Abstract: The purpose with this study was to explore different peoples preconceived opinions of three psychiatric diagnoses; Attention Deficit Hyperactive Disorder (ADHD), schizophrenia and Borderline Personality Disorder (BPD). These designations are accompanied by a definite social stigma, which could have profound effects on a person diagnosed with either disorder. These designations carry the risk of excluding and labelling individuals and could provoke a feeling of abnormality and potentially segregate them from the Community. This study is a qualitative study of six individuals, (sample size equals six). The rationale behind the selection was to get a broad representation of different individuals? opinions.

Abstract: The purpose with this study was to explore different peoples preconceived opinions of three psychiatric diagnoses; Attention Deficit Hyperactive Disorder (ADHD), schizophrenia and Borderline Personality Disorder (BPD). These designations are accompanied by a definite social stigma, which could have profound effects on a person diagnosed with either disorder. These designations carry the risk of excluding and labelling individuals and could provoke a feeling of abnormality and potentially segregate them from the Community. This study is a qualitative study of six individuals, (sample size equals six). The rationale behind the selection was to get a broad representation of different individuals? opinions.

This qualitative interview study examines the shared and discrepant experiences that nine professionals, three from each field of psychiatry, social service, and housing have from working with people with hoarding disorder, and their view on help. The main difficulty when working with hoarding disorder is described as lack of insight and understanding of the severity and consequences of the disorder among people with the disability. Professionals highlight the importance of proper diagnosis and cooperation among disciplinary teams working with hoarding disorder. Approaches differ regarding the issue of how to best help a person with hoarding disorder, especially as the emphasis of autonomy becomes more prevalent. The landlords who were interviewed expressed the hoarders? need of help from the society, whereas the social service interviewees accentuated voluntariness and motivation as a favorable long-term management.

Fibromyalgia is a chronic pain disorder. It affects muscles and connective tissue. It's a very complex disorder that has no adequate treatment or cure. The research has progressed but there are still some questions to be answered. Quality of life for these patients is decreased and leads to suffering.

Fibromyalgia is a chronic pain disorder. It affects muscles and connective tissue. It's a very complex disorder that has no adequate treatment or cure. The research has progressed but there are still some questions to be answered. Quality of life for these patients is decreased and leads to suffering.

SAMMANFATTNINGSyfte: Att beskriva förekomst av posttraumatisk stress och behov av känslomässigt stöd bland föräldrar till barn med hjärntumör vid två månader efter barnets diagnos (T2) respektive 12 månader efter avslutad cytostatika-/strålbehandling eller 18 månader efter operation av barn som inte fått cytostatika-/strålbehandling (T6). Syftet var också att jämföra behovet av känslomässigt stöd bland föräldrar med möjlig PTSD och hos de föräldrar som inte visar symtom på möjlig PTSD vid T2 respektive T6. Urval: 42 föräldrar till barn med hjärntumör deltog i studien: 20 mödrar och 22 fäder. Metod: Designen var deskriptiv longitudinell. Nivåer av PTSS och förekomst av möjlig PTSD mättes med PTSD Checklist Civilian, föräldrars behov av känslomässigt stöd mättes med ett studiespecifikt formulär.

The aim of this masters thesis is to, from a queertheoretical point of view, examine the possibilities to classify the subject homosexuality in three different classification systems. The three systems that have been analysed is the Swedish classification system SAB, the Universal Decimal Classification UDC and Dewey Decimal Classification DDC. The analysed editions are updates from the beginning of the 1970´s until today. The emphasis has been on how well the systems correspond to the changing society. We found several differences between the three systems, but also some resemblances.

AbstractThis paper is about children and stress. Stress among children is a serious problem and to be aware of that as a preschool teacher is very important. I?ve focused on the youngest childrenin preschool. I?ve searched for information in litterateur and articles.

Bipolar disorder is a severe, affective illness which causes a person to alternate between episodes of pathologically elevated mood (mania) and depression ? in between these episodes the mood is normal. The length and intervals between the episodes are highly variable among the ill, as are the severity which is divided into two major subgroups: bipolar I and II. Bipolar I disorder is the most severe because of the patient?s inability to realize that he or she is currently in a manic phase, in the case of bipolar II disorder, the patient is aware that he or she has an abnormally raised mood, a state which is called hypomanic state instead of manic.

Syftet med denna uppsats är att undersöka vilka hot och risker svenska officerare upplever underutlandstjänstgöring. Detta för att kanske i framtiden kunna förhindra att officerare drabbas avPTSD(Post Traumatic Stress Disorder), eftersom en ökning av dessa fall på senare tid har noterats.Metoden som har använts är kvalitativ intervjustudie där författaren går på djupet för att skapa sig enförståelse för den intervjuades värld. Med inriktning av upplevelser kommer uppsatsen att behandlafysiska och psykiska upplevelser under utlandstjänstgöring samt om dessa hade kunnat förebyggas.Deltagarna i intervjustudien är fyra officerare, samtliga män, med varierande bakgrund och samtligaarbetade vid intervjutillfället inom Försvarsmakten.Resultaten av denna studie och tidigare forskning är att upplevelser av Svenskars hot och risker, kanriskera att leda till PTSD. Resultaten visade också att upplevelser är skiftande och individuella menäven att det finns likheter i upplevelserna om utlandstjänstgöringen har genomförts på sammageografiska plats. PTSD kan förhindras genom kunskap i hur stress motverkas och förhindras..

Mitt syfte med det här arbetet är att fokusera på barn och stressen i deras vardag. Jag ville ta reda på vad som orsakar den eventuella stressen och om de har någon metod för att stressa av. Därför har jag intervjuat elever samt gjort en litteraturstudie för att kunna dra paralleller ifrån tidigare forskning..

Bakgrund:Långtidssjukskrivning på grund av stressrelaterad ohälsa har under senaste åren ökat i Sverige. Det medför oftast ett stort lidande för den enskilde och ger även ökade kostnader för samhället. Hur rehabiliteringen genomförs är av vikt för att kunna hjälpa personerna som är långtidssjukskrivna tillbaka till familjeliv och arbetsliv. Därför är det viktigt att få ta del av de sjukskrivnas egna erfarenheter av rehabiliteringen. Syftet: Var att undersöka hur personer som är långtidssjukskrivna > 3 månader på grund av långvarig stress har upplevt sin rehabilitering och vad som har underlättat för återgång till familjeliv och arbetsliv.

Syftet var att undersöka högkänslighet och stress hos studenter. Metoden var en kvantitativ jämförande studie mellan grupper (kvinnor och män). Undersökningen genomfördes genom en elektronisk enkät. Urvalet var ett tillfällighetsurval av kvinnor och män i åldrarna 19 ? 56 som studerade vid ett universitet, totalt 122 stycken deltagare, 31 män och 91 kvinnor.

An article review about chronic stress, which is harmful, how it manifest itself and affect females. The nursing perspective was also in focus, how the nurse can prevent unhealth caused by harmful stress among these females and how the nurse can help these women to help themselves..

Denna undersökning handlar om stress i förskolan. Syftet med undersökning är att ta reda på hur förskollärare i en förskola upplever stress i sitt arbete och vad förskollärarna gör för att minska sin stress. Dessa frågeställningar har varit centrala i min studie. Hur definierar förskolläraren sin egen stress i det vardagliga arbetet? Vad gör förskollärarna för att minska stressen i förskolan? Den metoden jag använde mig av var kvalitativa intervjuer som genomfördes med fyra förskollärare.