett lÄngt sjukdomsförlopp. DÀrför mÄste den palliativa vÄrden lyftas fram mer
Àn vad den gör i dagslÀget. Personer som Àr i behov av palliativ vÄrd finns
inom de flesta delar av sjukvÄrden. DÀrför behöver sjuksköterskan ha teoretisk
och praktisk kunskap i det de ska bemöta personen som Àr i behov av palliativ
vÄrd. Syftet var att belysa sjuksköterskans upplevelser i omvÄrdnaden till
personer som Àr i behov av palliativ vÄrd.
Svenskkyrklig ecklesiologi : i mötet med Svenska Missionskyrkan
The purpose of this essay is to shed light upon the ecumenical work that has been done between the Church of Sweden and the Mission Covenant Church of Sweden. The recent years of work have led to a recommendation for a certain degree of fellowship to be established between those churches. This proposal as well as other documents are analysed in the essay from an ecclesio-logical point of view, to find out how the Church of Sweden looks upon itself in meeting another church.To structure the material, the essay has been subdivided into seven parts that is related to ecclesiology. In those seven chapters the positions of the Church of Sweden and the Mission Covenant Church of Sweden are given individually as well as in common. Questions like the im-portance of dioceses, local congregations or parishes and the national level are described.