The purpose of this essay is to examine how Elin Wägner depicts the middle-aged woman who lives in the country in Sweden, in the 1920?s. The question at issue is: What problems and what subjects for rejoicing does she raise? My aim is to try to understand the women?s situation, as well as how Elin Wägner describes the situation in her four novels from the 1920?s: Den namnlösa (1922), Silverforsen (1924), Natten till söndag (1926) och Svalorna flyga högt (1929). At the same time I intend to compare the woman of the 1920?s to the situation of women today.I am writing from a feministic literary theory called ?omläsning? according to the description of Gunilla Domellöf.

The religious school of thought that is involved in the control of Saudi Arabia is called Wahhabism and is a form of Islam that is usually accused by outsiders of being misogynist. This paper will deal with the founder of this alignment of Islam, Muhammad ibn Abd al-Wahhab, and his view of women in marriage. Another movement which in turn goes to work to lift the women's rights is Islamic feminists. Two branches of Islam who belief that Islam is the only right path to take for issues surrounding gender and life. In this essay, I will compare their respective interpretations of three points which concern the role of women in marriage; men's right to polygamy, men's higher status than the woman and the men's right to beat his wife.

Uppsatsen utgår från frågan hur David Mamets pjäs Oleanna kunde tolkas så radikalt annorlunda vid sin  svenska premiär på Kungliga Dramatiska Teatern 1994 jämfört med vid sin urpremiär i New York ett drygt år tidigare. I USA uppfattades Oleanna allmänt som en varning för hämndlysten feminism och för faran med överdriven politisk korrekthet, och debatten kom att gälla huruvida denna varning var befogad eller bara reaktionär och dum. I Sverige sågs den tvärtom som en kritisk genomlysning av patriarkala strukturer. Uppsatsen söker svaret i en kombination av inom- och utomtextuella faktorer och innehåller därför både en receptionsanalytisk del och en närläsning av dramat. I receptionsanalysen jämförs pjäsens mottagande i USA och Sverige och sätts i relation till respektive samhälles offentliga samtal om feminism och identitetspolitik.

Denna studie utgör en motbild till den homogenabild av muslimska kvinnors politiska engagemang som görs i både politiska och akademiska kretsar. Man talar ofta om ?den muslimska kvinnans?motgångar och problem, i förhållande till större strukturella fenomen så som islamofobi och rasism, men tar inte hänsyn till den mångfald som präglar gruppen muslimska kvinnor. Istället för att ge utrymme för muslimska kvinnor att tala om interna och externa problem, utgörsig politiska och mediala aktörer till deras representanter, någonting som denna studie argumenterar för, reproducerar en slags normativ vithet. Denna normativa vithet skapar en luckai den svenska debattenoch en blindhet inför muslimska kvinnors egna engagemangochleder ytterligare till ett exkluderande och ensidigt samtal om kvinnors rättigheter.

Uppsatsens syfte är att undersöka hur ordet feminist är laddat och hur ordet används. Redan nu föreslår några att ordet bör bytas ut, i korpusarna från Språkbanken använde några skribenter humanist eller jämställdist istället för ordet feminist. För att se hur ordet har ändrats över tid har jag använt mig av tre olika korpusar från Språkbankens textkorpus Korp. De tre korpusarna som har varit materialet är: Bloggmix 2004, Bloggmix 2009 samt Bloggmix 2014.Jag gjorde en innehållsanalys där jag konstruerade ett analysinstrument som användes på samtliga material. Sammanfattningen är att ordet feminist är väldigt laddat, både i positiv samt i negativ bemärkelse.

