Studien handlar om rekryteringsprocessens förfarande, där den huvudsakliga frågeställningen är "Hur synliggörs potentiella medarbetares kapaciteter i rekryteringsprocessen?". Studien syftar till att lyfta fram hur rekryterare bär sig åt för att synliggöra de potentiella medarbetarnas förmågor och personliga egenskaper, och hur de vet vad som är väsentligt att lyfta fram för en viss tjänst. Ytterligare fågeställningar jag har är: "Hur kan rekryteraren veta vilka egenskaper som ska belysas?", "Hur går rekryteraren till väga för att synliggöra specifika kapaciteter?" och "Kan rekryterarens personliga värderingar påverka rekryteringsförfarandet?".

SyfteVårt syfte är att få ökad förståelse för den problematik som kan finnas för ett globalt konsultföretag att nå fram med sin identitet till en lokal marknad. Våra frågeställningar är:1. Vilken identitet har Capgemini?2. Vilken image av Capgemini har potentiella kunder på en lokal marknad?3.

SyfteVårt syfte är att få ökad förståelse för den problematik som kan finnas för ett globalt konsultföretag att nå fram med sin identitet till en lokal marknad. Våra frågeställningar är:1. Vilken identitet har Capgemini?2. Vilken image av Capgemini har potentiella kunder på en lokal marknad?3.

Syftet med uppsatsen är att inventera och undersöka förändringsarbetares förhållningssätt och hantering av potentiella och utvecklade konflikter i förändringsarbete som fokuserar på jäm-ställdhet och mångfald i arbetsorganisationer. Studien är avgränsad till sex förändringsarbet-are, anställda i eller arbetande för välfärdsorganisationer i Göteborg, som arbetar utbildande med jämställdhets- och mångfaldsfrågor.Tidigare forskning i uppsatsen har behandlat forskning som rör det komplexa i att arbeta praktiskt med jämställdhet och mångfald i arbetsorganisationer, motstånd mot förändrings-arbete med jämställdhets- och mångfaldsfrågor och det paradoxala i deltagarinflytande i utbildningar som rör frågorna. Teoribildningen som utgjort uppsatsens analytiska verktyg är diskursanalysens diskursteori, använd för att undersöka meningsskapande diskursiva utsagor om hantering av potentiella och utvecklade konflikter och kategoriseringsmodellen ABC-triangeln, använd för att kategorisera verksamma konfliktaspekter i utbildningssituationerna.Metoden för uppsatsen är öppet tematiska kvalitativa intervjuer med en induktiv ansats. Inter-vjuformen valdes för att möjliggöra sökandet efter diskursiva mönster i intervjupersonernas tal och den induktiva ansatsen gjorde det möjligt att sätta den insamlade empirin i centrum för uppsatsen.Resultatet av undersökningen visar en variation av meningsskapande strategier, som föränd-ringsarbetare använder sig av för att hantera potentiella och utvecklade konflikter i utbild-ningssituationer med fokus på jämställdhet och mångfald. Resultatet visar också att de meningsskapande strategierna är verksamma i två diskurser med olika fokus ? den ena mer uppdragsstyrt och med mindre strävan efter djupgående förändring och den andra vice versa..

Uppsatsen fokuserar på informationssökning i sociala nätverk och om vi vet tillräckligt om de resurser som finns i våra nätverk för att det ska kunna kallas socialt kapital. Syftet med uppsatsen är att undersöka hur medvetna gymnasieelever är om potentiella informationskällor inom ramen för deras sociala nätverk, och vidare om den kunskapen i praktiken möjliggör informationssökning i nätverket. Tre frågeställningar har varit centrala för uppsatsen: (1) Hur långt sträcker sig elevernas kunskap om deras respektive sociala nätverk? (2) Kan de lokalisera potentiella informationskällor? Och slutligen (3) vilka faktorer kan eventuellt hindra användning av nätverket som en informationsresurs? Djupintervjuer med fem gymnasieelever visar att respondenterna generellt ser två till tre steg bort i nätverket. I majoriteten av fallen vet även respondenterna tillräckligt om sina nätverk för att lokalisera potentiella informanter i de situationer som diskuterades.

