I Sverige finns det ca 150 000 personer som lider av demenssjukdom. Hos 90 procent av dessa förekommer beteendemässiga och psykiska symtom vid demens (BPSD). BPSD avser symtom som vanföreställningar, hallucinationer, agitation, depression, ångest, upprymdhet, apati, hämningslöshet, irritabilitet, motoriskt avvikande, sömnproblem och aptit. Syftet med studien var att kartlägga registrerade omvårdnadsåtgärder relaterade till beteendemässiga och psykiska symtom vid demens skattade i tre kommuner i sydvästra Sverige. Studien är en deskriptiv retrospektiv registerstudie som studerar historiska mätdata inmatad i BPSD-registret, gällande beteendemässiga och psykiska symtom vid demens samt dess omvårdnadsåtgärder.

Arbetet är en komparativ studie om stress mellan nyutexaminerade pedagoger och de pedagoger med många års erfarenhet. Vi undersökte vilka stressituationerna är, hur de hanterar dem,vilket stöd från kollegor och ledning de får och vilken stressutbildning pedagogerna har..

Idag utlöses stress i arbetslivet till stor del av psykosociala faktorer. Den ökade användningen av IT sedan 70-talet har lett till att nya faktorer kan utlösa stress. Syftet med denna studie var att undersöka vilka faktorer som eventuellt skulle kunna ha samband med stress kopplat till IT-användning. 75 besvarade enkäter låg till grund för analysen. Resultatet av faktoranalysen blev tre faktorer, varav två var kopplade till stress.

Bakgrund: Sjukskrivningarna i Sverige blir fler och fler vilket leder till ökade kostnader för samhället. En stor del av sjukskrivningarna består av stressrelaterade åkommor vilka kräver behandling. Om en person har påverkats av stress under en längre period utan avbrott med chans för återhämtning, kan detta leda till utmattningssyndrom. Sverige saknar bestämda direktiv för hur behandling av utmattningssyndrom skall bedrivas. Det som finns är rekommendationer från Rehabiliteringsrådet.

Sammanfattning Ambulanssjuksköterskan arbetar idag i stressiga, krävande miljöer och ska då fatta snabba, korrekta beslut som kan vara livsavgörande för en svårt sjuk patient. Om en individ upplever att dennes yrkessituation inte kan kontrolleras eller hanteras kan personen till slut reagera med uppgivenhet, detta är en definition av långvarig stress. Syftet med denna studie var att undersöka hur litteraturen identifierar och beskriver upplevelser av stress hos ambulanssjuksköterskor och vilka preventiva interventioner som finns idag för att hantera ambulanssjuksköterskans stress i samband med traumatiska möten av svårt sjuka patienter.Metoden för studien var en deskriptiv litteraturstudie där artiklar hämtades via Google Scholar, Medline via PubMed och Cinahl.  Resultatet av denna studie visade att det i de flesta fall saknas en strategi för att möta den yrkesrelaterade stress som ambulanssjuksköterskor utsätts för. För att kunna upptäcka och undvika symtom på stress behövs mer preventiva interventioner och uppföljningar före eller i direkt anslutning till en kritisk händelse. Det behövs mer forskning i ämnet och fåtalet artiklar uppvisar förslag angående djupgående hjälpmedel för stresshantering och stressrelaterade sjukdomar. Slutsats Att ambulanssjuksköterskan i sitt arbete upplever stress och är tvungen att hantera den är ett faktum.

Researchers claim that stress has become a word of fashion and is now frequently used. They also state that there is no accepted definition that can easily describe the concept. In this essay, I have examined children and stress. The aim of the diploma work is to illustrate stress more closely the stress concept, the underlying reasons that can influence children and how teachers and school staff support children in their stress handling. My three issues are: What is stress? What stressors put children, at home and at school, in a stress situation? How can teachers help children to manage their stress? The diploma work is based on a literature study in order to find out what has been written on the subject in earlier research.

Syftet med min studie var att ta reda på hur kunskapsläget ser ut när det gäller ämnet stress, med hjälp av frågeställningen; Hur beskrivs och diskuteras ämnet stress av forskare i utvalda delar av forskningslitteraturen? För att ta reda på detta använde jag mig av kvalitativ metod en selektiv kunskapsöversikt. Resultat och analys redovisades i tre teman tillsammans med teorierna coping och KASAM. Slutsatsen med studien är att största bidragande orsak till uppkomsten av stress symptom handlar om arbetsrelaterad stress med fokus på arbetsmiljön. Med hjälp av hög grad av KASAM kan individer utveckla användbara copingstrategier för att möta och hantera den skadliga stressen. .

Syftet med den här uppsatsen var att undersöka om det förekommer stress bland barnen i förskolan, hur den i så fall yttrar sig samt hur personalen vid förskolorna jobbar för att motverka eventuell stress bland barnen. Muntliga intervjuer användes som undersöknings metod med diktafon som hjälpmedel. Åtta förskollärare har blivit intervjuade och intervjuerna har utförts i två olika kommuner. Resultatet visade att det förekommer många olika tecken på stress bland barnen och att både pedagoger och föräldrar till stor del bidrar till stressen..