Abstract Uppsatsen syftar dels till att undersöka om den feministiska kritik som riktats mot genren chick lit i fråga om genusstereotypa karaktärer har sin motsvarighet i romanerna, och dels till att undersöka med vilken rimlighet någon kan påstå att chick lit-romaner också är utvecklingsromaner. Studier av övergripande och vetenskapliga texter rörande populärkultur samt feminism, ligger till grund för de resonemang som förs och aktualiseras då de ställs i relation till nedslag i primärmaterialet vilket närlästs. Genom närläsning och analys konstateras chick lit med hjälp av Kristin Järvstads avhandling Att utvecklas till kvinna (1996) i vissa fall och avseenden fungera som en populärlitterär variant av utvecklingsromanen. Hjältinnorna i chick lit-romanerna genomgår en kort, inre utveckling, vilken till viss del följer den manliga utvecklingsromanens struktur, trots att den substantiellt anses kvinnlig. Vidare konstateras hjältinnan i chick lit till stor del vara fast i genusstereotypa konstruktioner vilka ur ett feministiskt perspektiv är oacceptabla, samtidigt som feministiska tendenser i form av självförverkligande och kritik av genussystemet står att finna.

This study is about the artist Monica Sjoo?s (1938-2005) painting God giving birth (1968) that was accused of being blasphemous and obscene in the early 1970s. God giving birth could have had much in common with Niki de Saint-Phalle?s She ? a cathedral (1966), both works suggesting a mother goddess image. The main difference however can be found in the fact that Monica Sjoo?s painting had connection to the women?s movement in the 1970s.

Denna uppsats är en diskursanalys av den hendebatt som pågår på diskussionsforumet Flashback och i dagstidningar. Syftet har varit att undersöka debatten i dessa medier för att få en uppfattning om de åsiktsläger, teman, argument och åsikter som har lyfts fram och använts. De teorier som används är hämtade från teoriböcker och avhandlingar från tidigare forskning som berör genus, feminism och politik. Den metod jag har valt att använda mig av är diskursanalys där empirin består av tre olika trådar från diskussionsforumet Flashback och åtta debattartiklar från fyra olika dagstidningar. I studien framgår det att det finns tre åsiktsläger, de som är för, de som är emot och de som är både och. Många av de som är för införandet av begreppet hen ser ordet som praktiskt och smidigt att använda i både text och tal i situationer när könet är oviktigt. De som är emot har en känslomässig syn på ordet och verkar ofta ilskna när de framför sina argument. I den här gruppen urskiljer sig tre teman som är grunden till deras argument och de handlar om barn, feminism och politik.

This essay aims to examine how the synthetic non-human subjects, EDI and Legion, are constituted in terms of their bodies, gender, desire and emotion, in the gaming series Mass Effect. In a close-gaming method I also want to explore in which way the gamer can effect or even change the expressions of the body, gen­der, desire, and emotion made by the synthetic non-human subjects. In order to do this I use Judith Butlers and Sara Ahmeds queer theory, and Donna Haraways cyborg feminism. I concluded that EDI em­braces her embodiments and is given a highly sexualized female body, being more of a woman than a machine. While Legion is rather embracing disembodiment and is given a non sexualized, androgynous male body, be­ing more of a machine than a man.

Denna uppsats är en kritisk ideologianalys av den liberala frihetssynen utifrån feministisk teori. Som empiriska exempel har vi tagit sexualiseringen av det offentliga rummet och mer specifikt reklamens objektifiering av kvinnan och åtföljande diskussion om lagstiftning mot könsdiskriminerande reklam. Reklamens objektifiering av kvinnan inskränker på kvinnors reella frihet att definiera sig själva som individer och att vara fria från könsdiskriminering, en inskränkning som osynliggörs inom den liberala frihetssynen genom dess betoning på individen. Den feministiska kritiken framför mer användbara verktyg för att analysera det strukturella förtrycket av kvinnan och vi har utifrån en mer enhetlig syn på frihet med bas i Maccallums frihetsdefinition påvisat att inskränkningar i individers/gruppers frihet kan leda till större frihet för flertalet. Vem friheten är till för, dess innebörd och utformning kan således inte fastställas en gång för alla utan är en process som sker genom kontinuerliga avvägningar mellan olika individers och gruppers intressen.Nyckelord: Liberalism, frihet, förtryck, feminism, reklam.Antal tecken: 69 421 (inklusive blanksteg).

