Under vår Praktik på ett flertal skolor har vi upplevt att matematikundervisningen inte har verkligheten som utgångspunkt. Vi har emellertid uppfattat det som att många av lärarna anser att deras undervisning är verklighetsbaserad. Genom litteraturstudier och en enkätundersökning har vi undersökt om lärare och elever upplever undervisningen som verklighetsbaserad och om eleverna ser kopplingen mellan skolmatematiken och vardagsmatematiken. Vi fann att lärare och elever inte har samma uppfattning, elever (år 6) har svårt att se något samband mellan skolans matematikundervisning och den matematik de använder i sin vardag. Eleverna inser inte att deras matematikkunskaper kommer till användning utanför skolan, detta trots att lärarna anser sig bedriva en verklighetsbaserad undervisning..

The purpose of this paper is to investigate the process of transferring information from science to "the field" of environmental protection in Sweden. I have studied four Swedish environmental organizations, Greenpeace Nordic, WWF Sweden, the Swedish Society for Nature Conservation and Friends of the Earth Sweden to see how they search/get information. I have also studied the Swedish Environmental Protection Agency and its role as sender of information, since it is the authority which is responsible for environmental information in Sweden. I have used information and communication theories as a help to analyse my results. While working on this paper I realized that my methods were not the best.

Vi har genomfört en studie på en specifik förskoleavdelning där vi undersökte hur pedagogerna på avdelningen interagerar med flickor respektive pojkar. Vårt syfte med studien var att se om pedagogernas arbete bygger på särskilda genusnormer och genusvärderingar, och hur dessa i så fall kommer till uttryck. Genom utförda observationer och intervjuer som förstärkts med visuellt material i form av fotografier har vi försökt ge konkreta exempel på hur föreställningar om begreppen ?flicka? och ?pojke? konstrueras i sociala sammanhang och i interaktionen mellan pedagoger och barn. Vår studie visar att pedagogerna är både medvetet och omedvetet aktiva i formandet av könsrelaterade normer, traditioner och värderingar.

Humanitär intervention är ett begrepp inom internationella relationer som väcker många känslor och frågor. Trots att idén om att använda våld för att stoppa brott mot de mänskli-ga rättigheter kan verka attraktivt från ett moraliskt perspektiv, vilket man i århundraden har gjort, har denna Praktik varit synnerligen oregelbunden. Detta i hög grad beroende på den ambivalens som finns inför de internationella normer som skall reglera staters använ-dande av militärt våld.Synen på humanitära interventioner har ändrats i överensstämmelse med de förändringar som skett inom det internationella systemet. Dessa ändringar har, till viss del, medfört en förändrad syn på de normer som legitimerar användandet av våld inom det internationella samfundet.Humanitära interventioner som begrepp och Praktik innehåller många dilemman i vår tid. Detta eftersom det berör traditionella normer av suveränitet och ickeintervention, som är de främsta byggstenarna för det moderna internationella systemet, tillika del av Förenta Na-tionernas (FN) stadgar.

Vår utgångspunkt med detta arbete har varit att undersöka tryggheten i gruppen. Vårt syfte har varit att undersöka hur vi som pedagoger kan skapa trygghet i gruppen samt hur trygga barnen i de klasser där vi gjorde vår Praktik i var. Vår undersökning genomfördes i en låg- och mellanstadieskola, i en årskurs 4 och i en årskurs 6, i Luleå kommun. Genom observation, enkäter och intervjuer samt tidigare forskning försökte vi få svar på våra frågor. Resultatet visade att lärarens främsta verktyg för att skapa trygghet i gruppen är gruppsamtal men även regler, rutiner och gruppstärkande övningar.

Vår studie har som syfte att problematisera hur pedagoger säger sig agera gentemot flickor och pojkar samt hur de i Praktiken faktiskt agerar, sett ur en genus- och jämställdhetsperspektiv. De frågeställningar som vi har ställt är: Hur anser sig pedagogerna agera gentemot flickor och pojkar? Hur agerar pedagoger i förhållande till flickor och pojkar? Vi har använt oss av en hermeneutisk forskningsansats samt enkäter och observationer för att genomföra studien samt haft avslutande samtal med pedagogerna. Resultatet visar att det både uppkommer skillnader och likheter med tidigare forskning samt att det pedagogerna förhåller sig i teorin inte alltid stämmer överens med hur de agerar i Praktiken..

Att vara sjuksköterskestudent innebär mycket klinisk Praktik. Möjlighet erbjuds att känna på hur det dagliga arbetet organiseras på klinikerna. Erfarenheter av detta gav inspiration till denna studie. Hur upplever människor att vara del av en organisation? Syftet med studien var att sammanställa beskrivningar av upplevelser från beprövade sätt att organisera omvårdnadsarbetet inom sjuksköterskans område.

