Studien bygger på en sammanställning av tidigare insamlad och ej bearbetad data. Syftet med studien var att jämföra om det fanns några skillnader kring känslor hos mödrar och fäder till barn med Downs syndrom (DS). 80 mödrar respektive 79 fäder deltog i studien. De fick svara på en enkät gällande känslor under en tidsperiod på tre månader tillbaka. Barnens medelålder var 4,7 år då föräldrarna besvarade enkäten.

Ehlers-Danlos syndrom (EDS) är ett ärftligt syndrom som innebär att kollagenet i bindväven har en nedsatt funktion där vanliga symtom är överrörlighet i leder, smärta och trötthet. Studier har visat att yoga minskar smärta hos personer med fibromyalgi men inga tidigare studier finns som har undersökt effekten av yoga hos personer med diagnosen EDS. Syftet med denna studie var att undersöka och beskriva upplevelser av modifierad yoga hos patienter med diagnosen EDS med avseende på symtom och funktion. Studien genomfördes enligt single-subject design samt med kvalitativ intervju.Tre personer med diagnosen EDS inkluderades i studien. Två av dessa skattade sin smärta och trötthet utifrån en VAS-skala i samband med yogalektioner under en period på 7 veckor.

Syftet med denna studie är att öka förståelsen för studierelaterad stress genom att höra och analysera gymnasieelevers beskrivningar av hur de själva upplever studierelaterad stress. Jag har använt mig av ett fenomenologiskt perspektiv då jag sökt svar på studiens frågeställningar med hjälp av den kvalitativa forskningsintervjun som metod. Resultatet visar att samtliga elever har erfarenhet av studierelaterad stress även om det enbart är kvinnorna som upplever hög grad av studierelaterad stress. Eleverna menar att stressen ofta är självförvållad. Dålig planering och betyg är vanliga stressfaktorer.

Syftet var att undersöka samband mellan stress, hälsoångest, sjukvårdsbesök samt läkemedelsförbrukning i fängelsemiljö. Respondenterna var 66 män i åldrarna 21 - 68 år med avtjänade straff från en månad till tretton år och nio månader. Studien baserades på självskattningsfrågeformulär vilket mäter stress  (Perceived Stress Scale, PSS ) och hälsoångest (Health Anxiety Inventory, Short Version, SHAI). Dataanalyser kontrollerade samband, predicerbarhet och interaktionseffekter. Resultatet påvisade samband och predicerbarhet mellan stress och hälsoångest samt med hur ofta intagna besöker sjukmottagningen men inget samband med förbrukning av läkemedel.

Bakgrund: Stress är ett växande folkhälsoproblem som kostar samhället stora summor pengar och många källor till stress kan återfinnas på en arbets- plats. Stress kan förebyggas genom preventivt arbete och för en sjuk- gymnast finns det många olika sätt att angripa arbetsrelaterad stress. Syfte: Att i form av en litteraturstudie beskriva preventiv sjukgymnastik och dess effekter vid arbetsrelaterad stress utifrån signifikant förbättring och evidens. Metod: Empiriska artiklar publicerade år 1994 eller senare söktes i databaserna AMED, Cinahl, Cochrane Library, Ergonomics Abstracts, MEdline och PEDro. Åtta artiklar inkluderades och evidensgraderades.

Abstract The main purpose of this study was to investigate if and how the employees in elderly care experience stress and which underlying causes they understand to be important in their work situation. The purpose was also to investigate whether Karaseks and Theorells demands and control models could be used to explain the employees feelings of stress and to see in which categories the participants are in. Furthermore, the purpose was also to understand the participants work situation and to describe the factors and remedies the employees perceive to contribute to the stress levels at their workplace. 81 questionnaires were distributed at three different locations, two of which were in Ronneby and one in Örebro. 56 people answered the questionnaires. The result yielded that 80% of the participants felt stress during their working hours the last few years. The results are in agreement with the demands and control models which showed that people with high demands and low control experienced a higher degree of stress than people with lower demands and higher control, which corroborates the hypothesis 1.1..

Syftet med studien var att undersöka blivande mammors och pappors upplevelser av stress inför och under föräldraskapet och jämföra eventuella skillnader. Metod. Blivande föräldrar i Västernorrland rekryterades till studien i samband med rutinultraljudet. Föräldrarna besvarade en enkät vid tre tillfällen, i mitten på graviditeten, två månader samt ett år efter förlossningen. Svaren har analyserats med SPSS.

Syftet med denna studie är att skapa förståelse för habiliteringsassistenters uppfattning om hur negativ stress kan förebyggas på arbetsplatsen. Studiens frågeställning söker svar på innebörden av negativ stress för habiliteringsassistenter och deras uppfattning om hur den kan förebyggas. Sex habiliteringsassistenter deltog i studien och kontaktades via ett målstyrt bekvämlighetsurval. Datainsamlingen utfördes genom intervjuer med öppna frågor. Dataanalysen genomfördes ur ett fenomenografiskt perspektiv och resulterade i två kategorisystem.

