Sökresultat:
116 Uppsatser om Pragmatisk sprćkstörning - Sida 8 av 8
En pragmatisk Learning Study : Planering av undervisning kring lösning av enkla ekvationer i Äk 1 pÄ gymnasiet
Syftet med denna studie Àr att visa hur pragmatiska didaktiska modeller, framförallt analys av praktiska epistemologier (PEA) och organiserande syften, kan anvÀndas för att komplettera learning study i lÀrares arbete för att utveckla matematikundervisningen. DÀrmed försöker studien svara pÄ forskningsfrÄgan: Hur kan pragmatiska perspektiv stödja lÀrares anvÀndning av learning study för att utveckla en undervisning dÀr eleverna nÄr mÄlen bÀttre? Denna frÄga besvaras genom att svara pÄ följande frÄgor: 1. Kan man visa att eleverna lÀr sig bÀttre efter Àndringarna i de tre cyklerna? 2.
Direkt skatt och fri rörlighet för kapital mellan EU och tredje land
Det finns inte nÄgra utryckliga bestÀmmelser i EG-fördraget om harmonisering eller samordning av den direkta beskattningen inom unionen. Eftersom en mindre förmÄnlig skatterÀttslig behandling kan verka hÀmmande pÄ viljan att utföra grÀnsöverskridande transaktioner, kan nationella direkta skatteregler dock i praktiken utgöra hinder för gemenskapens mÄlsÀttning att upprÀtta en öppen och effektiv inre marknad. I avsikt att avvÀrja begrÀnsningar för den fria rörligheten inom unionen driver EG-domstolen den gemenskapsrÀttsliga utvecklingen pÄ omrÄdet framÄt genom en pragmatisk tillÀmpning av de grundlÀggande friheterna. Medlemsstaterna har i stort sett accepterat domstolens ingripanden, trots att den direkta beskattningen Àr ett omrÄde dÀr medlemmarna mer Àn annars vill vÀrna om sin rÀtt till sjÀlvbestÀmmande. FrÄgan Àr dock mer kontroversiell för medlemsstaterna nÀr det gÀller tillÀmpningen av den fria rörligheten för kapital i enlighet med artikel 56.1 EGF, vilken Àr den enda fördragsfrihet som Àr tillÀmplig Àven i förhÄllande till tredje land.
Pacifism och andra vÀrldskriget : En undersökning av en svensk kristen tidnings pacifistiska hÄllning under andra vÀrldskriget
Uppsatsens syfte var att definiera tidningen Missionsbanerets pacifism problematiserad utifrÄn andra vÀrldskrigets konflikter mellan stormakterna och mellan de totalitÀra staterna och Sveriges nordiska grannlÀnder. Tidningen har kategoriserats efter sin hÄllning till pragmatisk respektive radikal pacifism utifrÄn konflikterna och dess hantering av pacifismens grundproblem, hur man ska handskas med en aggressiv motstÄndare som inte tar hÀnsyn till fredsbevarande arbete. Tidningen har Àven placerats in i ett större svenskt sammanhang. Följande frÄgor har anvÀnts i undersökningen:1: Vilken syn hade tidningen pÄ andra vÀrldskriget och krig i stort? 2: Vad var synen pÄ andra vÀrldskrigets orsaker? 3: Hur betraktades stormakternas inbördes konflikter, deras medverkan i kriget och deras ideologier i förhÄllande till tidningens pacifistiska grundsyn? 4: Hur betraktades Finlands, Norges och (Danmarks) situation, deras krigsÄtgÀrder och deras eventuella rÀttigheter till sina landomrÄden i förhÄllande till tidningens pacifistiska grundsyn?Tidningens nummer har bearbetats mellan perioden 17 november 1938 till 27 september 1945 dÀr de artiklar som haft anknytning till kriget och vÀrldslÀget i stort utvalts till analysen.Resultaten visar att tidningen övervÀgande var en radikalpacifistisk tidning.
