Finns det någon skillnad i upplevd stress hos förskolepedagoger och grundskollärare? Stress hos lärare kan definieras som en känsla av ilska, spändhet, frustration eller depression. Enligt Krav- kontroll-stödmodellen mår de som har jobb med höga krav, låg kontroll och dåligt socialt stöd sämst på jobbet. En kvantitativ studie har gjorts där enkäter delats ut till lärare på förskolan och grundskolan i en mindre ort i Sverige. Data jämfördes sedan med data från en större ort i Sverige.

Stress is common in today?s society, but the word stress has numerous connotations. The aim of this study was to investigate how dogs are effected by stress and what the veterinary nurse can do to help dogs to avoid or at least mitigate stress within the veterinary hospital. The goal was also to see how dogs perceive the environment in the veterinary hospital and what behaviours dogs demonstrate when they enter the hospital and during their stay. Studies have shown that dogs have a reluctant feeling on entering a veterinary hospital. They can feel stressed by coming to a new environment, as well as by being put in a cage with no control over what is going to happen to them.

This study deals with one of the most discussed work environmental issues in the modern society of Sweden today - work related stress, its causes and how stress can affect people in their working situation. Our study is based on a questionnaire among aid handling officers in two municipalities of the middle of Sweden, and two interviews with their directors. We found that aid handling officers has a complex occupational role. We also found that the officers in these two municipalities experiences about the same level of stress.Further in the study, we will deal with whatever could be the cause of the stressful situation, using the demand/control model of Karasek and Theorell. The result shows that despite the similarity of the stress experience, the cause was shown to be different.

Syftet med undersökningen har varit att ta reda på hur pedagoger kan förebygga stress i barns dagliga rutiner. Vi har undersökt vilka rutinsituationer som pedagogerna anser stressar barn mest och hur stress kan förebyggas. Vidare har vi undersökt hur stress påverkar barn i behov av särskilt stöd och om pedagogerna anser att stress är ett problem i deras verksamhet. I litteraturen fann vi att problematiska relationer är en stor stressfaktor för barn. Enkätundersökningen visade att de situationer som pedagogerna anser stressar barnen mest är matsituationen och tambur- eller korridorsituationen.

Syftet med det här examensarbetet är att studera stress hos barn i förskolan och att undersöka hur pedagoger arbetar förebyggande mot stress hos barn i förskolan. Studien har genomförts med semistrukturerade intervjufrågor till åtta pedagoger i två förskolor. Pedagogerna arbetar med förskolebarn i åldrarna ett till sex. Resultatet pekar på att stressfaktorer i dagens samhälle påverkar båda vuxna och barn negativt och positivt. Det visar också att de vuxna (pedagogerna och föräldrarna) i första hand behöver lära sig att hantera sin egen stress.

Arbetet handlar om hur barn ser på och påverkas av stress, både i skolan och på fritiden. Syftet med arbetet är att skapa en förståelse för vad som stressar barn och genom det kunna hjälpa barnen att hantera de stressande situationer de hamnar i. Stress är kroppens reaktion när vi utsätts för krav. Det finns både positiv och negativ stress. Positiv stress kan vara en drivkraft som motiverar, men när kraven blir för stora vänds pressen till något negativt.

Syftet med föreliggande studie var att studera om det fanns något samband mellan stress och personlighet, upplevd kontroll, samt socialt stöd. I studien deltog 135 deltagare, 58 män, 71 kvinnor, och 6 deltagare besvarade inte vilket kön de tillhör. Samtliga deltagare fyllde i frågeformulär om variablerna upplevd stress, personlighet, upplevd kontroll, samt socialt stöd. Resultatet visade att det finns ett positivt samband mellan stress och neuroticism. Det fanns negativa samband mellan stress och extroversion, stress och vänlighet, samt stress och samvetsgrannhet.

The purpose of our study is to examine whether stress among social workers is present, and if so, what strategies they and their supervisors use to manage work-related stress. The study is based on a qualitative method. The data consist of interviews, with six social workers and three supervisors. The study?s theoretical framework is based on KASAM, SOC-sense of coherence by Antonovsky, demand- control- support model by Karasek & Theorell, stress theory by Hans Selye and coping strategies by Lazarus.

