Eftersom arbetet är en viktig del när det gäller invandrarnas integration i det svenska samhället valde vi att titta närmare på vilken hjälp en viss grupp av invandrare fick för att komma in på arbetsmarkanden. Vi valde att titta på invandrare som har diagnostiserats med PTSD (posttraumatisk stressyndrom). Anledningen till att vi valde denna grupp människor är främst för att invandringen till Sverige de senaste 10-15 åren främst har bestått av flyktingar. Flera rapporter visar att flyktingarnas psykiska hälsa är betydligt sämre än den övriga befolkningens. För att denna grupp av människor ska ha en chans till ett bra liv måste hjälp erbjudas från staten och kommunen.

Bakgrund: Debreifingsamtalet utvecklades ursprungligen på 1980-talet av Jeffrey T Mitchell som en metod för ambulanspersonal att bearbeta traumatiska upplevelser. Debriefing är ett samtal som syftar till att bearbeta negativa stress-reaktioner efter en traumatisk upplevelse.   Problemformulering: Vårdpersonal inom akutsjukvården utsätts ofta för traumatiska upplevelser, vilka kan utlösa stressreaktioner som medverkar till att personalen inte kan arbeta efter sin fulla förmåga och kompetens. Syfte: Syftet med den systematiska litteraturstudien var att beskriva betydelsen av debriefingsamtal för vårdpersonal inom akutsjukvården. Metod: En systematisk litteraturstudie innehållande 8 kvantitativa och 2 kvalitativa artiklar från databaserna Cinahl, Pubmed och PsychINFO genomfördes.

Bakgrund: Intensivvård består definitionsmässigt av monitorering, diagnos och vård av patientermed tänkbar reversibel svikt i ett eller flera organsystem. Vårdpersonal bör arbeta med en holistisksyn på patienten, ta vara på de känslomässiga, fysiska, andliga och sociala behoven. För att alladelar skall kunna tillfredställas bör vårdpersonalen även uppmärksamma de anhöriga och göradessa delaktiga i vården. En nödvändighet för att klara detta är att sjuksköterskan är insatt i vadpatientens familj går igenom och vilka behov de har.Syfte: Syftet med litteraturstudien var att belysa de upplevelser familjemedlemmar hade när derasanhörige vårdas på en intensivvårdsavdelning.Metod: Litteraturstudien byggde på femton vetenskapliga artiklar varav sju var kvalitativa och åttavar kvantitativa studier. Dessa artiklar fann författarna via de internationella databaserna PubMedoch Cinahl.

Sjukskrivningarna vid ett IT-företag har ökat den senaste tiden. Den vanligaste orsaken är stressrelaterade sjukdomar.Allt fler sjukdomstillstånd präglas av sociala och psykiska faktorer. Det är välkänt att det finns samband mellan utmattning och arbets-, hem- och allmänna levnadsförhållanden och sjukfrånvaro. Samband mellan subjektiva arbets- och levnadsförhållanden och utmattning brukar vara betydande.Orsaken bakom ?utbrändhet? liksom bakom de flesta sjukdomar förefaller vara multifaktoriell.

SAMMANFATTNING Bakgrund:Till intensivvårdsavdelningar (IVA) kommer patienter med livshotande tillstånd som leder till svikt av vitala organ. Målet med vården är att övervaka, behandla och ge omvårdnad till patienterna. Behandlingar och åtgärder som utförs på IVA kan påverka patienten båda under tiden på IVA samt efter utskrivningen till andra avdelningar och sedan i hemmet. Patienter kan påverkas både fysisk och psykiskt efter vården på IVA. Posttraumatisk stressyndrom (PTSD) kan vara en av konsekvenserna efter vården på IVA.Syfte:Att belysa de psykiska besvär patienter kan uppleva efter att ha vårdats på IVA samt belysa riskfaktorer som kan leda till utveckling av PTSD efter vistelsen på IVA.Metod:Metoden var en litteraturöversikt där artikelsökning gjordes i Pub Med, PSYCINFO, Cinahl samt Scopus.

SAMMANFATTNING Bakgrund:Till intensivvårdsavdelningar (IVA) kommer patienter med livshotande tillstånd som leder till svikt av vitala organ. Målet med vården är att övervaka, behandla och ge omvårdnad till patienterna. Behandlingar och åtgärder som utförs på IVA kan påverka patienten båda under tiden på IVA samt efter utskrivningen till andra avdelningar och sedan i hemmet. Patienter kan påverkas både fysisk och psykiskt efter vården på IVA. Posttraumatisk stressyndrom (PTSD) kan vara en av konsekvenserna efter vården på IVA.Syfte:Att belysa de psykiska besvär patienter kan uppleva efter att ha vårdats på IVA samt belysa riskfaktorer som kan leda till utveckling av PTSD efter vistelsen på IVA.Metod:Metoden var en litteraturöversikt där artikelsökning gjordes i Pub Med, PSYCINFO, Cinahl samt Scopus.

Sammanfattning Klimat- och sårbarhetsutredningen (SOU 2007:60) spår en framtid då Sveriges klimat till större del präglas av intensivt regn, och diskuterar konsekvenserna detta kommer innebära. Så väntas framtiden bli, men hur ser det ut idag? Syftet med uppsatsen är att kartlägga den samtida förekomsten av intensivt regn i Sverige och dess konsekvenser, i syfte att skapa en referenspunkt till diskussionerna om framtidens regnintensiva klimat och hur det kommer påverka samhället.Materialet studien bygger på har inhämtats från flera håll, men främst kommer det från SMHI, tidningsartiklar, räddningstjänster och kommuner. Sedan har en sammanställning gjorts där de identifierade händelserna analyserats kvantitativt och rumsligt. Studien är avgränsad till att endast inkludera händelser under sommarmånaderna juni, juli och augusti eftersom flest händelser av intensivt regn bedöms inträffa då.Resultatet visar stor geografisk spridning av inträffade regn, och liten kronologisk spridning.

