Here is presented the result and discussion of a survey concerning the psychosocial environment in a school in the vicinity of Stockholm. The theoretical background of this study was the model of demand-control by Theorell, and various aspects of stress by Frankenhauser and Ödman. The survey was constituted of an inquiry form which was handed out to six different classes at the school. A total of 86 students filled in the form, and their answers were treated with standard statistical procedures to reveal the results. The inquiry form was made up by five parts; one that concerned the background of the respondent, one that reflected the psychosocial health and stress level and three parts that concerned discrimination, victimization and school democracy.

The purpose of this empirical study was to investigate if stress exists among nurses, and if it exists how do they experience it and how do they cope whit it. The nurses also got to define the word stress. Karasek and Theorells demandcontrollmodell were used as a theoretical framework. The result of the study answers our research questions and gives us a good insight how the nurses experience stress and how they cope with it. The result shows that 56 of 60 nurses indicated that they experience medium to high level of stress a couple of days a week or more often and that it affects their work.

The aim of this study is to examine social workers? experiences of how the ADHD-diagnosis affects their work with children and youths living in foster care and how it affects the individuals and families themselves. The study is built upon five qualitative interviews and the results are analyzed through a theoretical framework that constitutes ADHD as not only the symptoms and the medical disorder but also as a social phenomenon where the disorder is socially constructed by the current society, norms, and knowledge. The study shows that the social workers? do not rely on the sole ADHD-diagnosis in the understanding and guidance of the children and their foster parents, but rather see the individual needs of each children.

När en människa utsatts för en traumatisk händelse, sätts en psykisk reaktion igång. När reaktionen inte mattats av kan det leda till att individen utvecklar Post Traumatic Stress Disorder (PTSD). Denna studie fokuserade på vilka faktorer som ökar risken för PTSD samt vilka faktorer som har betydelse för omhändertagandet. Metoden som användes i denna studie var en systematisk litteraturstudie. Författarna började med en databassökning i Pubmed och Chinal.

Bakgrund: Stress påverkar både personen, patienten och organisationen. En akutmottagning präglas av ett snabbt arbetssätt och många möten med medarbetare, patienter och anhöriga. Stress kan påverka sjuksköterskan både fysikt, psykiskt och socialt. Den kognitiva förmågan försämras av stress vilket i sin tur påverkar patientsäkerheten. Långvarig eller svår stress kan leda till compassion fatigue eller post ? traumatic stress disorder (PTSD).

Healthcare staff working within emergency care must often handle extreme and emotional situations. Most of the certified registered nurse anesthetists (CRNAs) will some time during their professionally active lives confront with events that are difficult to handle and for some these events will lead to more or less serious traumatic distress and in certain cases develop post traumatic stress disorder symptoms. Many studies demonstrate that staff working in similar stress related environment runs larger risk in order to get stress related symptoms. The aim with the study was to describe the experiences around difficult work related events among CRNAs. The study was implemented as a descriptive study with qualitative run-up via a questionnaire with open questions relevant for the study's aim.

Background:Borderline personality disorder is a complex mental disorder that has become increasingly common in those individuals who seek care today. These individuals are often perceived as being different by society and the health care system, because of the prejudice and lack of knowledge that exists around mental illness and borderline personality disorder. Aim: Highlighting adults experiences of living with a diagnosis of borderline personality disorder. Method: Literature study with qualitative approach. Seven articles were chosen to be read, reviewed and analyzed.

Aim:In this study, women were interviewed about their experiences of recovering from an eating disorder - The aim has been to investigate the factors that contributed to recovery and with guidance of these factors, find factors that can be used in a preventive intervention.Method: A qualitative approach was used to design and conduct interviews, the design of the study was descriptive and a semistructured interview was used. The local affiliation of The Swedish Eating Disorder Association was contacted and provided contact with 10 women who participated in the interview. To participate in the study the women had to be recovered from their eating disorder for at least two years. The women who patricipated in the study were between 22 and 36 years old and had been recovered for 2- 16 years. Data were analyzed and coded then categories with similar themes about the factors that were important for recovery wad etablished.

Sammanfattningvis visar resultaten på att barn och ungdomar är och upplevs mer stressade idag. Det finns många orsaker till barns stress och och den tar sig i olika uttryck. Skolans inre och yttre miljö är en stor stressfaktor som påverkar både yngre och äldre barn. För att kunna förebygga och motverka stress är det viktigt att identifiera stressen tidigt i livet..