Livet efter en traumatisk händelse, tillsammans med det medföljande lidandet, kan ge upphov till ett förändrat perspektiv, både på sin identitet och på den levda världen. Vikten av att ha förståelse om vad detta innebär för den traumatiserade beskrivs med grund i patientens behov av att vårdas utifrån ett holistiskt patientperspektiv. Uppsatsen riktar sig till alla yrkesroller inom vården då traumatiserade människor kan förekomma i olika vårdkontexter. För att uppnå syftet att belysa livet efter en traumatisk händelse har metoden baserats på en analys av artiklar med inriktning på hur livet upplevs efter ett trauma. För att tolka det analytiska materialet har författarna inspirerats av ett hermeneutiskt perspektiv med utgång i livsvärldsperspektivet.

Syftet med denna kvantitativa studie var att undersöka om kvinnliga studenter hade sämre självkänsla och rapporterade mer stress och psykisk ohälsa än manliga studenter, samt att jämföra skillnader i självkänsla, stress och psykisk ohälsa vid två olika institutioner. Undersökningen avsåg också pröva om självkänsla och stress predicerar psykisk ohälsa. En enkätstudie genomfördes på 79 studenter från Institutionen för psykologi vid Lunds Universitet och ekosystemteknik på Lunds Tekniska högskola. Med hjälp av skalorna RSES som mäter självkänsla, USSQ som mäter stress, samt GHQ12 vilken mäter psykisk ohälsa, konstruerades en enkät.Resultaten visade att de kvinnliga studenterna upplevde mer stress än de manliga, men rapporterade inte sämre självkänsla eller högre psykisk ohälsa. Det fanns inte några skillnader mellan studenterna vid de båda institutionerna i fråga om rapporterad självkänsla, stress och psykisk ohälsa, och inte heller någon interaktionseffekt mellan kön och institution vad gäller dessa variabler.

Bakgrund: Intensivvård består definitionsmässigt av monitorering, diagnos och vård av patientermed tänkbar reversibel svikt i ett eller flera organsystem. Vårdpersonal bör arbeta med en holistisksyn på patienten, ta vara på de känslomässiga, fysiska, andliga och sociala behoven. För att alladelar skall kunna tillfredställas bör vårdpersonalen även uppmärksamma de anhöriga och göradessa delaktiga i vården. En nödvändighet för att klara detta är att sjuksköterskan är insatt i vadpatientens familj går igenom och vilka behov de har.Syfte: Syftet med litteraturstudien var att belysa de upplevelser familjemedlemmar hade när derasanhörige vårdas på en intensivvårdsavdelning.Metod: Litteraturstudien byggde på femton vetenskapliga artiklar varav sju var kvalitativa och åttavar kvantitativa studier. Dessa artiklar fann författarna via de internationella databaserna PubMedoch Cinahl.

Bakgrund: Etik och moral är något som ständigt finns närvarande i sjuksköterskans dagliga arbete. Moralisk stress uppstår när en person vet hur hon/han önskar handla, men hindras från att utföra sin handling. Syfte: Syftet var att kartlägga i vilka situationer som sjuksköterskan upplever moralisk stress. Metod: Litteraturstudie genom analys av 10 vetenskapliga artiklar. Resultat: Det är framför allt den livsuppehållande vården, personalbrist, att arbeta med personal som har bristfällig kompetens och patientens behov av autonomi som skapar moralisk stress hos sjuksköterskan.

Forskning har visat på samband mellan användning av Informations- och Kommunikationsteknologi (IKT) och stress. Gällande stress bland ungdomar är detta ett fenomen som i allt större utsträckning kan skönjas. Ungdomar tar ofta tekniken för given och de har i allmänhet stor användarvana. Informations- och Kommunikationsteknologi har allt mer integrerats i deras vardagsliv och antalet användare bland ungdomar ökar årligen. I den här uppsatsen genomfördes kvalitativa intervjuer med några gymnasieungdomar, två killar och två tjejer från både praktiska och teoretiska gymnasieprogram, i syfte att undersöka om användningen av kommunikationsteknologi har betydelse för upplevelsen av stress hos gymnasieungdomar.

Studien syftade till att utifrån en fenomenologisk utgångspunkt undersöka föräldrars erfarenheter av att ha barn med diagnos inom autismspektrumtillstånd, där bl.a. autism och Aspergers syndrom ingår. Detta paraplybegrepp ingår i sin tur i den medicinska termen neuropsykiatriska funktionsnedsättningar. Vi ville förstå hur föräldrarna uppfattade sin situation och hur både den och diagnosen tillskrevs mening.Vi intervjuade tre mödrar till barn med autismspektrumstörning. Resultatet analyserades utifrån metoden Interpretative Phenomenological Analysis.

ABSTRAKT Eva Andersson & Ingela Östlin (2007) Huvudvärk och ont i magen ? är det stress. En studie om tolv barn med specialpedagogiska insatser. (Headache and stomach ache ? is it stress A study about twelve children with special pedagogue efforts) Skolutveckling och ledarskap, Specialpedagogisk påbyggnadsutbildning, Lärarutbildningen, Malmö högskola. Syftet med denna studie var att undersöka om elever som har specialpedagogiska insatser blev stressade på grund av dessa åtgärder. Studien ger en sammanfattning av tidigare forskning om barn och stress ur ett samhällsperspektiv.