Stress is something that has increased in recent decades among adolescents. Several reports indicate that young people today are more stressed because of the many demands they wear. They should be good in school, achievement expectations, get an education or job, make choices and think about their future. The purpose of our essay is that we want to explore and gain an understanding of how young people in the third grade in high school looks to stress. To conduct this study, we used a qualitative approach, by doing interviews with 10 high school students attending third grade at Västerviks gymnasium. The result we got out of the interviews was that young people experience stress differently, depending on their different as individuals. We found that there are different causes of stress, such as school, media, friends, demands from various quarters and choosing education.The interviews showed that some kind of stress was possible to handle for the adolescents, for instance by making schedule. Some stress from society was, on the other hand, more difficult to avoid..

SAMMANFATTNING Bakgrund:Till intensivvårdsavdelningar (IVA) kommer patienter med livshotande tillstånd som leder till svikt av vitala organ. Målet med vården är att övervaka, behandla och ge omvårdnad till patienterna. Behandlingar och åtgärder som utförs på IVA kan påverka patienten båda under tiden på IVA samt efter utskrivningen till andra avdelningar och sedan i hemmet. Patienter kan påverkas både fysisk och psykiskt efter vården på IVA. Posttraumatisk stressyndrom (PTSD) kan vara en av konsekvenserna efter vården på IVA.Syfte:Att belysa de psykiska besvär patienter kan uppleva efter att ha vårdats på IVA samt belysa riskfaktorer som kan leda till utveckling av PTSD efter vistelsen på IVA.Metod:Metoden var en litteraturöversikt där artikelsökning gjordes i Pub Med, PSYCINFO, Cinahl samt Scopus.

Den här uppsatsen handlar om stress och ledarskap och hur de två begreppen påverkar varandra. Bakgrunden till detta arbete är att belysa hur stress påverkar ledarskapet och beslutsfattandet. Syftet med arbetet är att undersöka hur stress påverkar officerare inom Försvarsmakten som sitter i beslutsfattande ställningar. Med den här uppsatsen vill författaren ge en större förståelse för hur stress påverkar officerare när de ska fatta beslut. Det här ska genomföras genom att besvara följande trefrågeställningar: Vad är stress? Vad är ledarskap? Hur påverkas en officer vid beslutsfattande om han/hon befinner sig under stress? Problemformuleringen är att idag talas det om att stress påverkar oss mer än vad den gjorde förr.

Syftet med studien är att undersöka vilken kunskap lärare med elever i årskurs 6-9 har om elevers stress och vad de gör och kan tänka sig göra för att underlätta för stressade elever, och vad jag i min kommande profession som svensklärare kan ta med mig ut av deras erfarenheter. Metoden jag använt för att ta reda på svaren till frågeställningarna är kvalitativa intervjuer. Resultatet visar på att lärare är relativt kunniga om vad stress är, dock skulle de behöva mer kunskap för att se symptomen på stress hos sina elever. Lärarna har en hel del konkreta metoder för att förebygga och underlätta för stressade elever, och många av dem finner stöd i litteraturen. Jag har fått en del nya idéer om hur man just i svenskämnet kan förebygga stress. Slutligen är det viktigt att identifiera stress på ett tidigt stadium så att man på så sätt kan sätta in stressförebyggande åtgärder och eliminera stressfaktorerna så vi inte utsätter eleverna för mer stress än nödvändigt..

Krav och utveckling ökar oavbrutet inom sjuksköterskeyrket, den nyutexaminerade sjuksköterskan behöver därför tydlig vägledning då erfarenhet och klinisk kompetens saknas. Stress innebär en obalans mellan krav som ställs och förmågan att hantera dessa. Ökade krav på arbetet visar på högre förekomst av stress och stressymptom. Syftet var att beskriva stress hos nyutexaminerade sjuksköterskor. Metoden som användes var litteraturstudie vilken grundades på tio vetenskapliga artiklar som analyserades och sammanställdes.

Syftet var att undersöka graden av upplevd stress i hem- och arbetsmiljö ur ett könsperspektiv. Syftet var även att undersöka om antal barn och ansvarsnivå i hemmet har någon betydelse för upplevd stress. Självskattad stress i hem- och arbetsmiljö undersöktes med Perceived Stress Scale hos 126 arbetande eller studerande män och kvinnor.  Studien visade att kvinnor upplevde högre stress än män främst i hemmet. Det framkom också att män upplever högre stress i arbetet än i hemmet, medan kvinnor inte uppvisade någon skillnad mellan de båda miljöerna.  Huvudslutsatsen var att upplevd stress kan förklaras av kön.

Mindfulness-Based Stress Reduction (MBSR) har framförts som en lämplig metod för lindring av stress hos friska, men stressade människor. Effekten av MBSR på stress hos personer utan psykiska eller fysiska sjukdomar undersöktes genom en litteraturgenomgång av artiklar som behandlar experimentella utvärderingar av MBSR. Resultaten visar att MBSR är en verksam behandlingsmetod, men också att de publicerade studierna har brister vilket motiverar fler utvärderingar med striktare kontrollmetodik..