Uppsatsen fokuserar på informationssökning i sociala nätverk och om vi vet tillräckligt om de resurser som finns i våra nätverk för att det ska kunna kallas socialt kapital. Syftet med uppsatsen är att undersöka hur medvetna gymnasieelever är om potentiella informationskällor inom ramen för deras sociala nätverk, och vidare om den kunskapen i praktiken möjliggör informationssökning i nätverket. Tre frågeställningar har varit centrala för uppsatsen: (1) Hur långt sträcker sig elevernas kunskap om deras respektive sociala nätverk? (2) Kan de lokalisera potentiella informationskällor? Och slutligen (3) vilka faktorer kan eventuellt hindra användning av nätverket som en informationsresurs? Djupintervjuer med fem gymnasieelever visar att respondenterna generellt ser två till tre steg bort i nätverket. I majoriteten av fallen vet även respondenterna tillräckligt om sina nätverk för att lokalisera potentiella informanter i de situationer som diskuterades.

Syfte: Syftet med studien är att undersöka vad utvalda K3-företag anser om utformandet av K3, i relation till innehållet i IFRS for SMEs.Metod: Studien genomförs med en kvalitativ metod och är av fenomenografisk karaktär. Intervjuer genomförs med BFN samt fyra potentiella K3-företag. Dessa analyseras sedan i en fenomenografisk analys.Slutsats: Skillnaderna som föreligger mellan K3 och IFRS for SMEs beror på förenkling och laganpassning. De undersökta företagen är mer nöjda de förändringar som beror på laganpassning än de som beror på förenkling. De företag som har minst internationell koppling väljer i större utsträckning K3.

Titel:Externa intressenters uppfattning om SMS-kreditgivares image och rykteKurspoäng:15 HPKursnivå:C-uppsats i företagsekonomiFörfattare:Fredrik Akdogan & Christian WandtHandledare:Agneta SundströmBiträdande handledare:Zahra AhmadiExaminator:Akmal HyderDatum:2013-06-Syfte:Syftet är att öka förståelsen för hur SMS-lån uppfattas av potentiella kunder och intresseorganisationer samt hur de ser på långivande företags image och rykte. Delsyftet är att förstå hur bilden av SMS-lån hos intresseorganisationer kan påverka potentiella låntagare i samband med lån.Metod:För att genomföra studien har vi samlat information från artiklar och litteratur. Vi har genomfört intervjuer med anställda på två myndigheter och en intervju med en nyhetsbyrå samt även samlat in data genom en enkätundersökning för att ta reda på hur potentiella låntagare uppfattar SMS-lån och hur de uppfattar information om lånen från intresseorganisationer.Slutsats:Studien har visat att intresseorganisationer har en stark inverkan på företagens image och rykte. Ett samarbete mellan dessa ökar deras förmåga att sprida information till potentiella SMS-låntagare vilket gör att de kan anpassa långivningen att den blir mer informativ och trovärdighet. 5Allmänheten har en mycket dålig bild av dessa företag och dessa skulle vad vi kan anta tjäna på att arbeta på ett sätt som bättre ligger i linje med vad dessa intresseorganisationer vill se.

Detta arbete undersöker hur man på bästa sätt informerar om ideella organisationer i syfte att öka viljan till engagemang hos potentiella volontärer.De teoretiska utgångspunkterna behandlar trovärdighet inom välgörenhet, effektivitet och amatörism, trovärdighet i text och budskapsstrategier. Genom textanalyser och kompletterande intervjuer tydliggörs hur icke genomtänkt information kan skapa en missvisande uppfattning hos potentiella volontärer. Något som i förlängningen förvirrar och försvårar rekryteringsprocessen.Resultatet av arbetet är ett informationsmaterial utformat efter fem principer för att skapa förtroende i text och form ? tala direkt till mottagaren, var transparent, förklara "hur" istället för "varför", håll det enkelt och redovisa resultaten. Detta skapar goda förutsättningar och underlättar en ideell organisations arbete..

Syftet med studien var att undersöka om och hur löneform, möjlighet till avancemang samt företagets CSR-arbete påverkar potentiella arbetssökandes intentioner att söka en ledig tjänst. Studien genomfördes på studerande vid Högskolan i Gävle. 78 personer deltog i studien och genomfördes som enkätundersökning. Resultatet analyserades med multidimensionell skalning (MDS). Det analyserade resultatet visade på två dimensioner där samtliga tre faktorer tycks påverka attraktiviteten hos en arbetsgivare.