Vinterstaden : en studie av hÄllbar stadsmiljö i Nordens och Kanadas vinterklimat
MÄnga av vÀrldens stÀder Àr pÄverkade av kyla, snö och is. Vinterklimatet pÄverkar den enskilda mÀnniskan och landskapet som helhet. SÀttet vi bygger vÄra stÀder kan antingen anpassas till problemen och möjligheterna med vinterklimatet eller ignorera möjligheterna och förvÀrra problemen. Vad sÀger litteraturen om stadsplanering och stadsbyggnad i vinterklimat? Hur anpassar sig stÀder till vinterklimat? För att svara pÄ dessa frÄgor antar denna uppsats ett holistiskt perspektiv till Àmnet med hjÀlp av en litteraturstudie och en kompletterande fallstudie.
"PÄ samma sÀtt som man servar bilen sÄ mÄste man serva sitt ledarskap" : En studie om deltagares uppfattningar efter medverkan i ledarutvecklingsaktiviteter
Det uppfattas idag som en sjĂ€lvklarhet att fortsĂ€tta lĂ€ra och utvecklas genom hela livet. Ă
rligen spenderas stora summor pÄ ledarutveckling, vilket har vÀckt ett intresse att undersöka denna form av utbildningsaktiviteter. Denna studie syftar till att undersöka vad som kan ligga till grund för valet att delta i ledarutvecklingsaktiviteter utifrÄn en fallstudie hos Stelena, samt hur deltagarna uppfattar att dessa aktiviteter bidrar till lÀrande och praktisk anvÀndbarhet.Fyra frÄgestÀllningar formulerades; Vilka motiv framkommer för deltagande i dessa aktiviteter? PÄ vilket sÀtt uppfattar deltagarna att kompetenser och verktyg genereras i aktiviteterna? PÄ vilket sÀtt uppfattar deltagarna att ledarutvecklingsaktiviteterna influerat deltagarna och bidragit till ett lÀrande? Hur uppfattar deltagarna möjligheterna att kunna anvÀnda genererade kompetenser och verktyg i sitt dagliga arbete? För att fÄ en ingÄng till vÄra frÄgestÀllningar tog vi inledningsvis del av tidigare forskning inom omrÄdet ledarutveckling. För att insamla vÄrt empiriska material genomfördes sju intervjuer.
FN-mandatets nödvÀndighet för den svenska regeringen : paradigmskifte eller en rationell och logisk utveckling?
Föreliggande uppsats undersöker om det Àr sÄ att regeringen, i anslutning till försvarsminister Leni Björklundsuttalande i Dagens Nyheter 2004-11-26, i frÄgan om huruvida ett FN-mandat Àr en premiss för ett svenskt deltagandei en internationell fredsfrÀmjande insats, har genomfört ett snabbt och impulsivt paradigmskifte. Eller Àr detsÄ att uttalandet har sin förklaring i en rationell och flerÄrig logisk politisk utveckling. Den kontext som utvecklingenav FN och EU frÄn tiden efter kalla kriget fram till dagens datum utgör Àr viktig i detta perspektiv dÄ dessatvÄ organisationer och aktörer utgör de arenor vari regeringen aktivt agerar. Genom att undersöka ett regeringsbeslutoch Ätta propositioner omfattande tiden frÄn konflikten mellan Irak och Kuwait fram till den FN-ledda insatseni Liberia 2004 och hÀri söka efter indikatorer pÄ antingen en fast och oförÀndrad, eller en pragmatisk och av utvecklingprÀglad svensk politisk hÄllning Àr det möjligt att besvara den övergripande frÄgan. Den teoretiska utgÄngspunkten?Den Engelska skolan ? International Society? Àr vald med tanke pÄ dess fokusering pÄ tre olikadimensioner; den nationella, den internationella och slutligen den humanitÀra.