Jag har i mitt examensarbete studerat barns syn på stress. Vad de tror orsakar stress, hur man känner sig och om man kan göra någonting åt det. Genom enkätundersökningar i en fyra, en sexa och en åtta har jag fått fram barnens tankar om stress. Jag har också läst mycket intressant litteratur inom området för att fördjupa mina kunskaper och ta del av vad andra personer har kommit fram till angående barn och stress. Litteraturen har jag också användt som grund till den empiriska studien.

AbstractTitle: Welfare officers personal experiences of stress and coping in an emergency hospital in StockholmThe purpose with this study was to describe how welfare officers in an emergency hospital experienced stress in their workplace and what coping strategies they used. Through qualitative interviews the welfare officers thoughts and experiences were examined. The result showed that welfare officers experienced some stress at the workplace; this was related to lacks in the organization, heavy workload and short of time. The most commonly used coping strategies were social support, physical training, short breaks during the day to handle the stress at work. The conclusions of this study was that factors that reduces stress for welfare officers who work at emergency hospitals was a functioning organization and management, the ability to control and at some levels effect their own work, to have guidance and other opportunities to ventilate with co-workers.

The aim of the study was to examine individuals' experiences of participating in 5 week mindfulness program as a tool for job seekers. Qualitative methods were used to inter­view three students and two mindfulness educators. The informants were asked to an­swer questions about their experiences of having participated or practiced mindfulness in the project. The results showed that all respondents experienced the project as positive. The partici­pants describe that the project helped them to get out and meet other people and with routines in their life. The par­ticipants also said that unemployment caused alienation and they felt themselves to have poorer health when they were unemployed.

ABSTRACTThe aim of this quantitative study was to investigate if stress, self-efficacy and life satisfaction varied with gender and age. The sample was selectively chosen in the municipality, country council, private sector and in the trade business. 237 participants were included in the study, of which 94 were men and 143 were women. Age was split in two categories: younger adults (18-40 years) and older adults (41-65 years). The results showed that there were correlations between the dependent variables: stress, self-efficacy and life satisfaction.

Bakgrund: Forskningen om koncentrationsläsning är bristfällig och daterad. Det finns skolor som menar att koncentrationsläsning minskar stress men ingen forskning finns kring koncentrationsläsning i förhållande till stress.Syfte: Att undersöka om det finns ett samband mellan koncentrationsläsning och stress. Om det finns ett samband är syftet också att söka förklaringar till hur sambandet ser ut genom att undersöka psykosociala faktorers effekt. Frågeställningar: Har koncentrationsläsning någon inverkan på elevers upplevelse av stress? Hur påverkar de psykosociala faktorerna krav, kontroll och socialt stöd elevers upplevelse av stress? Metod: En enkätundersökning på två gymnasieskolor utfördes.

Background: The nursing profession involves meetings and situations which can be stressful. The work environment can cause additional stress in the form of time pressure, lack of support from colleagues, management or disgruntled family members and patients. This places the nurse in a position that requires a sharpened ability to handle stress. It can become overwhelming and unmanageable and cause a serious threat to the nurse's health and wellbeing. To handle stress the nurses uses different coping strategies.Aim: The aim of the review was to gain a better understanding of how nurses deal with occupational stress.Method: A systematic literature overview study based on eleven articles, including both qualitative and quantitative studies.Results: Nurses deal with stress in different ways based on their own resources.

Syfte: Syftet med studien var att kartlägga förekomst och undersöka samband mellan stress och depression hos patienter som genomgått en hjärtinfarkt. Syftet var även att undersöka eventuella skillnader mellan män och kvinnors upplevelser av stress och depression vid hjärtinfarkt.Metod: Patienter som vårdats på en hjärtavdelning för hjärtinfarkt i Mellansverige och är svensktalande inkluderades i studien. Enkäterna Vardagslivets Stress och MADRS-S användes som mätinstrument.Resultat: Antalet inkluderade deltagare i studien var 20 stycken. Förekomsten av självskattad depression uppgick till 5 % efter en hjärtinfarkt. Förekomst av självskattad stress sågs hos totalt 20 % av deltagarna, av dessa var det 5 % som hamnade i den högsta kategorin av stress.