Personer som genomgått en traumatisk händelse befinner sig i riskzonen för att utveckla post-traumatic stress disorder (PTSD), som innebär en stor livsbegränsning och ett stort lidande. Dagligen möter hälso- och sjukvårdspersonal personer som ännu ej diagnostiserats och det är därför av vikt att kunna identifiera PTSD-symptom. Syftet med litteraturstudien var att undersöka samband mellan olika trauman och PTSD-symptom enligt diagnostiseringssystemet DSM IV. Studien grundades på en deduktiv ansats och resultatet bestod av 15 vetenskapliga artiklar som granskades. Resultatet behandlade DSM IV:s tre symptomkluster: re-experience/intrusion, avoidance och hyperarousal.

Stress är ett samhällsproblem som påverkar människan fysiskt och psykiskt. Att dessutom vara kvinna kan upplevas som extra kravfyllt då samhällets normer fortfarande klassificerar mannen som normen. Stress är ett fenomen som är svårt att påvisa då alla individer upplever stress på olika sätt. Detta problematiserar troligtvis forskningen då stress inte är påvisbart i samma utsträckning som andra företeelser. Dock har det gjorts en hel del forskning i ämnet och det finns även pågående forskning.

Background: The stress in the society seems to having become more amplified and more trying. Statistics show that the appearance of stress related industrial diseases have increased strikingly. What can be stressing at the workplace? The work conditions are not the only thing that causes stress but no matter what the causes are employers have to restore the employees to their former positions. How are companies dealing with the problems of stress in reality? Do they have formulated strategies for how to manage the problems? Purpose: The purpose with this essay is to try to see pattern in how companies manage and treat stress and stress related industrial diseases.

Abstract in English:This essay constitutes a case study based upon in-depth interviews held with people who have, or have had, Exhaustion Disorder (ED), concerning their understanding and use of music and sound, encompassing experiences which are both positive and negative. The intention is to document how the illness influences the subjects' music use. The study shows that the respondents intuitively and consciously are using music by regulating, getting in touch with and manifesting their emotions. Music is an important tool in performing self therapy and to achieve a good existential health. Music can also provoke negative physical and mental reactions and affect the general health status for those diagnosed with ED.

I dagens samhälle möts barn av enorma krav från olika håll, skolan är en stor del i barnens liv, och vi har i denna uppsats fokuserat på hur barn upplever stress och vad som orsakar deras stress. För att ta reda på detta har vi använt oss av den kvalitativa metoden i form av intervjuer med barn och en pedagog. Problemformuleringarna vi har använt oss av består av dessa frågor: är barnen medvetna om sin egen stress? Hur känns det i kroppen då de är stressade? Och vet de varför de är stressade? Resultatet av vår undersökning visar att vår barngrupps medvetenhet om stress inte är särskilt stor. Barnens svar kretsar runt tid och vuxnas stress, av 11 intervjuade barn var det endast tre som kopplade stressen till sig själv och beskrev sin egen stress..

Bakgrund: Barn med Attention Deficit Hyperactivity Disorder (ADHD) har svårigheter med uppmärksamhetsförmåga samt impulsivt och hyperaktivt beteende. Arbetsterapeuter genomför interventioner med mål att förbättra barns förutsättningar för lärande och att utvecklas socialt, teoretiskt och aktivitetsmässigt. Studiens syfte är att beskriva arbetsterapeutiska interventioner och dess effekter på inlärningsförmågan hos barn i åldern 6-12 år med Attention Deficit Hyperactivity Disorder.Metod: Studien är gjord i form av en litteraturöversikt utifrån aktuell publicerad empirisk forskning. Resultatet bygger på 13 artiklar som beskriver effekten av arbetsterapeutiska interventioner.Resultat: Resultatet beskriver hur arbetsterapeuter arbetar med barn med ADHD genom att anpassa miljön, arbeta med barns förmåga att fungera i social kontext, påverka barns kognitiva kapacitet och anpassa aktivitet. Interventionerna beskrevs generellt ha en positiv effekt på den problematik målgruppen barn med ADHD har.Slutsats: Interventionerna påverkar och visar effekt på faktorer viktiga för barns inlärningsförmåga och utveckling.