SAMMANFATTNING Bakgrund:Till intensivvårdsavdelningar (IVA) kommer patienter med livshotande tillstånd som leder till svikt av vitala organ. Målet med vården är att övervaka, behandla och ge omvårdnad till patienterna. Behandlingar och åtgärder som utförs på IVA kan påverka patienten båda under tiden på IVA samt efter utskrivningen till andra avdelningar och sedan i hemmet. Patienter kan påverkas både fysisk och psykiskt efter vården på IVA. Posttraumatisk stressyndrom (PTSD) kan vara en av konsekvenserna efter vården på IVA.Syfte:Att belysa de psykiska besvär patienter kan uppleva efter att ha vårdats på IVA samt belysa riskfaktorer som kan leda till utveckling av PTSD efter vistelsen på IVA.Metod:Metoden var en litteraturöversikt där artikelsökning gjordes i Pub Med, PSYCINFO, Cinahl samt Scopus.

Bakgrund: Personalen är den viktigaste tillgången inom vården och därför är det viktigt att de får det stöd som de behöver för att undvika stress och psykisk utmattning. Personal som arbetar i arbetsmiljöer där kritiska och traumatiska händelser uppstår löper en större risk att drabbas av psykisk ohälsa i form av utbrändhet, depressioner samt stress och även posttraumatisk stressyndrom (PTSD). Personalstöd har visat sig leda till såväl lägre sjukfrånvaro som mindre personalomsättning. Det finns olika former av personalstöd, ute i verksamheterna används oftast kamratstöd, avlastningssamtal och debriefing.Syfte: Syftet med denna studie var att undersöka förekomst av riktlinjer samt att beskriva dess innehåll för personalstöd efter kritiska och traumatiska händelser på ett antal anestesiavdelningar i Sverige.Metod: Metoden som användes var av kvantitativ och kvalitativ ansats och analysen genomfördes med manifest innehållsanalys.Resultat: 28 frågeformulär skickades ut, av dessa erhölls fjorton svar och sju utav dessa hade avdelningsspecifika riktlinjer för personalstöd. Riktlinjerna granskades och tre kategorier urskiljdes; syfte och mål med riktlinjerna, förebygga och stödja samt arbetsmiljö.

Bakgrund: Vuxenmobbning är sedan 1980-talet ett uppmärksammat socialt problem som kan leda till allvarliga konsekvenser för den som blir utsatt. Ny forskning visar att chefens sätt att hantera sitt ledarskap påverkar risken för att mobbning utvecklas på en arbetsplats. Efter att vuxenmobbning blev uppmärksammat har det även vuxit fram allt fler debatter i massmedia kring ämnet. Då allt fler människor är uppkopplade till internet gör detta att många kan ta del av debatterna. Det är därför av stort intresse att se hur tidskrifter framställer begreppet ?vuxenmobbning? idag samt vilken bild detta medför för utomstående.Syfte: Syftet med uppsatsen är därför att utifrån sex tidningsartiklar tagna från fyra olika tidskrifter förstå och förklara hur diskursen kring vuxenmobbning på arbetsplatser ser ut i massmedia.

Till studenter och färdiga sjuksköterskor har det lärts ut att empati och medkänsla är ett av de viktigaste verktygen i mötet med våra patienter och deras lidande. Trots detta diskuteras det väldigt sällan hur denna egenskap också gör sjuksköterskor sårbara i sitt yrke. Att traumatiska händelser och patienters lidande även kan orsaka lidande hos sjuksköterskan är nästan tabu. Det verkar förväntas av en sjuksköterska att hantera traumatiska upplevelser snabbt och utan vidare reflektioner eller diskussioner. Att lida när andra lider eller varit med om något hemskt kan kanske ses som egoistiskt. Syftet med denna litteraturstudie var att ta reda på hur sjuksköterskans mellanmänskliga relationer påverkas av den stress som arbete med trauman och traumatiserade patienter innebär.

SyfteStudiens övergripande syfte var att undersöka vilka skäl som finns till att avstå från hälsotester genomförda inom företagshälsovård. För att synliggöra och öka förståelsen för dessa skäl, var studiens delsyften att undersöka bortfallsgruppens inställning till hälsotesteroch hälsosatsningar, där hälsotester ingår som en del.MetodGenom kontakt med Liv&Lust AB och Preem Petroleum AB gavs möjlighet attgenomföra en studie av bortfallsgruppen, dvs. de individer som arbetar på Preem, Huvudkontoret på Gärdet i Stockholm, och som avstått från att, på frivillig basis, deltaga i Liv&Lust Första Hälsoplantest under 2002-2003. En kvalitativ intervju genomfördes med nio personer ur bortfallsgruppen under våren 2003 på Preem:s huvudkontor. Intervjuerna var halvstrukturerade och deras längd varierade mellan cirka 35 till cirka 60 minuter.  Resultaten kategoriserades först efter meningsbärande utsagor och analyserades därefter utifrån Antonovskys KASAM-modell innehållande de tre komponenterna: meningsfullhet, begriplighet och hanterbarhet.ResultatEn vanlig orsak som uppgavs som skäl till att avstå från Hälsoplantest var tidsbristpga.