Syftet med denna uppsats är att beskriva och analysera kommunikationsprocesser. I uppsatsen analyseras det avsända budskapet från livsmedelsklustret i Skåne samt hur det avsända budskapet uppfattas av potentiella investerare. Dessa delar används för att finna förklaringar till gap mellan avsänt och mottaget budskap från regionen till potentiella investerare. Analysresultaten används i förslag till förbättrad kommunikation. Metoden i denna uppsats har ett förklarande syfte.

Syfte: Att ur en potentiell investerares perspektiv undersöka hur jämförbarheten i den finansiella riskredovisningen har förändrats på senare tid och hur innehållet förhåller sig till de regler och standarder som satts upp av IASB och IFRS. Uppsatsen ska också ge en uppdaterad bild av hur jämförbarheten i bolagens finansiella riskredovisning ser ut. Metod: Uppsatsen har genomförts via en empirisk studie av årsredovisningar på samtliga telekommunikations- och materialbolag på Stockholmsbörsens Large Cap-lista. En innehållsanalys har gjorts på kredit-, likviditets- och valutarisker, lokaliserade med hjälp av ett mätinstrument baserad på tidigare forskning. Årsredovisningarna som använts är från åren 2009-2011.

Syfte: Att ur en potentiell investerares perspektiv undersöka hur jämförbarheten i den finansiella riskredovisningen har förändrats på senare tid och hur innehållet förhåller sig till de regler och standarder som satts upp av IASB och IFRS. Uppsatsen ska också ge en uppdaterad bild av hur jämförbarheten i bolagens finansiella riskredovisning ser ut. Metod: Uppsatsen har genomförts via en empirisk studie av årsredovisningar på samtliga telekommunikations- och materialbolag på Stockholmsbörsens Large Cap-lista. En innehållsanalys har gjorts på kredit-, likviditets- och valutarisker, lokaliserade med hjälp av ett mätinstrument baserad på tidigare forskning. Årsredovisningarna som använts är från åren 2009-2011. Slutsatser: Vi finner att de enskilda bolagens redovisning av kredit-, likviditets- eller valutarisk inte har förändrats nämnvärt under perioden 2009 till 2011. Detta leder till att den potentiella investerarens möjlighet att jämföra mellan bolag, inom branscher och mellan branscher under samma år inte har förbättrats under perioden.

Detta är ett 20 poäng stort examensarbete i Medieteknik utfört hösten 2005 samt våren 2006. Examensarbetets syfte är att skapa ett användargränssnitt till menysystemet för en produkt som skall komma med motionscyklar för hemmabruk.Examensarbetet har inneburit att genom hela designprocessen ha en hög grad av kontakt med potentiella slutanvändare till produkten. Detta har skett genom längre intervjuer, enkäter och tester.Gränssnittet skulle innehålla vissa funktioner som specificerades av uppdragsgivaren. Detta var till exempel vilka inställningar som bör kunna göras och vilka olika alternativ på cykling man har.Efter inledande dialog med potentiella slutanvändare och kvantitativ informationsinsamling togs ett antal designförslag fram som utvärderades av slutanvändare.Förslag på navigering och menyträd testades i experimentform, detta innebar att användarna ombads utföra ett antal uppgifter och fick förklara hur de tänkte lösa dessa. Slutligen sammanfogades resultaten till en prototyp till ett användargränssnitt.

Med gallringseffekt menas att träden efter en gallring ökar sin diametertillväxt. Denna effekt har traditionellt tillskrivits den minskade konkurrensen om ljus och näringsämnen mellan träden. En alternativ förklaring till gallringeffekten är att vindpåverkan per träd blir högre i det gallrade beståndet, vilket leder till större svajningar för träden och därmed en ökad diametertillväxt. I studien undersöktes ifall vindens påverkan är en del av gallringseffekten på tall (Pinus sylvestris L). Lokalen för studien var SLU:s försökspark i Siljansfors utanför Mora. Omgivande tätheter av stamantal, grundyta, kronvolym och kronmantelyta beräknades på flera avstånd från varje individuellt träd.