Syftet med vår uppsats är att belysa hur elever kan utveckla sitt språk om lärare arbetar med boksamtal i undervisningen. Uppsatsen bygger på tidigare forskning kring ämnet och på en enkätstudie.Enkätstudien riktade sig till lärare som arbetar inom årskurserna 1-3 eftersom vår uppsats mest fokuserar på dessa årskurser. Genom att använda oss av enkätstudie ville vi få fram hur några lärare arbetar med boksamtal och vad de ansåg gjorde boksamtal kvalitativa. Sedan kunde vi koppla ihop teori med Praktik och komma fram till olika sätt att arbeta med boksamtal i undervisningen.Vår förhoppning med denna uppsats är att andra lärare kan läsa detta och få inspiration till att använda sig av boksamtal i undervisningen..

This thesis is largely about museums and their role and development in and for society. With a field/case study of the District Six Museum in Cape Town, we try to encapsulate a modern function for museums within a context of 1) the current worldwide discussion on museums and their future, and 2) the development of a new democratic nation in South Africa, and museums possible role in that process. Through analysis of interviews made with concerned people within and outside the District Six museum weintend to get a picture of the views on this particular museum and its role and function, for its community and society at large, plus for other museums, as a possible role model. We find that this museum might be close to a type of museum that has been asked for by museologists and others in recent times..

Uppsatsen syfte är att undersöka vilka normer om funktion och funktionsnedsättning som reglerar när, var och hur personer med icke-synliga funktionsnedsättningar upplever att de kan passera som icke-funktionsnedsatta. Författaren analyserar förståelser av passering hos personer med icke-synliga funktionsnedsättningar utifrån en intersektionell förståelse av funktion, kön och genus. Med hjälp av transteoretiska tankar kring passering som Praktik finner författaren flera likheter mellan hur tillfällen till passering skapas och förstås hos personer med funktionsnedsättningar och transpersoner både i en social och medicinsk kontext..

Rättsväsendet och vårdsektorn är ett exempel på två samhällssektorer som vanligtvis inte självklart samarbetar eller förknippas med varandra. Däremot finns det olika former av samverkan som överskrider sektorernas gränser. Ett exempel på detta är vad som i dagligt tal kallas för kontraktsvård. Kontraktsvård kan dömas ut istället för fängelse om det finns vårdbehov av vad som varit bidragande orsak till brottsligheten. Studien problematiserar förhållandet mellan riktlinjer för och den praxis som finns i besluts- och utredningsprocessen.

Det här är en uppsats omfattande 15 högskolepoäng i ämnet fysisk planering. Uppsatsens titel är ?mellankommunal översiktlig planering ? möjligheter och begränsningar? och undersöker vad begreppet innebär, både i lagens mening och i Praktiken, vilka frågor som kommunerna är beredda att samplanera om och hur de gått eller tänker gå tillväga. För att konkretisera frågeställningen har tre stycken fall med olika karaktär valts. Den slutliga frågeställningen handlar om vilka likheter och skillnader som finns i dessa valda fall.

Bakgrundsbeskrivning: Traditionellt har risk betraktats som något negativt ocholika typer av risker har hanterats av olika funktioner. Sedan ett antal år har IntegratedRisk Management (IRM) utvecklats som koncept för riskhantering. IRM innebärsamordning och integration av riskhanteringsarbetet. Problemställning: I vissa länder har lagstiftning tvingat företag att implementerasystem som IRM, men det råder fortfarande viss oklarhet i vilka motiven ocheffekterna är. Vi frågar oss därför vilka anledningar det finns att använda IRM? Vad ärmålsättningen och motiven? Vilket värde (effekter) skapar det egentligen för företaget?Vidare saknas det studier i vad IRM innebär i Praktiken, särskilt erfarenheter frånnordiska företag.

Detta är ett examensarbete som tar upp elevers uppfattningar kring sin utbildning och sitt lärande samt om infärgning och ämnesintegrering kan ha en positiv inverkan i deras inlärning. Kvalitativa intervjuer med tredjeårselever ur tre olika program: samhälls-, barn- och fritids- och byggprogrammet, har utförts och är utgångspunkten för analysen utifrån följande slutsatser kan dras: Elever behöver för det första, variation i sin undervisning, där teori varvas med Praktik och för det andra behöver de förståelse för att kunna skapa kunskap. Ett helhetsperspektiv på undervisning och utbildning kan möjliggöras genom programinfärgning och ämnesintegrering och eleverna visar intresse och motivation för sina valda programinriktningar och slutligen känner de sig redo för det som komma skall efter studiernas avslutande..

Kv. Sandhamn heter projektet, där jag utförde min verksamhetsförlagda Praktik och det var totalt sjuttio lägenheter byggda till en beställare, som i detta fall är Familjebostäder. Projektet är en totalentreprenad där HMB Construction AB är totalentreprenör. Jag har valt att avgränsa mig till att undersöka samordningen mellan bygg- och underentreprenörer, endast på HMB Constructions AB. Anledningen till det här arbetet var att se hur samordningen fungerar mellan bygg- och underentreprenörer.Genomförandet av detta arbete har sin grund i en frågeenkät som jag delat ut till sex olika entreprenörer.