SjÀlvframstÀllning handlar om att konstruera identitet i text. Författaren anvÀnder olika strategier för att minnas och att konstruera sig sjÀlv och sitt sjÀlv i en berÀttande text. I den hÀr uppsatsen har jag analyserat hur den politiska identiteten skapas i socialdemokratiska memoarer. Undersökningen har visat att berÀttelserna hÄlls samman av ett antal karakteristiska teman och berÀttarstrukturella mönster.För det första kan sÀgas att sjÀlvframstÀllningarna förefaller vara en förlÀngning av politikerrollen. Ett tydligt exempel pÄ detta Àr hur barndomen betraktas med politikerblicken.

Rapporten beskriver utvecklingsarbetet av ett framdrivningssystem, baserat pÄ en egen idé, till en konceptuell motorcykel. Den huvudsakliga idén Àr att integrera motorcykelns drivlina i bakhjulet genom brukandet av ett navlöst hjul.En omfattande informationsinsamling inledde projektet. Insamlingen var i huvudsak inriktad pÄ att dissekera den traditionella fordonstekniska drivlinan, kartlÀgga ingÄende transmissionselement samt att utreda deras inbördes funktioner. TvÄ studiebesök pÄ flygvapenmuseet i Linköping genomfördes, dÀr syftet frÀmst var att fÄ en bÀttre kÀnsla för radialmotorernas fysiska dimensioner.Genom att hÄlla isÀr arbetet med Osmos-fÀlgen och drivlinan underlÀttades utvecklingsarbetet. DÀrför upprÀttades tvÄ problembestÀmningar samt en uppdelad kravspecifikation som grund för konstruktionens underfunktioner.Efter reducering av olika konstruktionslösningar för underfunktionerna, vilket frÀmst genomfördes med logiska resonemang och framdiskuterade beslut, sÄ Äterstod tvÄ snarlika förslag till lösningar inför den fortsatta vidareutvecklingen.Den slutgiltiga drivlinan Àr baserad pÄ en australiensisk radialmotor frÄn Rotec Engineering, Rotec R3600, som kombinerats med en hybridmodul frÄn den tyska tillverkaren ZF Sachs.

?Vi vilja vara svenskar!? svarade Hjalmar Pöhl, dÄvarande kontraktsprost i svenska kontraktet i Estland, nÀr han i oktober 1941 precis fÄtt lÀmna landet och stÄr inför en nystartad rÀddningskommitté för estlandssvenskarna i Stockholm. I Estland hade nazisterna kört ut Sovjet, innan det hade landet och kyrkan gÄtt igenom en fruktansvÀrd tid med deporteringar, avrÀttningar och förföljelse. FrÄgan som besvarades gÀllde huruvida man nu ville leva under tyskarna eller fÄ tillbaka en fri estnisk stat. Inget av detta intresserade kontraktsprosten ? han ville vara svensk.

Halmstadgruppen blev mycket omskriven i tidningarna och bara det att gruppen bestod av en skara konstnÀrer som hade gÄtt samman gÀllande stilriktning och gemensamma utstÀllningar bidrog sÀkert en hel del till uppmÀrksamheten. Dessutom följde Halmstadgruppen det som var pÄ ?modet? i Paris konstliv. Det var nÄgot som blev vÀldigt tydligt i och med att Halmstadgruppen stÀllde ut pÄ Galerie Modern i Stockholm 1931, samtidigt som det öppnades en utstÀllning med fransk konst pÄ Nationalmuseum i Stockholm. NÀr Halmstadgruppen dessutom stÀllde ut pÄ Galerie Modern i Stockholm 1932 anordnade Nationalmuseum i Stockholm en surrealistutstÀllning, vilket vÀckte en debatt om Halmstadgruppen i flera tidningar.

I samband med den yrkesrelaterade praktik hos stadstrĂ€dgĂ„rdsmĂ€stare Sif Eklund i Karlskoga kommun blev jag intresserad av att fördjupa mig i de faktorer som styr en stadstrĂ€dgĂ„rdsmĂ€stares arbete. Det handlar sĂ„vĂ€l om deras övergripande uppdrag som om deras personliga drivkrafter och visioner för utveckling och förvaltning av den gröna miljön. Syftet med studien Ă€r att studera stadstrĂ€dgĂ„rdsmĂ€starens roll i utvecklingen av en kommuns miljö och se om det Ă€r möjligt att belysa huruvida det kan vara en betydande faktor för en stad att ha en utpekad kompetens med egna drivkrafter och visioner. I syftet ingĂ„r att studera om kommunerna Ă€r klara över vad de sjĂ€lva vill med utveck-lingen av den gröna miljön och huruvida de Ă€r tydliga i sitt uppdrag till stads-trĂ€dgĂ„rdsmĂ€staren samt att studera hur stadstrĂ€dgĂ„rdsmĂ€starna arbetar för att driva sina egna visioner och förslag till utveckling. Uppsatsens huvudsakliga metod Ă€r djupintervjuer med tre stadstrĂ€dgĂ„rdsmĂ€stare i Örebro lĂ€n, nĂ€rmare bestĂ€mt i Karlskoga, Kumla och Örebro samt med de ansvariga för grön-frĂ„gorna i Askersund, dĂ€r man inte har en utpekad funktion motsvarande stadstrĂ€dgĂ„rdsmĂ€stare.

Sammanfattning I detta examensarbete ska jag behandla Àmnet trygghet respektive otrygghet och studera vad som kan göras genom fysisk planering för att skapa ökad trygghet pÄ en offentlig plats i Karlshamn. En allmÀn plats kan definieras som ett omrÄde med fritt tilltrÀde för allmÀn anvÀndning. (Teknisk rapport SIS-CEN/TR 14383?2:2 008 Brottsförebyggande genom stadsplanering och byggnadsutformning ? Del 2: Stadsplanering, 2007, s 12) Detta innebÀr gata, vÀg, park, torg eller ett annat omrÄde som enligt en detaljplan Àr Àmnad för en gemensam behövlighet (www.boverket.se). Tryggheten Àr nÄgot som idag börjat vÀxa fram och uppmÀrksammats frÄn olika hÄll, samhÀllet har intresserat sig för detta utifrÄn ett bebyggelseperspektiv.

Sammanfattning I detta examensarbete ska jag behandla Àmnet trygghet respektive otrygghet och studera vad som kan göras genom fysisk planering för att skapa ökad trygghet pÄ en offentlig plats i Karlshamn. En allmÀn plats kan definieras som ett omrÄde med fritt tilltrÀde för allmÀn anvÀndning. (Teknisk rapport SIS-CEN/TR 14383?2:2 008 Brottsförebyggande genom stadsplanering och byggnadsutformning ? Del 2: Stadsplanering, 2007, s 12) Detta innebÀr gata, vÀg, park, torg eller ett annat omrÄde som enligt en detaljplan Àr Àmnad för en gemensam behövlighet (www.boverket.se). Tryggheten Àr nÄgot som idag börjat vÀxa fram och uppmÀrksammats frÄn olika hÄll, samhÀllet har intresserat sig för detta utifrÄn ett bebyggelseperspektiv.