BAKGRUND:Idén till denna undersökning väcktes under ett litteraturseminarium som behandladebedömning av elevers kunskaper i matematik. Vi blev särskilt intresserade av de nationelladiagnosmaterialen i matematik för de lägre åldrarna. Som blivande lärare ville vi ta chansenatt få mer kunskap om dessa.SYFTE:Vår avsikt är att undersöka de nationella diagnosmaterialen i matematik, som inriktar sig motgrundskolans lägre åldrar, i relation till kursplanen i matematik och i relation till aktuellmatematikdidaktisk forskning.METOD:Vi har använt oss av kvalitativ metod med inspiration av komparativ textanalys.RESULTAT:Vi kom i vår undersökning fram till att inget av diagnosmaterialen diagnostiserar hela detkunskapsinnehåll som enligt kursplanen i matematik skall ingå i grundskolansmatematikundervisning upp till år 5. Inte heller tar de hänsyn till alla de fem uttrycks- ochrepresentationsformer som utgör den matematikdidaktiska forskningen i vår undersökning. Enanvändning av dylika material kräver en medvetenhet hos användaren..

This is an interview based qualitative case study on two Women's Migrant Associations in Malmoe, which I interpret as being part of a women's movement, with characteristics of a new social movement. The aim of this study is to get a deeper understanding on how the collective identity is being constructed, in this women's movement where the membership is not based on an exclusive ethnic identity.I make a two dimensional analysis that departs from a social constructivist underpinning, including the theories Transversial Politics, Postcolonial feminism and New Social Movement Theory.First I analyze the construction of collective identity from the external social and cultural context, and get confirmed that the collective identity of the movement is based on a common experience of social exclusion and a plurality of actions that aims to fight the structural injustices based on gender and ethnic discrimination. Secondly I analyze how the collective identity is being constructed and maintained from the interactions between the members of the movement, from an understanding of Transversial Politics. My findings show that the members of the movement interact in a participatory democratic way which generally corresponds to Transversial Politics. According to Transversial Politics this can lead to a construction of an empowered inclusive collective identity for the members and as my empirical study confirms it also means possibilities for deconstruction of boundaries between social groups..

UN is a non-governmental organization which should promote gender equality within the organization. It is an organization which is based on human rights and claims that in order to solve the problem of poverty, famine and development we need to promote women?s status. In Sweden there is a strong tradition of gender balanced representation at the governmental level and this perspective raise the question if there is a spill-over effect to the civil society as in the case of a non-governmental organization. This makes it interesting to look at if a non-governmental organization which is not under state control work for gender equality within their own organization.

This study is mainly critical-theoretic and explores the theoretic jungle of the concept of intersectionality with the use of Post-colonial and Feminist theories. The purpose of the thesis is also to investigate the concept of intersectionality further by looking upon its practical use as theoretic tool. This is performed in a discourse analysis of two programs developed by Swedish Liberal Party autumn of 2005. Another purpose is to discuss the multiculturalist dilemma as well as the phenomenon of a hegemonic western Feminism. One conclusion of this thesis is that the use of intersectionality is not unproblematic.

Uppsatsen behandlar ur ett genusperspektiv konsumtionens delaktighet i individens identitetsskapande, där fokus ligger på att påvisa hur begreppet kvinnlighet till stor del konstitueras utifrån en definition given av konsumtionssamhället. Med Norman Faircloughs kritiska diskursanalys som verktyg görs en tematisk analys av diskurser gällande kvinnors kropp, stilskapande och sexualitet i ett material bestående av konsumtionsrelaterade mode- och skönhetsartiklar som hämtas från fyra svenska kvinnotidningar som riktar sig till skilda åldersgrupper; julia, Silikon, amelia och tara. Här tydliggörs hur man, när man talar om kvinnan i materialet, hela tiden är positionerad inom en konsumtionsdiskurs såväl verbalt som visuellt. Studien syftar även till att sätta detta kommersiella kvinnoideal i relation till diskussioner om genus som lyfts fram av den postmoderna feminismen samt ur ett vidare perspektiv peka på konsekvenser som tidningarnas representationer har på kvinnors vardag, då studien påvisar deras medverkan i reproduktionen av en patriarkal och ojämlik samhällsordning. Avslutningsvis diskuteras konsumtionssamhällets objektiva ställning samt konsumismens betydelse för den moderna kvinnorollen historiskt och nutida sett..