Att Ätererövra affekt : om somaestetikens inflytande i samtidskonsten
Detta arbete försöker undersöka och lyfta fram frÄgor som berör estetik, d.v.s. den intuitiva varseblivningen. Betoningen pÄ kroppens intuitiva varseblivning kan i dag ses som ett fenomen inom nutida konst och somatisk filosofi.Mitt arbete behandlar frÄgan om varför mÀnniskans förmÄga att upplevaaffekt, stark sinnesrörelse, riskerar att sina i ett samhÀlle med en allt snabbare teknologisk utveckling och ett dominerande fokus pÄ den yttre representationen.I mitt teoretiska perspektiv vill jag belysa denna frÄga via en nutida pragmatisk filosofi kallad ?somaestetik?. Min metod Àr att sÀtta denna filosofi i relation till en nutida videokonstnÀr, Pipilotti Rist, och hennes sÀtt att arbeta med den intuitiva varseblivningen.
Strategisk materialhantering i internationella operationer: en frÄga om risk och ekonomi
Detta arbete behandlar strategiskmaterialhantering för projekt och avvÀgningen mellan ekonomi och risk. Hur gör man detta idag? Finns det modeller och om det inte finns kan man hitta en modell som löser detta? Detta arbete utgÄr frÄn de internationella operationer som svenska försvarsmakten idag deltar i för det Àr detta exempel som bÀst beskriver problemet och lösningen. Om jag utgÄr frÄn den av Riksdagen givna ramen för utlandsstyrkan att: UnderhÄllstjÀnsten skall bedrivas sÄ att utlandsstyrkan kan genomföra sin uppgift pÄ bÀsta möjliga sÀtt med hÀnsyn taget till rÄdande lÀge och gÀllande bestÀmmelser. TillrÀckliga resurser skall finnas avdelade för lokala förbandschef skall kunna vidtaga erforderliga ÄtgÀrder, sÄ att inte sÀkerheten och vÀlbefinnandet för svensk personal eftersÀtts.
Pocket parker ? som strategi för en tÀt och grön stad
Denna kandidatuppsats behandlar problematiken mellan en tĂ€t och grön stad. Stadsplanering har pĂ„ senare Ă„r kommit att handla mer och mer om förtĂ€tning. Med förtĂ€tning menas att staden byggs inĂ„t vilket ger en motsĂ€ttning mellan tĂ€tt och grönt dĂ„ potentiella grönomrĂ„den i stĂ€llet bebyggs. Ăven om grönskan har fĂ„tt ta en större plats i planeringen av stĂ€der minskar dessa ytor i takt med att staden blir tĂ€tare. Det finns ekonomiska, sociala och miljömĂ€ssiga skĂ€l till att förtĂ€ta stĂ€der.
Marknadschefens bÀsta vÀn i framtiden
Att faststÀlla en strategi ? det Àr fokus för denna uppsats. För företag i en starkt förÀnderlig
bransch blir lÄngsiktig fokusering mycket betydelsefullt. Med denna uppsats Àmnar vi skapa
förstÄelse för reklambranschens utveckling och framtida krav för att utgöra underlag för en
strategiutformning för framtidens byrÄ - vi vill identifiera marknadschefens bÀsta vÀn i framtiden.
För att möjliggöra detta har vi utgÄtt frÄn följande tre nyckelomrÄden: Det första berör den
produkt som marknadchefen kommer att efterfrÄga för att tillgodose sina krav pÄ
kommunikation i framtiden. Det andra omrÄdet berör den typ av relation och det arbetssÀtt som
marknadschefen önskar att sin byrÄ prÀglas av.
Likabehandling vid offentliga uppköpserbjudanden pÄ aktiemarknaden
SammanfattningDen hÀr uppsatsen behandlar likabehandlingsprincipen vid offentliga uppköpserbjudanden pÄ aktiemarknaden. Principen Àr en av de mest centrala nÀr ett köp genomförs genom ett offentligt bud och kan aktualiseras i sÄvÀl det erbjudande bolaget som det bolaget som Àr tÀnkt att förvÀrvas. De som kan lida skada i nÀmnda bolag Àr frÀmst minoriteten i dessa sammanhang. I det förvÀrvande bolaget kan denna Àgargrupp lida skada genom att majoriteten i eget intresse genomför strukturförÀndringar i Àgandet genom att ÄsidosÀtta företrÀdesrÀtten för befintliga aktieÀgare. Ett köp kan nÀmligen genomföras genom att en apportemission utgör Ätminstone en del av vederlaget till aktieÀgarna i mÄlbolaget.